• Anonym (Knepigt)

    Bonusbarn som inte vill gå i skolan eller jobba

    Har ett bonusbarn som är 13 som varit hemmasittande sedan tredje klass. Det är själ inte min sak att motivera barnet att gå i skolan eller att tänka på framtiden. det är föräldrarnas sak. Är nyfiken på om det går att motivera ett barn med den inställningen för att tipsa sambon bara. 


    barnet går i specialskola nu till slut efter att inte gått i skolan på flera år. Precis börjat Där är hen mellan 10-11:30. hen går dit kanske en eller två gånger i veckan max. Sitter och sover på lektionen. Sedan är hen bara hemma och spelar datorspel. Har en fast vision om att inte behöva gå i skolan och att inte behöva ha ett jobb. Ska försörja sig genom att sälja fusk och göra andra liknande saker i spe. helt enkelt någon slags karriär inom spel som är sas inte helt lagligt. 


    finns det någon i liknande situation som har ett barn som det gått bra för eller inte? eller som känner till liknande som det har vänt för? Min sambo kommer inte igenom till hen och om han är för sträng så kommer barnet inte till min sambo utan är bara hos mamman. 

  • Svar på tråden Bonusbarn som inte vill gå i skolan eller jobba
  • Anonym (tror)
    Anonym (Knepigt) skrev 2023-10-18 11:17:47 följande:

    Jag gick på fritids och jag vill påstår att dåtidens skola var full av mobbning. 


    jag tänker att många i den nya generationer ser andra möjligheter till jobb än hur det var på vår tid. Man kan bli youtuber, streamer, gamer eller annat där man inte behöver någon utbildning alls


    Fast vad man säger och tror när man är 13 år säger egentligen ingenting. När jag var 13 år ville jag ha sex barn, gärna tre tvillingpar som skulle ha gulliga namn. Som vuxen insåg jag att det var orimligt och att man inte skaffar barn för att ge dem gulliga namn.

    Det här barnet tror och säger att det inte behöver eller tänker jobba, men mognad kommer att ske under de kommande åren fram till vuxen ålder. Men stöd och behandling kommer att vara avgörande för hur den mognaden får chans att utvecklas. 
  • Anonym (Valeria)
    Anonym (Knepigt) skrev 2023-10-18 11:17:47 följande:

    Jag gick på fritids och jag vill påstår att dåtidens skola var full av mobbning. 


    jag tänker att många i den nya generationer ser andra möjligheter till jobb än hur det var på vår tid. Man kan bli youtuber, streamer, gamer eller annat där man inte behöver någon utbildning alls


    Det är ungefär som att säga att man ska bli fotbollsproffs. Ja, vissa blir det, men 99/100 blir det inte. Om inte 999/1000. 

    Även en youtuber behöver en grundskoleutbildning. 
    Anonym (Mimmi) skrev 2023-10-18 10:42:08 följande:

    En stor del av problemet är att det idag ses med blida ögon på så kallade "hemmasittare". Förr hette det skolk och sågs inte med några blida ögon alls utan då var det ett jävla liv och ungen skulle tillbaka, punkt slut.

    Det tramsas för mycket. Det är det största problemet och orsaken till detta otyg.


    Det stämmer, lite beroende på vilken tidsperiod man pratar om. Jag gick i skolan på 80-talet och min kompis var lite av en hemmasittare. Försökte i alla fall. Det lyckades hon inte med. Vår lärare gick själv hem till henne och hämtade henne vissa dagar, andra dagar skickade han mig eller ringde hennes mamma. Hon skulle till skolan, så var det bara. Inget snack. Det fanns inget annat alternativ. Man tänkte inte ett dugg på om det fanns en diagnos i botten, man skulle ändå dit och göra det man skulle. En gång fick hon 0 poäng på matteprovet och då fick hon en jäkla utskällning av läraren. Inte för att han var arg på henne, utan för att han visste att hon kunde bättre. Hon fick 1 vecka på sig att plugga och sedan göra om provet och då fick hon banne mig alla rätt. Det som saknas idag är många gånger en vuxen som tror på en. Tror på ens förmåga. 
  • Anonym (Knepigt)
    Anonym (tror) skrev 2023-10-18 11:23:06 följande:
    Fast vad man säger och tror när man är 13 år säger egentligen ingenting. När jag var 13 år ville jag ha sex barn, gärna tre tvillingpar som skulle ha gulliga namn. Som vuxen insåg jag att det var orimligt och att man inte skaffar barn för att ge dem gulliga namn.

