Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Varannan vecka brukar inte vara aktuellt de första åren. Om mamman ammar är barnet beroende av närheten till henne och när amningen är avslutad brukar det rekommenderas att pappan är mer och mer ensam med barnet på en nivå som känns bra för alla. När det känns bra kan barnet sova över ibland och sedan ökar man umgänget succesivt. 

En sak jag vill att du ska veta är att även blivande föräldrar som planerat graviditeten ofta känner sig osäkra på om de kommer att klara av att vara förälder. Men man lär sig efter hand och växer in i rollen. Vet flera ordningssamma, väletablerade par som kännt stor osäkerhet inför att ta hem barnet från BB. -Ska vi klara av det här själva nu?!

Men tänk på alla ofrivilliga mödrar genom årtusendena som inte haft valet att vara närvarande eller ej (utöver att döda barnet). De har i de allra, allra flesta fall klarat det, oftast med stöd från omgivningen. En kursare till mig blev oplanerat gravid som 15-åring. Upptäcktes för sent för abort. Det var bara att växa upp och göra det som behövdes. Mammor har klarat det här genom historien, och det gör du också. Men man behöver hjälp. Det behövde jag också när jag fick barn, planerat, i fast relation och över 30 år gammal. 

Jag förstår att det är svårt att prata med mamman. Jag skulle vilja föreslå att ni ber om en samtalskontakt via mödravården. Det kan vara lättare om någon annan sitter med och kan ta upp de frågor som behöver tas upp och ha lite koll så att samtalet håller god ton. 

Ett tips är faktiskt också att läsa på om graviditetskrämpor. Jag mådde fruktansvärt under mina graviditeter. Hade mycket ont och var väldigt begränsad. Det är jobbigt att alltid vara välformulerad och smart när man mår så dåligt, många månader i sträck. Så läs på, och försök ha förståelse om tjejen ibland inte orkar vara jättetrevlig och konstruktiv. 

Jag har inte alls menar att hacka på TS, det är din märkliga inställning som jag hackar på.

Vad jag menar med förmån är att du anser att TS ska få förståelse ifrån tjejen och inte pressa honom att träffa barnet, hur ska tjejen få samma förmån? Att få träffa barnet lite som hon känner för och inte bli pressad innan hon är mogen. Du verkar anse att TS ska hon dadda med och ta med silkesvantarna, för annars är hon ingen bra tjej. Störtlöjligt. Varför uppmanar du inte TS liknande? Om du är en rejäl kille så hjälp till med barnet och pressa inte tjejen, hon behöver komma och gå som hon vill tills hon är mogen. Helt absurt eller hur.

Och abort är inte nödvändigtvis alls chansen för alla eller ens ett val att överväga, det är faktiskt inte direkt som att snyta sig eller någonting sådant. Möjligheten finns för de som önskar det, men det är verkligen inget givet alternativ och ingenting som man ska behöva klandras för att man inte väljer. Så abort kan du räkna bort ifrån resonemanget. Det är enbart en möjlighet att överväga om kvinnan själv vill det.

Du har helt rätt i det. 

Förlåt TS. Jag blev upprörd och rycktes med. 

Det kanske han skulle ha tänkt på innan han tog sitt beslut.

Sen låter det faktiskt inte som en kvinna att hänga i julgranen direkt, som tvekar på grund av det. TS kanske föredrar en kvinna som älskar honom trots pengarna och vill bilda familj oavsett framtida arv.

Ok, nu förstår jag din fråga. Men är det en "förmån" för tjejen att inte träffa sitt barn? Hon har ju valt att behålla och då förutsätter jag att hon är mer mogen än TS. Hon ska inte "dalta" med TS för sin eller hans skull utan för barnets skull, det barn hon valt att behålla. Det ökar chansen att TS så småningom väljer att vara närvarande i sitt barns liv. Och som sagt har TS inga förmåner.

Ingen mer än TS klandrar tjejen för hennes val. Men återigen, hon hade ett val. Självklart kan  du inte bortse från abort.
Jag har också varit tydlig med att TS bör ta sitt ansvar. Men när han är mogen för det, inte tvinga på barnet en kontakt som inte vill ha med hen att göra.

Kvinnor verkar ha en naiv tro att om bara pappan får se sitt barn uppstår glödande kärlek direkt. Så enkelt är det inte...

Lägg ned snacket om detta me juridis abort. Starta för fan en annan egen  tråd om det i så fll. Är ju inte ens det jag frågar om här. 

Det går ju inte att förutsätta för du vet ju inte så mycket om henne enbart för att hon inte väljer abort. Du har ingen rätt att lägga det på henne. Det är TS ansvar att bli en bra pappa, inte hennes och du ska inte säga att hon inte är en bra tjej om hon inte anpassar sig efter TS behov på det sätt du tycker. Men visst jag kan hålla med om att det teoretiskt skulle kunna vara det bästa för barnets relation till TS. Men att kalla henne för en dålig tjej om hon inte gör så håller jag inte med.

Att inte bortse ifrån abort är att lägga på henne någonting som inte är rättvist. Det är inte rättvist att du framhåller det som ett rimligt alternativ som hon hade för abort är inget för alla, det är en nödlösning som endast är aktuell om kvinnan inte inte vill ha kvar barnet i sin kropp och är beredd att gå igenom den. Abort är inte till för män som inte vill bli pappor heller. Inte heller för att användas emot en kvinna för att hon inte väljer det. 

Wow.. Jag var beredd på att det skulle stå något korkat men jag blev faktiskt överraskad över hur korkat.

Det skulle du kanske ha tänkt på innan du hade sex med den här tjejen.,
Använde du ens skydd?

Du verkar ha en förnuftig familj. Lyssna på dem.
Det är inte ens säkert att du kommer att ångra dig. 

Men ta det som en man, som någon skrev, och sluta gnälla! Du ska bli farsa nu så det är dags att steppa upp och ta ditt ansvar! Har du ingen stolthet?!