• Anonym (En ursäkt)

    "stanna kvar för barnens skull". Varför använder ni det idiotiska argumentet?

    Jag har hört många säga det där, och skrivit det på FL. Att man egentligen vill separera och att man mår dåligt i förhållandet men "vill stanna kvar för barnens skull".

    Det är en så otroligt dålig ursäkt. Har barnen själva uttryckt att det är deras önskemål? Tror ni att barnen själva vill välja att bo med föräldrar som antingen hatar varandra, tappat känslor, är irriterade eller utbrända osv. ? Att låta barn växa upp i en miljö där föräldrarna inte kan leva i en hälsosam relation är inte "för barnens skull".

    Jag tror många av er säger den ursäkten för att ni själva inte vill bli tvungna att träffa era barn varannan vecka.

  • Svar på tråden "stanna kvar för barnens skull". Varför använder ni det idiotiska argumentet?
  • Anonym (Andra)
    Friger skrev 2022-01-16 14:44:51 följande:

    Är tillsammans med min fru för barnens skull.

    Gillar henne som kompis och vi bråkar inte. Kan sitta och prata och ha trevligt. Men mer än så är det inte.

    Konsekvenserna om vi skiljer oss skulle bli stora för barnen. Dom har det bra som det är nu. Det får fortsätta så.


    Får jag fråga av ren nyfikenhet, vad är det för konsekvenser som skulle bli för barnen? Du behöver inte svara om du inte vill
  • Anonym (Q)
    Anonym (Ärlig) skrev 2022-01-16 10:02:19 följande:
    Isåfall borde ju bland det absolut värsta man kan göra mot sina barn vara att inte leva i något förhållande alls, då har ju barnen ingen möjlighet att lära sig hur förhållanden ska vara?

    Men så verkar inte personen som vägrar svara mig se på saken eftersom hen hänvisar till att barn enligt barnpsykologen mår mycket bättre med en lycklig singelförälder än i en kärnfamilj där kärleken mellan föräldrarna inte är tillräcklig.

    Oavsett vad barnpsykologer menar eller vill ha fram tycker jag det är ett helt idiotiskt sätt att uttrycka sig att ?man tvingar på sina barn en framtid med en rad skilsmässor ? om man stannar i en relation för barnens skull.

    Jag tvivlar inte alls på att någon barnpsykolog kan ha sagt så, säkert i välmenande syfte för att dämpa skuldkänslorna hos föräldrar som ligger i skilsmässa eller fundrar på att skilja sig.

    Men vad en sådan klåpare till barnpsykolog inte förstår är ju att hen oavsett hur välmenande hen är ÄNDÅ förmedlar att skilsmässor, i allafall upprepade sådana är något negativt. Eller kan DU tolka ?tvingar på sina barn en framtid med en rad av skilsmässor? på något annat sätt än att det skulle vara något negativt man helst inte ska vilja att ens barn går igenom som vuxna?

    Självklart är flera skilsmässor värre en bara en. Både för barnen men även för den vuxne. 


     

  • Anonym (Ärlig)
    Anonym (Q) skrev 2022-01-16 15:07:44 följande:

    Självklart är flera skilsmässor värre en bara en. Både för barnen men även för den vuxne. 


     


    Varför är det automatiskt så?
  • Anonym (.)
    Anonym (Ärlig) skrev 2022-01-16 14:39:44 följande:

    Och du har fortfarande inte lyckats svara ordentligt på en enkel fråga Angående något som för övrigt fler än jag här I tråden undrar.


    Det enda du kan är att gå till personangrepp och vräka ur dig ordmassor.

    Jag ser det inte alls automatiskt som något problem om mina barn skiljer sig flera gånger som vuxna, det är deras livsval och ingenting jag ska lägga mig i. 
    Det är mina vuxna barn och inte jag som avgör om det är nödvändigt för dem att skilja sig helt oavsett om det är första, andra eller tredje skilsmässan.


    Och jag kan verkligen inte förstå varför just detta att ens barn som vuxna kan komma att skilja sig FLERA gånger borde vara något man måste försöka förebygga.  Skulle det enbart vara viktigt att för sin egen och barnens skull skilja sig istället för att stanna för barnens skull i det första äktenskapet men inte i det andra och det tredje?!

