Sluta dömma

Nu kanske det är dags även för dig och att vi alla kan hjälpas åt att hålla oss någorlunda till ämnet och hjälpas åt så att bemöta varandra på ett sådant sätt att fler kan komma till tals i den här tråden, gällande TS ämne, som ju uppenbarligen har ett intresse bland medlemmar här på FL.

Jag noterar att det där värsta exemplet på hur man INTE ska bemöta varandra i denna och i andra trådar nu har plockats bort,
vilket är MYCKET BRA för den här tråden och för trådens ämne. Tack till den som ordnade detta.

För att vi alla ska kunna resonera och utbyta åsikter i denna tråden och på forumet så ber jag dig jaha att respektera TS ämne, respektera alla andra medlemmar i tråden och på detta forum, och respektera FL:s policy och regler.

Tack för att du äntligen sätter på pränt ditt löfte att från nu kommer du respektera att alla har rätt till sin åsikt.
Om du håller ditt löfte kommer detta gagna tråden och trådens ämne och det kommer gagna dina medmänniskor och andra medlemmar i tråden.

Jag har tydligt sagt att alla andra absolut inte måste hålla med mig och mina åsikter.

Ingen fara. 

Tack! Men för mig är det i det förflutna. 
Men prata om det kan jag. Kanske hjälper det någon annan i liknande situation.
Ja,och inte bara de. Utan även de vänner som visste om det men inget sa.
Så jag är tacksam gentemot de som vågade berätta.
Annars känns det ju som ett dubbelt svek.

Ja,det har jag säkert gjort. Men inte om något så allvarligt som en otrohet. 

Jag ska till'gga att för min man kan jag inte ljuga. Och inte han för mig.
Vi känner varandra så pass bra vid det här laget att vi kan se igenom det. 

Diskussionen har svängt från "man ska inte döma otrohet på internet" till "svartsjuka är dåligt och obefogad IRL", för att få folk att kasta mindre "sten" på internet?"higher (vs. lower) levels of commitment were associated with worse adjustment (for both partners)? following infidelity."

Förutsägbart men intressant, ju mer oengagerad man är i relationen man är ju lättare tar man på otrohet, det är också en riskfaktor för sämre relation och att man själv är otrogen.
Är man inte lagd åt poly hållet ska man nog vara försiktig med att skryta om hur duktig man varit på att gåsa av sej partnerns otrohet.
"Sometimes, the real victim of infidelity is not any of the individuals involved, but the union between them."

Jo allt är svart eller vitt i denna fråga. Var inte otrogen, alla inblandade blir sårade, om du vill ligga runt var singel eller öppet poly, eller vad trenden heter!

Tror att vi kommit en bra bit från TRÅDEN  där TS bad att vi skulle behandla de som skriver om otrohet på ett värdigt sätt utan personliga påhopp.

Frågan borde nu vara varför kan inte dessa få skriva om sina erfarenheter likaväl som de som drabbats av en otrogen partner. Den otrogna partnern verkar få säga sitt men den som någons partner varit otrogen med får inte höras. Varför är det så?
Kan det vara så att det är lättare att gå på den svagaste?

Ja, frågan infinner sig, åtminstone hos mig

Vadå inte får höras?

Det står väl både dig och andra fritt att skriva vad du vill och du har ju inte direkt varit sparsam med det. Man kan absolut skriva, men eftersom det är en ÖPPEN tråd så kan man inte förvänta sig att alla kommer hålla med en.

Jag tror att du blandar ihop "alla håller inte med mig" och "jag får inte höras"

Du menar alltså att om man inte fördömer så håller man med i allt?  Om man inte håller med så räcker det väl med att säga det, man behöver inte döma människan.

Det finns väldigt mycket som jag inte håller med om, för den skull fördömer jag inte människan eftersom jag inte är i dennes situation.

Vad jag läser i tråden är hur förhållanden med gifta män resulterat i att den andra kvinnan fastnat i ett liv som inte är "på riktigt". De kan ha ödslat bort en massa år på en relation som aldrig blir en riktig familj. Jag läser också hur de ångrar att de inte brutit förbindelsen för länge sedan.  Jag läser inte att det på något sätt skulle propagera för otrohet utan tvärtom.

De hållermed om att det är en väldigt negativ spiral de har hamnat i. 
Ingen skriver att det finns något positivt i förhållandet. Så varför får de inte höras?

Man kan utrycka sin åsikt utan att döma människan.

Och vad får dig att tro att man inte får fördöma andras handlingar och moral?

Du verkar ha väldigt svårt att förstå att kritik inte är fel eller förbjudet och något man helt enkelt får acceptera i en demokrati.

Människor som saknar förmågan att se nyanser gör det ofta alltför enkelt för sig genom att dömma. Och jag kan bara hålla med TS. Vad någon kallar otrohet kan vara något annat för mig. Eller för dig. Våra behov och förutsättningar att leva i ett förhållande ändras över tid, genom livets olika faser. Jag använder gärna mig själv som ett exempel. Jag är inte så långt ifrån 60. Gift sedan drygt 30 år. Jag älskar min partner. Vi bor fortfarande tillsammans och har tre utflyttade vuxna barn. Vi har tidigare haft ett väldigt bra sexliv. Det har dock förändrats genom att min partner diagnosticerades med Alzheimers. Sjukdomen har fortfarande inte gjort hen oförmögen att ha fysiskt ha sex, men det är heller inget hen någonsin tar initiativ till. Efter att ensam ha försökt hålla sexlivet vid liv känns det numer svårt och ofta direkt avtändade, då min partner tappar fokus och exempelvis mitt under pågående samlag glömmer av att vi har sex. Jag känner fortfarande lust, och skulle må bättre av att emellanåt få ligga med någon som är mentalt närvarande under pågående sex. Jag älskar inte min partner mindre för det, även om jag stundtals kan sakna hens intellekt. Jag är också övertygad om att min partner skulle få svårt (läs omöjligt) att klara sig själv eller hitta en ny partner. Jag kommer med andra ord att förbli gift med hen och ta hand om hen så gott jag kan. För att orka det behöver jag någon gång träffa någon för samtal och sex. Det är inget jag skyltar med, inget vare sig min partner, mina barn, eller mina vänner känner till. Men jag behöver det och unnar mig det för att orka med det liv jag numer lever. Jag är enligt många otrogen. Skall jag gå omkring och konstant känna dåligt samvete för det liv jag lever?