Om ni träffar någon irl första gången (som ni träffat via internet) och som ni inte tycker är attraktiv irl, om personen då undrar varför ni inte vill träffas längre, säger ni då som det är? Alltså att -jag tycker inte att du är attraktiv- typ, eller ljuger ni att det är något annat? Isf vad?
Jag har inget emot om den personen jag träffar inte är attraktiv, om man nu måste använda det uttrycket. Allt sitter ju på insidan och har personen en härlig personlighet så blir den ju attraktiv i mina ögon.
Inte ens när det visade sig att blinddejten saknade tänder i överkäken sa jag som det var. Det måste han ha fattat ändå. Jag tackade för en trevlig och mycket god middag (det var sant) men att ingen gnista tändes från min sida. Han höll med om att han inte kände något för mig heller men kunde inte sätta fingret på vad......Ha ha...nä men det kan jag tänkte jag men sa inget.
Nej det skulle jag inte säga. Är heller inte särskilt ytlig som person så det är osannolikt att jag skulle reagera särskilt mycket även om hon såg sämre ut i verkligheten. Skulle väl vara om hon vägde 50 kg mer än på sina bilder eller något i den stilen.
Är hellre med en tjej som kanske inte är så objektivt snygg men som är en fantastisk person och som gör allt för mig.
Ja, det gör jag.
Jag brukar förklara långt också hur det ligger till, så att mannen inte tar det lika personligt. Jag brukar säga som det är från ett fågelperspektiv om attraktionslagar, att "kvinnor har svårt att känna attraktion, de känner sig bara attraherade på riktigt till 1% av männen. Jag kan inte fortsätta med dig för att jag känner inte attraktion. Det här är lika jobbigt för mig som för dig, och vi båda är på riktigt lika ensamma, men jag känner bara inte den där dragningen. Det suger att vara kvinna, jag måste fortsätta ensam." Så brukade mina svar till honom att vara ungefär (länge sen i mitt förflutna).
Jag brukar alltid försvara mig med att varje kvinna skulle känt samma i min sits. Men man ska inte träffa random män till att börja med, man ska inte ge någon från internet en chans, inte under några omständigheter. Jag har gjort det förut, och jag kommer aldrig göra det igen. Det är riktigt dumt och farligt. Kvinnor ska välja odesperata, snygga män från sin närma omgivning. Om de inte vill ha en så ska man ha barn själv med donator, och inte ha barn med första bästa som ingen annan vill ha.
Sa till en tjej att hon hade för fet rumpa för min smak. Hon började grina. Trodde inte man kunde ta sånt så hårt.
Verkligen inte! Vad som är attraktivt ligger i ögonen på betraktaren. Så varför ska min åsikt tryckas ner i halsen på någon.....?
Skulle formulera mig som att det inte uppstod någon gnista, att vi inte matchade eller något annat neutralt.
Avskyr när människor är ovarsamma med varandra.
Normal hövlighet och omtanke innebär ju att man inte alltid säger vad man tänker och känner. Att oombedd komma med recensioner och bedömningar av människor är INTE ett mått på att vara "rak och ärlig".
Jag tror i princip alla uppskattar människor som är ärliga men det innebär ju inte att man ständigt vill höra vad andra tycker om en som person, utseende, röst, kläder etc..
Vanlig anständighet innebär att man formulerar sig försiktigt om människors egenskaper och utseende. Normalt sett säger man inget alls.
Har man dejtat någon och inte vill träffas igen finns ingen skyldighet eller förväntan att ge en fullständig recension eller omdöme om personen. Det räcker att man tackar för träffen, säger något snällt (om man kan) typ. "det var trevligt att träffa dig" och avslutar med något neutralt "för mig är det bra så här, jag är inte intresserad av att fortsätta."
Först om personen frågar och vill veta så kan man säga något mer men fortfarande med omtanke, beroende på om informationen faktiskt kan hjälpa den andra personen etc.
typ. Varför? Ja, jag känner inte riktigt att det klickar. Det känns inte riktigt som att vi passar för varandra. tyvärr.
OM personen verkligen skulle vilja veta mer och frågar specifik, typ. men vad är det som är fel, vad tycker du om mig, är jag inte tillräckligt snygg eller vad är problemet?
DÅ är det rimligt att svara, fortfarande med omtanke, men ändå ärligt..
Man behöver inte heller då vara elak men ändå, då får personen ändå räkna med att ta ansvar. Fråga inte om du inte vill höra svaret.
Är detta verkligen en grej?
Är det inte självklarheter?
Normal hövlighet och omtanke innebär ju att man inte alltid säger vad man tänker och känner. Att oombedd komma med recensioner och bedömningar av människor är INTE ett mått på att vara "rak och ärlig".
Jag tror i princip alla uppskattar människor som är ärliga men det innebär ju inte att man ständigt vill höra vad andra tycker om en som person, utseende, röst, kläder etc..
Vanlig anständighet innebär att man formulerar sig försiktigt om människors egenskaper och utseende. Normalt sett säger man inget alls.
Har man dejtat någon och inte vill träffas igen finns ingen skyldighet eller förväntan att ge en fullständig recension eller omdöme om personen. Det räcker att man tackar för träffen, säger något snällt (om man kan) typ. "det var trevligt att träffa dig" och avslutar med något neutralt "för mig är det bra så här, jag är inte intresserad av att fortsätta."
Först om personen frågar och vill veta så kan man säga något mer men fortfarande med omtanke, beroende på om informationen faktiskt kan hjälpa den andra personen etc.
typ. Varför? Ja, jag känner inte riktigt att det klickar. Det känns inte riktigt som att vi passar för varandra. tyvärr.
OM personen verkligen skulle vilja veta mer och frågar specifik, typ. men vad är det som är fel, vad tycker du om mig, är jag inte tillräckligt snygg eller vad är problemet?
DÅ är det rimligt att svara, fortfarande med omtanke, men ändå ärligt..
Man behöver inte heller då vara elak men ändå, då får personen ändå räkna med att ta ansvar. Fråga inte om du inte vill höra svaret.
Är detta verkligen en grej?
Är det inte självklarheter?
Om min kompis skulle säga att jag är ful då skulle jag ta åt mig, men till exempel om någon helt främmande säger att jag är ful så skulle jag inte ta åt mig alls.