Förälskad i min kollega

Folk har förklarat sitt synsätt flera gånger för dig i tråden på vad TS gör för fel, måste alla förklara om det innan du är nöjd?

TS skriver i starten att ? Jag kommer inte berätta för honom om mina känslor men skulle han säga något om  intresse från hans sida, kommer jag säga att det är besvarat  men vet inte hur jag ska göra.?

Dvs: hon avvaktar och ser vad som händer. Hon berättar inget för mannen hemma om att hon känner hur känslorna ändrats, hon berättar ingenting för mannen på jobbet - men säger han något, då kommer TS avslöja att hon också är (handlöst) förälskad i honom. Detta innebär ju att så länge kollegan är tyst har TS mannen hemma som trygghet för ett förhållande (eftersom hon inte bryter upp det), men säger kollegan någonting så hamnar det i en annan sits. 

Hur anser du själv att detta är?

Det där var en skev tolkning av TS du väljer att tro på eftersom du vill sätta dit TS. Vad hon menar är att hon inte vill berätta för kollegan, men om han berättar om sina känslor vill hon vara öppen med sina känslor för honom. Är det samma sak som att säga att hon vill göra slut med sin man?

(När folk känner att de har gjort bort sig brukar de skriva långa, förklarande inlägg där man öetar efter små halmstrån som rättfärdigar sitt beteende. Just sayin)

Läs mitt senaste svar till dig. Jag får känslan av att du faktiskt är TS under annat nick, men du vet, känslor ska man inte lita på. Du försvarar TS med näbbar och klor och tänker inte på andra inblandade.

Principen är att man ska rannsaka sig själv i såna här lägen, vilket TS inte gör. När folk frågar TS saker kommer svaren att allt är oskyldigt och inte otrohet. Det stämmer ju inte helt om man inte kan vara öppen med det mot sin partner. Det finns sen såklart massor av gråzon här och alla par har sina gränser.

Om TS verkligen vill rädda sitt äktenskap behöver hon ju agera. Ta ansvar för att ?ja, jag känner saker för den här nye kollegan som är på en nivå att jag nog inte skulle vilja att min man visste det, men jag vill inte bryta upp med min man för en flyktig förälskelse, så därför distanserar jag mig från kollegan så känslorna får ebba ut, och samtidigt jobbar jag på förhållandet med min man. ? Jag ser inte någonstans att TS vill göra det, var ser du det, annat än att TS vill att semestern ska lösa saker? TS bekriver ju inga steg hon tänker ta för att skapa distans till kollegan och inga steg hon tänker ta för att jobba på sitt eget förhållande. Mer än att hon vill att saker ska lösa sig.

Det är min tolkning. Bara för att du har en annan tolkning har du inte tolkningsföreträde. Din tolkning är inte mer sann.

Om du inte är TS då, såklart.

Om man träffar någon (hur oskyldigt man än påstår att det är) och INTE vill eller vågar berätta det för sin partner då balanserar man på otrohetsgränsen!

Jag har själv varit utsatt för det så jag vet vad jag talar om här.

TS gick i försvarsläge när någon tyckte att hon skulle visa sin man tråden, eller om det var att hon skulle berätta för sin man om kollegan. Det är en enorm varningssignal!!

Att det inte har hänt något mellan er som direkt kan "klassas" som otrohet är en sak. Men ni balanserar som sagt på en hårfin gräns. Jag vet att om din man får veta detta så kommer han att känna sig enormt sviken - med "detta" menar jag att ni har en nära relation på arbetet, att ni har kontakt utanför arbetstid (även om du påstår att det är oskyldigt) och att du MEDVETET har valt att INTE berätta om den här kollegan för din man. 
Att nämna honom några gånger hemma eller att din man har sett honom som hastigast räknas inte. 

Vidare så finns det barn med i bilden. Vid en otrohet skadas barnen otroligt mycket. Har du tänkt på det? Sveket vid otrohet drabbar inte bara partnern, det drabbar barnen också!

TS, du har läst hela tråden och du har haft några dagar på dig att reflektera över det. TÄnker du agera på något vis?
Ta en dialog med din man kanske?
Börja arbeta på förhållandet du har?
Göra något för att ta avstånd till mannen du är förälskad i?

Någon här skrev att man inte kan ingorera känslor om man blir förälskad. Jodå, det går! 

Så TS, istället för att explodera på att någon dömer dig, vad ska du göra?

Om hon inte gjort något fel borde hon kunna prata med sin man om hur hon känner. Hon ska ju trots allt försöka återfå sina känslor för honom nu på semestern.

Sluta sedan kleta personliga påhopp på de dom inte tycker samma som du. 

Hur räddar man ett äktenskap om den ena inte vet att det ska räddas? Om den ena inte vet att ens partner redan är förälskad i en annan? TS man måste alltså prestera på topp under semestern , men han ska inte få veta att det redan finns en annan som upptar  hans frus tankar?

Jag tänker att TS kanske inte nödvändigtvis måste berätta att hon blivit förälskad i en annan, om allt hon gjort än är att fantiserat om kollegan.

Däremot måste hon ju ta in det mer på riktigt, att hon balanserar allt på en tråd nu, då hon faktiskt ÄR förälskad på ett vis hon inte vill att mannen ska veta, och göra ett val.

Väljer hon mannen hemma måste hon helt klippa allt mot kollegan och faktiskt skapa en aktiv distans där, även om kollegan ser det som konstigt. Och ta ett samtal med sin man om att hon känner att de har tappat glöden/gnistan/förälskelsen/vad hon nu kallar det för, och höra hur han ser på det, men att hon vill jobba på att de hitatr tillbaka till varann mer.

TS, verkar inte ens ha läst svaren här eller bryr sig inte ens om tips och råd.

När någon blir förälskad såhär, då går vettet totalt ur och in i ett tunnelseende. Hon ser nu bara vad hon vill se, ingenting annat spelar någon roll!

Jag hoppas att något händer som kan väcka henne och ur detta tillstånd, det är dags att landa på fötterna igen och sluta sväva i det blå.

Jag ser inte att det är nödvändigt att berätta att hon har känslor för någon annan. Det riskerar bara skapa oro och misstänksamhet i äktenskapet. Däremot måste hon inser att hon behöver distansera sig från killen på jobbet om äktenskapet ska ha en chans att överleva. Man kan inte ha en fot i varje läger över en längre tid. TS verkar dock inte vara mottaglig för råd som innebär mindre kontakt med förälskelsen. Det är inte otrohet men det är illojalt.