Elliot1 skrev 2023-06-09 14:10:50 följande:
Jag förstår att du är skeptisk, man är ju inte mer än människa. Och efter en behandling som inte gick vägen och beskedet du fick om äggen så är det ju verkligen 100% förståeligt att du tänker att Q10 skulle funka för dig. Men jag säger som min IVF-läkare sa, att oavsett om det inte fungerar så vet man att man gjort allt man kan 
Hellre göra för mycket saker och prova för mycket grejer än att ångra senare att man inte gjorde det! Jag fortsätter att hålla tummarna SÅ hårt för att guldäggen ska växa fram under någon av de två behandlingarna ni har kvar
Ja hon är grym verkligen, så mycket klokt och vettigt på hennes kanaler. Men jag förstår att du inte vill rubba något, jag kan som sagt inget alls om melatonin så jag har tyvärr inga tips 
Jag tror inte heller de forskat tillräckligt om varken det ena eller det andra som kan påverka fertilitet. Jag tror de funnit ett visst samband mellan mäns fertilitet och SSRI, men när jag läste mycket om det för några år sedan så verkade det inte ännu som man forskat något på kvinnor (i vanlig ordning....).
Inget konstigt alls att den praktiska hjärnhalvan kliver in, mycket av känsloregistret i denna typ av situation ersätts ju tyvärr av praktiska tankar 
Jag kan verkligen förstå att tankarna på ÄD är tuffa emotionellt Det är ju något helt annat än vad man tänkt sig från början och det är något man nog kan behöva bearbeta Jag vill ju inte låtsas att jag kan något eftersom jag själv inte gjort ÄD, men så som man förstått så är det ju så att de som blir föräldrar till barn med donerade spermier eller ägg upplever det ju inte något som helst annorlunda än de som har 100% biologiska barn. Jag vet inte hur jag ska formulera mig för att inte låta som en översittare eller så, jag menar bara på att jag tror att när man väl sitter där med sin bebis så är det så mycket mer än gener och biologi som gör en familj Du verkar ha väldigt sunda värderingar och jag förstår känslan av att vilja föra vidare känslan för djur etc (är själv en otroligt stor djurvän och djur är en stor del av mitt liv) men jag tror att det är mer än bara gener som spelar in Men som sagt, det är svårt att formulera sig utan att låta okänslig, jag hoppas du inte missförstår mig. Men med det sagt så vet jag att du är stark nog att genomföra två behandlingar till och jag kommer aldrig sluta tro på att ni kommer hitta bra ägg!! Och vi kommer finnas här hela vägen, oavsett hur er resa kommer se ut!
Jag mår bra, men jag känner mig ibland otacksam och negativ (speciellt när jag skriver i den här tråden). Jag har lite symtom som kommer och går och jag försöker tro på att allt kommer gå bra och att det är vår tur nu Men jag har också panik, jag oroar mig enormt mycket, känner efter HELA tiden. Och eftersom symtomen kommer och går så får jag typ panik varje gång de lyser lite med sin frånvaro. Och ibland för jag panik för att de är för starka. Aldrig är jag nöjd. Jag vet att det fortfarande är tidigt och jag vet också av erfarenhet att mina två graviditeter som gått lite längre (en fullgången och en till vecka 11) så har jag mått bra. Jag är inte en sån som spyr från vecka 5 typ. Så jag försöker verkligen tänka att det är helt normalt att jag mår så pass bra som jag gör än så länge.
Nu blev det en lång text, förlåt
Elliot1 skrev 2023-06-09 14:10:50 följande:
Jag förstår att du är skeptisk, man är ju inte mer än människa. Och efter en behandling som inte gick vägen och beskedet du fick om äggen så är det ju verkligen 100% förståeligt att du tänker att Q10 skulle funka för dig. Men jag säger som min IVF-läkare sa, att oavsett om det inte fungerar så vet man att man gjort allt man kan Hellre göra för mycket saker och prova för mycket grejer än att ångra senare att man inte gjorde det! Jag fortsätter att hålla tummarna SÅ hårt för att guldäggen ska växa fram under någon av de två behandlingarna ni har kvar
Ja hon är grym verkligen, så mycket klokt och vettigt på hennes kanaler. Men jag förstår att du inte vill rubba något, jag kan som sagt inget alls om melatonin så jag har tyvärr inga tips Jag tror inte heller de forskat tillräckligt om varken det ena eller det andra som kan påverka fertilitet. Jag tror de funnit ett visst samband mellan mäns fertilitet och SSRI, men när jag läste mycket om det för några år sedan så verkade det inte ännu som man forskat något på kvinnor (i vanlig ordning....).