    Det här barnet tror och säger att det inte behöver eller tänker jobba, men mognad kommer att ske under de kommande åren fram till vuxen ålder. Men stöd och behandling kommer att vara avgörande för hur den mognaden får chans att utvecklas. 
    Ja precis. Problemet är att barnet inte vill ha det och är svårmotivera. 
  • Anonym (E)

    Jag skulle sätta hårt mot hårt här. Inga förmåner förrän hen sköter skolan. Spelet UT DIREKT! Lägg det i källare/förråd tills vidare. När ungen har gått till skolan varje dag i en hel månad kan hen få tillbaka spelet OM hen fortsätter gå till skolan. Hen behöver också sättas mer i hemarbete, hjälpa till att diska, städa mm.

    Sambon brister i föräldraskapet här, kraftigt. Han curlar sin unge och är direkt ansvarig för att den här situationen har eskalerat, tillsammans med mamman så klart. De är ju två vuxna. Sambon får följa barnet till skolan dagligen och lämna av om det så ska behövas.

  • Anonym (tror)
    Anonym (Knepigt) skrev 2023-10-18 12:22:07 följande:
    Ja precis. Problemet är att barnet inte vill ha det och är svårmotivera. 
    Barnet vill inte ha vadå? Stöd och behandling?

    Det kan inte vara valbart. 
  • Anonym (33)
    Anonym (Mimmi) skrev 2023-10-18 10:42:08 följande:

    En stor del av problemet är att det idag ses med blida ögon på så kallade "hemmasittare". Förr hette det skolk och sågs inte med några blida ögon alls utan då var det ett jävla liv och ungen skulle tillbaka, punkt slut.

    Det tramsas för mycket. Det är det största problemet och orsaken till detta otyg.


    Haha, tillåt mig gapskratta., Det ses inte alls med blida ögon. Believe me. Jag arbetar inom skolan samt har själv haft sorgen att ha hemmasittande ungdom. Visade sig sedan bero på autism + särskild begåvning. En kombo svensk skola är urdålig på att hantera.
    Men det kan jag lova dig att några "blida ögon" existerar inte i detta. 
  • Anonym (33)
    Anonym (E) skrev 2023-10-18 12:29:33 följande:

    Jag skulle sätta hårt mot hårt här. Inga förmåner förrän hen sköter skolan. Spelet UT DIREKT! Lägg det i källare/förråd tills vidare. När ungen har gått till skolan varje dag i en hel månad kan hen få tillbaka spelet OM hen fortsätter gå till skolan. Hen behöver också sättas mer i hemarbete, hjälpa till att diska, städa mm.

    Sambon brister i föräldraskapet här, kraftigt. Han curlar sin unge och är direkt ansvarig för att den här situationen har eskalerat, tillsammans med mamman så klart. De är ju två vuxna. Sambon får följa barnet till skolan dagligen och lämna av om det så ska behövas.


    Har ungdomen tex autism så kan detta vara totalt kontraproduktivt.

