Är det ökade manshatet ett allvarligt problem?

Det du beskriver är din upplevelse och inte någon sanning. Det jag upplevt är istället ett eskalerande förakt mot kvinnor på senare år, och kvinnor som skriver stöttande saker till ensamma män som söker råd. De får råd om psykologhjälp, att gå med i föreningar, att skaffa vänner, att öva upp sina sociala färdigheter, att skaffa andra hobbies och försöka trivas med livet ändå. De får empati. De som inte får empati är män som skyller sin sexlöshet på kvinnor och kommer med diverse vridna förslag. 

Men helt klart har familjeliv blivit betydligt mer kvinnofientligt de senaste åren, undrar om folk kommit hit från flashback. Innan handlade det mer om just familjeliv, nu startas flera nya trådar varje vecka som framför misogyna åsikter. Enligt min upplevelse. Som precis som din är subjektiv.

Och: vari består den här farligheten som du menar att dina aggressioner kan leda till? Det låter inte alls bra och kanske är nåt du faktiskt kan behöva söka hjälp för.

Kan säga att jag läst på forumet väldigt länge, sedan 2008 närmare bestämt, och har sett samma tendens hela tiden, och 8 gånger av 10 har det varit män som varit i skottgluggen, där ett gäng kvinnor gaddat ihop sig och epiteten har haglat. Jag är verkligen förvånad över att vissa kan ha blundat för detta eller ignorerat detta, eftersom det varit så uppenbart.

Haha, kan säga att jag gått hos olika psykologer sedan 25-års-åldern. Det enda de gör är att ställa frågor om sådant man redan svarat på, och som de därför borde förstå. Endast en psykolog (den jag har nu) har kommit med konkreta förslag om hur jag ska kunna förändra min livssituation till det bättre. Jag hade en psykolog i 4 års tid som var ansedd som en av de bästa, men han var för mig en av de sämsta, och verkade inte alls ha något intresse av att hjälpa på riktigt.

Jag ska vara uppriktig med att jag är en typisk loser. En som misslyckats hur hårt jag än i perioder har försökt ändra på mitt liv. Kanske därför jag hänger på ett forum som detta. Men skillnaden mellan då och nu är att jag inte längre skäms för det. Jag vågar vara öppen och ärlig med vem jag är och vad jag gått igenom, eftersom jag inte har något att förlora på det. Därför också min ärlighet och uppriktighet. Jag skiter i vad folk tycker. Jag kör mitt eget race.

Jag tänker mest på din åsikt som du tidigare skrivit om, att alla ensamma män per definition är incels.Det kan knappast ses som en logisk slutsats, och tar inte hänsyn till att människor är olika.

Tja, jag förväntar mig inte att du ska hålla med om det. Men vi kan väl banta ner det till att vad du tycker om sina åsikter och vad andra (främst män) tycker om dina åsikter skiljer sig väldigt mycket 

Jag ser Nikha skriva, gång på gång, att incels är ganska få, och att de flesta män inte är så. 

Det du påstår har jag aldrig sett nån hävda på FL.

Var läser du, kan du visa?

Att hon skriver på det sättet om och om igen är för att etablera detta som en sanning. Det är ett retoriskt grepp för att stigmatisera och marginalisera gruppen som har åsikter om kvinnor.

Jag tar till mig av vad kvinnor på forumet skriver, och även om jag inte ser dessa som representativa för kvinnor överlag så ger det ändå en fingervisning om vad man som man behöver jobba på med sig själv.. Även om inte kvinnor IRL dömer fullt så hårt så kan man anta att det är sådant som ligger på en omedveten nivå hos kvinnor i stort. Jag har via FL förstått att män som är över 40 inte ska inbilla sig att de kan se yngre ut, samtidigt som 40-plus-kvinnor på forumet inte vill ha män i samma ålder som ser ut som "gubbar". Det blir en motsägelse men väl värt att ha i åtanke.

Samtidigt vill de inte ha en man som ser ut som en "pojkspoling", så det kan bli svårt att finna en balans..

Jag tog Seinfeld som exempel för att han hade ett mörkt och välbevarat hår. Sedan kan jag begripa varför han setts som "gubbig". Jag jämförde då med kvinnor på forumet som ondgjort sig över 40-plus-män med begynnande flint, och tänkte då att det var det som sågs som gubbigt. Just Seinfeld var väl ett dåligt exempel, men ändå ett exempel på en man med hårfärgen och hårsvallet i behåll. Jag har förstått efter att ha läst en längre tid på forumet att just håret är viktigt för huruvida man betraktas som gubbe eller inte. Så var skulle jag tänka kring det?

Det handlar inte bara om det, utan främst om hur några få kvinnor definierar vem de anser är en incel. 

Att kalla det för hat är direkt löjeväckande.

Snacka om att vi lever i de lättkränktas tid.