Abort eller behålla?

Jag tänker att du behöver inse att det inte är ett litet enkelt beslut, oavsett hur du gör. 

Föräldraskapet är typ 20 år av sammarbete och du kommer inte kunna bara ha din åsikt att förhålla dig till framöver. Med detta sagt så är det ju rent praktiskt ditt val. 

Är det en rimlig situation att strunta i vad din KK tycker, eller har han faktiskt varit tydlig och försökt skydda sig, eller har han haft sex på ett sätt då han borde insett att han skulle bli förälder?

Är detta en person som du står ut med? Och hans föräldrar/syskon/vänner? Är det personer som är okej, eller kommer du behöva vara orolig över att ditt barn ska fara illa hos någon av dem när pappan har umgänge?

Jag kan bara tala för mig själv nu, och ingen annan. Men oavsett barnlängtan hade jag inte kunnat skaffa barn med någon som jag inte aktivt valt som andra förälder till mitt barn. Vet du överhuvudtaget någonting på djupet om den här killen? Om hans familj? De blir oundvikligen ditt barns familj. Vill du verkligen skaffa barn med och vara för evigt sammanlänkad till en man som behandlar dig som skit och verkar vara allt annat än pappamaterial?

Jag hade personligen gjort abort innan det hann gå för långt- både rent fysiskt och känslomässigt - och väntat med moderskap tills jag träffat den jag vill starta en familj ihop med.

Bara du kan bestämma detta och vad som känns rätt för dig. Men tänk väldigt noga, låt både hjärta och hjärna vara med och tänk på framtiden.

Han har rätt fast man behöver inte behandla dig illa med ord och så. Men flrstå honom han blir kanske stressad över situationen? Han har planer,med utbildning mål i livet.
Förstår även dig. Min partner sa till mig skaffa utbildning,jobb, livserfarenhet. Här är jag med 3 barn. Ångrar mig inte.

Älskar ni varandra. Ta ett viktigt beslut, tillsammans.

Tänk dig att du behåller och att han då vill ha halva vårdnaden. Risken är att han enbart vill ha barnet halva tiden för att straffa dig då du tvingade honom att bli pappa. Är han lämplig/pålitlig att ta hand om ditt barn? Oavsett behöver du ge han barnet, om han vill det.

Jag har varit i din sits, jag gjorde abort.

Hade jag behållit hade jag haft två barn nu (med olika pappor då) men mitt nuvarande existerade barn hade haft ett storasyskon. Det är en stor sorg att det inte finns, men samtidigt slipper jag psykopaten i mitt liv som det barnet skulle haft till pappa.

Försök inte tvinga fram något som inte kommer bli bra. Han vill inte bli pappa, han är bara din kk, framtiden för er alla tre kommer bli skitjobbig. Om du nu tänkt bli mamma någon gång i framtiden så jobba redan nu på att sätta barnets bästa först, och det är i det här läget en abort.

tvinga inte någon att bli förälder mot sin vilja, det bara själviskt och kommer inte skapa bra förutsättningar för barnet. Förstår killen (även om jag själv är kvinna), hade jag blivit gravid av misstag och killen hade hindrat mig från abort och tvingat mig att bli förälder när jag inte ville hade det känts som ett sånt fruktansvärt övergrepp och jag hade hatat honom fötär all framtid och säkert omedvetet lagt skuld på barnet också. Nä fy, hitta en man som älskar dig och som VILL ha barn med dig och familj istället. för alla inblandades skull.

Vilken svår situation, men det låter verkligen som du vill behålla och då kanske det är vad som är rätt att göra. Att göra en abort mot sin vilja är ingen lätt sak att gå igenom. Tänker också att vad som är bäst att göra beror lite på hur gammal du är. Är du ung och har gott om tid på dig att träffa någon bättre att  skaffa barn med? Eller är du äldre där många potentiella killar redan har barn och din biologiska klocka tickar?

Bara du kan veta vad som är rätt för just dig, styrkekramar vilket val du än gör!

Personligen skulle jag göra abort. Jag ser det som en extremt dålig start att inte vara önskad till denna värld av sin egen förälder. 

Sedan som någon redan nämnt - den man har barn med är man alltid förbunden med. Ni ska inte bara komma överens i 18 års tid om ALLT mellan himmel och jord där bådas samtycke krävs. Resor, vaccinationer, skolval, ekonomi, fritidsintressen, skolresor och gud vet allt. Om ni inte kommer överens nu så kan du bara tänka dig hur ni kommer att bråka när den viktigaste personen i era liv är född och prestigen slår i taket och ångesten stiger när man känner att ens ögonsten inte får det han/hon behöver. När man måste säga hejdå till sitt lilla hjärta varannan vecka under hela uppväxten. När man kanske blir sjuk och dör och barnet måste växa upp med bara honom. Är han väl lämpad för det? Skulle du själv vilja växa upp med honom?

Dessutom ska ni gå på samma födelsedagskalas, dop, bröllop mm i resten av era liv i och med att ni blir mor/farföräldrar till samma barnbarn. Era två släkter knyts ihop för alltid. Den biten skulle jag inte vilja när mannen beter sig som den man du beskriver. 

Grunden i allt föräldraskap bör vara att barnet är önskat av båda föräldrarna.

Det är inte en möbel ni skaffar, utan en ny människa med ett eget liv. Och det kommer att påverka det barnet och hens liv att vara oönskad av sin pappa och om föräldrarna inte kommer överens.

Det är egoistiskt av dig att sätta barn till världen som inte är önskat och som inte får en vettig familj. För du tänker utifrån dina egna önskemål och behov, inte ur barnets. Pappan verkar mer realistisk där, att han tvingas då vara delaktig för att barnet kommer att behöva ha en pappa, men han vill helst inte. 

Det här med att tvinga någon till att bli förälder eller tvinga till abort är en känslig fråga. 

En man som gör en kvinna gravid känner sig tvingad till föräldraskap om kvinnan väljer att behålla barnet. Var i det här finns mannens ansvar? Han har väl koll på hur blommor och bin fungerar samt att preventivmedel inte är 100% säkra?

En kvinna som blir gravid känner sig tvingad till abort för att mannen inte vill bli pappa. Kvinnan har samma förutsättningar som mannen med kunskap om blommor och bin samt preventivmedel. 

Om man absolut inte vill ha barn så får man låta bli att hoppa i säng med någon. Det är ganska enkelt och logiskt. Och om man nu vill hoppa i säng med någon så får man ta det här samtalet om abort eller inte abort innan man gör det. 

I det här fallet verkar mannen ha lite glapp i hjärnkontoret så som han beter sig. Att skaffa barn med en sån är bäddat för problem i närmare 20 år!!! 
Hur stark barnlängtan än må vara så hade jag inte utsatt vare sig mig själv eller det ofödda barnet för en knäppgök!