    Om detta barn inte alls har diagnoser, och ej heller misstänks ha några, så håller jag med dig om att det kan handla om curling. Kan vara så att föräldrarna själva har någon svårighet? 
  • Goneril

    Senare tiders fenomen; förr i tiden var det inget alternativ att stanna hemma; jag tror att det sker eftersom de helt enkelt KAN.                                                                                                                              Nu tror jag att dagens undervisning är problematisk för många; att integrera med andra,  arbeta i grupp med redovisning är säkert en mardröm, särskilt för barn med diagnoser. Forna tiders katederundervisning passade många, speciellt de som inte var socialt mogna. Där kunde de "gömma sig" med sitt noteringshäfte, lyssna, och mogna i sin egen takt, "a safe harbour". Givetvis lärde sig barn på detta vis också, mycket som präntades in på det sättet bar man sedan med sig genom livet. Dessutom hade vi egna skolböcker!                                                   .                .                                                                            Eftersom detta med hemmasittande barn är ett växande samhällsproblem med alla de socialfall som blir följden, måste det tas radikala grepp från politiskt håll. Bort med allt experimenterande med våra ungdomar, inför beprövade metoder och ta tillbaka åtminstone något av katederundervisningen och låt grupparbetena bli frivilliga. Den som vill arbeta på egen hand ska tillåtas att göra det. Det är ju förfärligt att  ungdomar berövas sin framtid! 

  • Anonym (tror)
    Goneril skrev 2023-10-18 13:18:20 följande:

    Senare tiders fenomen; förr i tiden var det inget alternativ att stanna hemma; jag tror att det sker eftersom de helt enkelt KAN.                                                                                                                              Nu tror jag att dagens undervisning är problematisk för många; att integrera med andra,  arbeta i grupp med redovisning är säkert en mardröm, särskilt för barn med diagnoser. Forna tiders katederundervisning passade många, speciellt de som inte var socialt mogna. Där kunde de "gömma sig" med sitt noteringshäfte, lyssna, och mogna i sin egen takt, "a safe harbour". Givetvis lärde sig barn på detta vis också, mycket som präntades in på det sättet bar man sedan med sig genom livet. Dessutom hade vi egna skolböcker!                                                   .                .                                                                            Eftersom detta med hemmasittande barn är ett växande samhällsproblem med alla de socialfall som blir följden, måste det tas radikala grepp från politiskt håll. Bort med allt experimenterande med våra ungdomar, inför beprövade metoder och ta tillbaka åtminstone något av katederundervisningen och låt grupparbetena bli frivilliga. Den som vill arbeta på egen hand ska tillåtas att göra det. Det är ju förfärligt att  ungdomar berövas sin framtid! 


    Ja, skolan måste ändras i grunden! Vi kan inte fortsätta såhär, och förlora en hel generation på dessa galenskaper. 
  • Anonym (Pea)
    Anonym (Mimmi) skrev 2023-10-18 10:42:08 följande:

    En stor del av problemet är att det idag ses med blida ögon på så kallade "hemmasittare". Förr hette det skolk och sågs inte med några blida ögon alls utan då var det ett jävla liv och ungen skulle tillbaka, punkt slut.

    Det tramsas för mycket. Det är det största problemet och orsaken till detta otyg.


    Vi har främst upplevt det motsatta. Istället för att bry sig om barnets mående, anpassa skolan mm tvingades barnet gå dit tills hen var helt slut och bara låg och skrek av ångest. Hade man varit mildare och låtit barnet vila innan det kraschade hade återgången till skola inte behövt bli så svår. 


    Jag tyckte att jag hade en stökig klass när jag var barn, men det är ingenting mot vad mina barn beskriver. Barn som förr sattes i specialklasser ska idag gå i vanlig klass och de andra får stå ut med våld, skrik, saker som kastas mm dag efter dag. Fick veta att ena barnets klass samlat mod och berättat för en lärare att de allihop är rädda för ett av barnen i klassen. De flesta vågar gå dit ändå, men för mitt barn, som är extra känslig, blir det för mycket. Det går bara inte.


    Dessutom är dagens skola fylld med grupparbeten och liknande som både de som är som mitt barn och de som är som det våldsamma barnet har svårt att hantera. De våldsamma barnen får assistenter. De tysta blir tystare och tystare och skriker sen ut sin ångest hemma och klarar inte längre att gå till skolan. Och då kommer Socialtjänsten och skyller på föräldrarna. 

Svar på tråden Bonusbarn som inte vill gå i skolan eller jobba