Tycker ni synd om dom som inte har barn?

Tycker inte automatiskt synd om dem bara för att jag får veta att de är barnlösa. Däremot om någon berättar för mig att de är ofrivilligt barnlösa så känner jag för dem oavsett orsak till den ofrivilliga barnlösheten. 

Jag tycker lite synd om dom, ja. Frivilligt barnlösa eller inte. Ingen kan förstå den kärleken man känner till ens eget barn, om man inte är förälder själv. Visst kan man älska syskonbarn osv, men ens eget barn är något annat

Håller med. 

Har man inte barn så vet man inte vad man missar, så tror inte man kan vara frivilligt barnfri och lycklig egentligen, för det kommer komma en dag då man ångrar sig och då är det tyvärr försent. Synd.

Jag tycker verkligen inte synd om de som inte vill ha barn- de är ju nöjda i allmänhet.

Men ur samhällets synpunkt kan jag beklaga att vissa extremt lyckade genkombinationer inte väljer att föröka sig, medan vissa som som knappt kan gå och tugga tuggummi samtidigt skaffar hur mycket barn som helst.

Och helt för jävligt är det med de som gör allt i många år, blöder och dör både kroppsligt, själsligt och ekonomiskt och ändå inte får barn.

Ja absolut, jag tycker lite synd om dem. De vet inte vad de går miste om.

Jag har all respekt för att man kanske inte av någon anledning vill ha barn men att ha barn vill jag påstå är bara berikande. Det är också ett plus att ha barn när man blir äldre och inte riktigt kan klara sig helt själv. 

Man får ju ta konserverna av de val man gör. Vi har en moster i familjen som valt bort barn, hon närmar sig 70 nu. Jag kan tycka synd om henne som lever ett så ensamt liv, samtidigt har hon ju själv valt det och trivs antagligen med det.

Som många nämnt innan så beror det på. Min bekant sen massor med år som jag alltid vetat att hon inte vill ha barn tycker jag inte synd om. Makens bekant där frun verkar ha bestämt att de ska inga ha tycker jag väldigt synd om. Kvinnor som väntat för länge pga karriär och inte lyckats tycker jag inte synd om. De som varit yngre eller av andra skäl inte kunnat försöka förrän uppåt åren och försökt och misslyckats är det gräsligt synd om. Går inte svara på frågan.

Beror ju helt på varför de inte har barn. Förhoppningsvis är de barnfria, och det där med att man ändrar sig är i många fall skitsnack. 

Samma sak med de som aldrig köper hus, skaffar hund, eller för den delen reser och upptäcker en massa olika kulturer och platser utan bara sitter hemma och glor hela livet?

Det är ju inte positivt för alla äldre att ha barn. Barn med missbruk, psykiatriska problem mm kan orsaka stort lidande för föräldrarna. Tänker även på alla föräldrar som aldrig har kontakt med sina vuxna barn oavsett anledning.