Inget konstigt alls att den praktiska hjärnhalvan kliver in, mycket av känsloregistret i denna typ av situation ersätts ju tyvärr av praktiska tankar Jag kan verkligen förstå att tankarna på ÄD är tuffa emotionellt Det är ju något helt annat än vad man tänkt sig från början och det är något man nog kan behöva bearbeta Jag vill ju inte låtsas att jag kan något eftersom jag själv inte gjort ÄD, men så som man förstått så är det ju så att de som blir föräldrar till barn med donerade spermier eller ägg upplever det ju inte något som helst annorlunda än de som har 100% biologiska barn. Jag vet inte hur jag ska formulera mig för att inte låta som en översittare eller så, jag menar bara på att jag tror att när man väl sitter där med sin bebis så är det så mycket mer än gener och biologi som gör en familj Du verkar ha väldigt sunda värderingar och jag förstår känslan av att vilja föra vidare känslan för djur etc (är själv en otroligt stor djurvän och djur är en stor del av mitt liv) men jag tror att det är mer än bara gener som spelar in Men som sagt, det är svårt att formulera sig utan att låta okänslig, jag hoppas du inte missförstår mig. Men med det sagt så vet jag att du är stark nog att genomföra två behandlingar till och jag kommer aldrig sluta tro på att ni kommer hitta bra ägg!! Och vi kommer finnas här hela vägen, oavsett hur er resa kommer se ut!
Jag mår bra, men jag känner mig ibland otacksam och negativ (speciellt när jag skriver i den här tråden). Jag har lite symtom som kommer och går och jag försöker tro på att allt kommer gå bra och att det är vår tur nu Men jag har också panik, jag oroar mig enormt mycket, känner efter HELA tiden. Och eftersom symtomen kommer och går så får jag typ panik varje gång de lyser lite med sin frånvaro. Och ibland för jag panik för att de är för starka. Aldrig är jag nöjd. Jag vet att det fortfarande är tidigt och jag vet också av erfarenhet att mina två graviditeter som gått lite längre (en fullgången och en till vecka 11) så har jag mått bra. Jag är inte en sån som spyr från vecka 5 typ. Så jag försöker verkligen tänka att det är helt normalt att jag mår så pass bra som jag gör än så länge.
Nu blev det en lång text, förlåt
Så fint din IVF-läkare peppade!
Det enda jag fått till mig hittills är att "ibland hittar vi ngt". Och tack för din enormt fina pepp
Nej sant, satsar man inte allt så kommer man ångra det i efterhand för at man inte försökte... Stort stort tack finaste du!!
Nej men precis, i vanlig ordning så finns det en massa forskning på män, men inget om kvinnor i samma position...!
Man orkar inte leva enbart i den känslomässiga delen, då är den praktiska delen tacksam att landa i - jobbig den med men inte lika dränerande... Nu är jag väldigt målmedveten av mig så den praktiska sidan ligger mkt nära till så snart man stöter på problem, att lösa det, helst igår!
Nej har också hört och läst om par som gjort ÄD/spermiedonation och som känner det som att barnet är lika mkt deras som om det varit biologiskt. Tror nog det har bidragit mkt till att jag varit så snabb på att ställa in mig på att gå det hållet. Smärtan under stimuleringen har såklart också varit avgörande, att det inte blir en massa extra försök. Jag är i slutändan lycklig om vi kan bli gravida och får föda ett friskt barn.
Beror nog helt på vad det gäller - vad som är miljö och vad som är gener :) I detta fallet är jag hundra på att det är genetiskt.
Pappa har noll känsla för djurens kroppsspråk, mamma har fantastisk känsla. Jag och yngsta brodern har fått det av mamma, andra brodern är mkt som pappa trots vi alla är uppväxta bland djur.
Tack för att ni finns, det har betytt och betyder så enormt mkt!
Så underbart att höra! Förstår paniken när symtomen kommer och går med din historik! Men hoppas att det är er tid nu! Särskilt med tanke på att du nu kört med Q10 och förhoppningsvis fått upp kvalitén på ägg etc
Vet andra skrivit samma sak innan - bara för att man fått plus så är det inte en dans på rosor för det och man får klaga då med
. Haha nej inte lätt! Rädslan är stark
Så skönt att slippa spyor!
Gillar dina långa texter
Livet är bra jävligt ibland... Lider med dig!!