    Mår barn bäst av att föräldrarna skiljer sig istället för att hålla ihop för deras skull måste väl detta gälla även om den ena föräldern varit gift en eller flera gånger tidigare?

    Frasen tvingar på sina barn en framtid med en rad av skilsmässor ingenting jag uppfattar som skrämmande. 

    Nu vet jag inte hur många gånger jag bett dig svara på VARFÖR ovanstående skulle vara något negativt man inte ska vilja. 


     


    Jag har varit mycket tydlig. Vill du ha svar får du faktiskt kamma till dig och skippa halmdockorna, superlativen och vara saklig.
    Ansvaret att få svar är alltså ditt och har varit det hela tiden.

    Jag, till skillnad från dig, går inte till personangrepp utan angriper din brist på saklighet i de texter du författar. Sak och person. Skilj på dessa två ting.

    Så gör ett nytt försök enligt de kriterier man ska och kan ställa på ett diskussionsforum.
  • Anonym (Ros)
    Anonym (En ursäkt) skrev 2022-01-15 12:26:54 följande:
    "stanna kvar för barnens skull". Varför använder ni det idiotiska argumentet?
    Jag har hört många säga det där, och skrivit det på FL. Att man egentligen vill separera och att man mår dåligt i förhållandet men "vill stanna kvar för barnens skull".

    Det är en så otroligt dålig ursäkt. Har barnen själva uttryckt att det är deras önskemål? Tror ni att barnen själva vill välja att bo med föräldrar som antingen hatar varandra, tappat känslor, är irriterade eller utbrända osv. ? Att låta barn växa upp i en miljö där föräldrarna inte kan leva i en hälsosam relation är inte "för barnens skull".

    Jag tror många av er säger den ursäkten för att ni själva inte vill bli tvungna att träffa era barn varannan vecka.
    Nu är det ju inte alltid att relationen är toxisk och olycklig. Finns många relationer där kärleken bara dött men där båda är vänner.

    Klart att ett barn skulle må bättre av att bo med sina två föräldrar som ändå kämpar och tycker om varandra även om kärleken är död. Såklart barn vill bo med båda sina föräldrar! Där skiljer mans of för sin egen skull. Vilket inte är fel. Men att alltid hävda att barn mår bra av att föräldrar går isär som tappat stinget är fel. Det säger man bara för lätta sitt dåliga samvete
  • Anonym (Andra)
    Anonym (Ros) skrev 2022-01-16 15:24:46 följande:

    Nu är det ju inte alltid att relationen är toxisk och olycklig. Finns många relationer där kärleken bara dött men där båda är vänner.

    Klart att ett barn skulle må bättre av att bo med sina två föräldrar som ändå kämpar och tycker om varandra även om kärleken är död. Såklart barn vill bo med båda sina föräldrar! Där skiljer mans of för sin egen skull. Vilket inte är fel. Men att alltid hävda att barn mår bra av att föräldrar går isär som tappat stinget är fel. Det säger man bara för lätta sitt dåliga samvete


    Varför skulle barn må bättre av det? Att ett blir en omställning i början kan det ju bli, men varför skulle barn må bättre av att föräldrar lever ihop än att de går isär?

    Jag tror många barn inte skulle må så dåligt av det, som somliga verket måla upp det.

    Sen är det väl kanske så att vissa barn reagerar mer än andra.
  • Anonym (What did I tell you?)
    Anonym (H) skrev 2022-01-16 14:24:25 följande:
    80% av fallen? Varifrån kommer den siffran? Källa på det, tack. Det är absolut inget jag känner igen från vår omgivning, våra tre barn har en hel del skilda kompisar, dessa bor 50/50, har även skilda kollegor med barn 50/50. Har svårt att tro att min omgivning skulle vara sådär särskilt unikt.
    Okej, jag överdrev lite nu. Men så här ser det ut för barn som inte bor med båda föräldrarna:

    www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/vanligast-att-barn-bor-hos-mamma/

    15% bor hos endast pappan eller mest hos pappan
    45% bor hos endast mamman eller mest hos mamman
    27% nåt bor växelvis.

