Tycker ni synd om dom som inte har barn?

Nej  dessutom visar undersökningar att barnlösa kvinnor är lyckligare  
www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/nojdast-ar-de-som-bor-ihop-utan-barn/

Nej faktiskt inte. Alla vill verkligen inte ha barn. Men de jag vet som kämpar för att få bli förälder eller för det tredje barnet har jag medkänsla för.
Har själv varit sekundär barnlös i 18 år

Om de vill ha barn tycker jag synd om dem annars inte. (Det vore väldigt respektlöst) 

Jag kan inte förstå barnlösa män som tror att det ska fungera om han träffar en kvinna med barn. Man måste ha barn själv för att förstå fullt ut hur det är att vara förälder.

Så otroligt dumt innlägg, då säger jag istället:
Jag tycker istället synd om folk som skaffat barn.... jag är barnlös för att jag valgt bort barn, jag gillar inte barn och har vetat sedan jag var ung att jag inte ville bli mamma! Jag lever med min man sedan 20 år, vi är lyckliga i det livet vi valgt! Snälla rara tyck inte synd om mig, jag tycker inte synd om dig som skaffat barn!

Det är väl ändå den bekantas beslut att stanna?

Har två släktingar på 65+ som valt bort barn. De är båda väldigt nöjda med sina liv, och en av dem älskar verkligen ensamheten och väljer att sitta själv många högtider och mysa i lugn och ro. Ensamhet är inte alltid dåligt. 

Ja, självklart. Han valde att gifta sig med henne och de hade säkerligen pratat om det här med barn innan. Och han tyckte väl att det var värt att avstå från barn för att få gifta sig med just henne. Men vi undrar ändå. Han är barnkär, barnledare, har en stor gård och ett jättestort fint nyrenoverat hus och nu får han inga arvingar till allt detta. Två vuxna i ett enormt stort hus. Alla hans syskon har barn.Alla närmaste vännerna. Och där sitter dom ensamma. Jaja, vi hoppas han är lycklig ändå.

Nej, verkligen inte. Fy fan så självgott och obegåvat att tro att ens egna val är självklara och rätt för alla andra! 

Inte automatisk så, jag tycker att alla i grunden ska få välja vilket liv de vill leva.
Det är ju synd om den som är ofrivilligt barnlös, men den som valt bort barn har ju gjort ett aktivt val.

Men jag kan tycka att de som inte har barn har missat något stort. De missar den ovillkorliga kärleken, de missar hur ens egen mognad liksom skavs fram av föräldraskapet, de missar att föra sin familj vidare med nya personer i kommande led. Det skulle jag inte velat missa, men å andra sidan så vet man kanske inte vad man missar om man inte har barn.