Carina82 skrev 2022-08-24 21:22:31 följande:
Hej alla, undrar om jag är ensam i att inte känna mig odelat glad. Förstå mig rätt, vi vill det här och jag har blivit gravid via ivf (inget man gör hur som helst). Men ändå blandas den glada känslan upp ångest och en oro av att vi kanske gjort fel val.
Förstår inte varför det känns så grått när alla runtomkring mig bara verkar så himla lyckliga. Berättade för mamma i söndags och den gråa känslan har ökat sen dess, hon är helt salig och överröser mig överlyckliga sms (7 sen i söndags) och länkar till filmer om fosterutveckling - men det gör bara saken värre.
Enda gångerna jag känt mig riktigt glad är när det bara varit jag och min kille; innan alla andra visste. Nu känns det bara som att det är en miljard förväntningar och åsikter, och att jag kommer göra alla besvikna
Hoppas såklart att ni andra inte mår som jag, men undrar ändå om det finns nån här inne som också känner blandade känslor över den här fantastiska upplevelsen som en graviditet ändå är
![Hjärta Hjärta](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-heart.gif)
Känslor är känslor och de kan nan inte styra över och man rätt att känna vare sig de är lyckliga eller ej.
Jag blev själv gravid genom ÄD med sonen som nu är 11 mån,så jag vet precis vilken resa ni har gjort.
Jag trodde att jag skulle sväva på små rosa moln bara vi fick se de plusset då,fantiserade över hur jävla lycklig jag skulle vara hela tiden. Och såklart blev jag otroligt glad när vi äntligen lyckades men lyckan var ju inte konstant utan farhågor och tvivel fanns där genom hela graviditeten hur önskad och otroligt planerad den än var.
Som det skrevs ovan,man har ju ett tag på sig att smälta och bearbeta innan den lilla är här.
Men prata om det,iallafall med din sambo om du inte redan har gjort det,så att du kan få stöd och bolla lite i dina tankar och känslor
Och ja,skall bara tillägga att mina känslor är detsamma denna graviditet. De går otroligt upp och ner hur glad jag än är över detta plus.