    Summan är ändå att fler mammor tar det ekonomiska huvudansvaret. Sen kanske du bor i en skyddad medelklasstillvaro där de flesta pappor inte bara försvinner som en avlöning, men så är det inte överlag.

    Jag vet flera exempel där pappan vägrar att betala något för barnet utom att det får bo där samt underhåll. Mamman måste köpa allt, skicka med allt, hålla reda på allt. Och då är man knappast föräldrar på lika villkor.

    Min pappa har t.ex. aldrig hållit ett födelsedagskalas för mig, köpt ett par skor eller betalat för en aktivitet utöver underhållet. Och det är inte för att han har varit fattig.
  • Anonym (.)
    Anonym (Ros) skrev 2022-01-16 15:24:46 följande:
    Nu är det ju inte alltid att relationen är toxisk och olycklig. Finns många relationer där kärleken bara dött men där båda är vänner.

    Klart att ett barn skulle må bättre av att bo med sina två föräldrar som ändå kämpar och tycker om varandra även om kärleken är död. Såklart barn vill bo med båda sina föräldrar! Där skiljer mans of för sin egen skull. Vilket inte är fel. Men att alltid hävda att barn mår bra av att föräldrar går isär som tappat stinget är fel. Det säger man bara för lätta sitt dåliga samvete
    Varför 'är det så himla självklart?

    Många gånger projicerar vuxna sina egna drömmar på barnen och drar sen det ytterst utslitna floskeln "för barnens bästa".

    Ingen här pratar om att man ska skilja sig för att "man tappat stinget". Det är rent hittepå och riktigt usel argumentation. Ingen skiljer sig på skoj eller för att fjärilarna i magen försvunnit.

    Men saken är den att det här utgår från att "de stackars skilsmässobarnen" vilket är ren projektion på barnen av de vuxnas egna kaotiska känsloliv och känslor av misslyckande. Det har mycket lite med att göra vad barnen själva upplever.
    Det har också visats i en hel radda vetenskapliga undersökningar med forskare som intervjuat och lyssnat på barnen och deras upplevelser.

    Och grunden till det här var en rapport som sa att många kriminella är stackars skilsmässobarn som levt ensam med sina mödrar och fäderna frånvarande. (Där kan man iofs diskutera vad som är hönan eller ägget men det är en helt annan diskussion. ) Det satte igång debatten om "de stackars skilsmässobarnen" och hur skadligt det är att skilja sig. Samtidigt  hyllade man den romantiserade och kristliga iden om att man ska hänga ihop till varje pris.
  • Anonym (What did I tell you?)

    Äsch, det skulle stått 55% för mammorna ovan. Du ser siffrorna i diagrammet på länken i vilket fall.

  • Anonym (Q)
    Anonym (Ärlig) skrev 2022-01-16 15:14:40 följande:
    Varför är det automatiskt så?

    Jag tycker det bästa för barnet är att bo i en familj där föräldrarna är lyckliga, älskar varandra och är harmoniska. Men det blir inte alltid så, och då skiljer folk sig. Att göra det en gång klarar de flesta barn om man har vettiga föräldrar och man sedan bor i ett lyckligt hem, antingen med ensamstående föräldrar eller i en bonusfamilj. 


    Att detta upprepas flera gånger gör ju inte barnen speciellt trygga, då lär de sig verkligen inte att lita på folk, om nya vuxna kommer in med jämna mellanrum. 


    Att lära sig hur ett bra förhållande ser ut är viktigt, även att lära sig att man faktiskt får bryta upp när det inte fungerar. Men bryter man upp många gånger medan barnen är små så visar man motsatsen. Att relationer är tillfälliga, att man inte jobbar på sin relation, man bara byter ut när något inte fungerar.

    Tycker du att det är bra för barn att uppleva många skilsmässor under sin uppväxt?

Svar på tråden "stanna kvar för barnens skull". Varför använder ni det idiotiska argumentet?