• Anonym (Cajsa)

    Stanna eller gå? Attraheras inte av min man

    Jag är gift sedan 9 år. Vi har haft det mestadels bra dessa år, men på senare tid har jag börjat känna att något fattas. Jag älskar min man och vi har ett jättebra sexliv, men jag attraheras verkligen inte av honom. Jag längtar efter att känna attraktion och passion. Längtar efter att kyssas, men min man är så gräsligt dålig på att kyssas att jag inte vill ha mer än pussar av honom.

    Sexet är som sagt riktigt jäkla bra, men det har inte längre något med attraktion att göra. Jag har helt enkelt en sexdrift och med honom vet jag att det är bra. Jag fantiserar ofta om att vara med någon annan.

    Så, jag lever med min bästa vän, vi har bra sex och han är min stora trygghet. MEN jag attraheras inte av honom och vill inte kyssas. Vad gör man?

    (Barn finns i bilden, men inga gemensamma)

  • Svar på tråden Stanna eller gå? Attraheras inte av min man
  • Anonym (Cajsa)
    Anonym (AF) skrev 2022-01-10 22:51:50 följande:

    Låter som att du låter stenen ligga kvar i skon då du tycker att det är jobbigt att ta av skon och knyta om den igen, det kanske är kallt ute också och du behöver ta av vantarna för att kunna knyta upp skorna. Du har ju vant dig vid att det skaver lite. 

    Det är väl ett ok val om man inte har så långt kvar att gå, annars verkar det dumt att låta stenen vara kvar med motiveringen "det  kommer säkert komma in en ny sten i skon om jag tar bort den här".

    Jag trivs bäst utan sten i skon.


    En riktigt bra liknelse på inlägget om att stanna av praktiska skäl :) Tack för perspektiv
  • Anonym (jasså...)
    Anonym (Pelle) skrev 2022-01-10 20:17:14 följande:
    Låter jobbigt med debatterna också...

    Jag gillar människor som kan tänka, folk som inte ens har vett att bilda sig en åsikt och kunna försvara den på ett intellektuellt plan och förmågan andra ändra sig genom ny insikt kan närmast liknas kretiner. 


    Man ska träna både kropp och sinne ;)


    TS Cajsa. Prata med varandra, låter som det kan vara dags att ni båda tar tag i saker eller går vidare. Lycka till oavsett


  • Anonym (ingångna tofflor)
    Anonym (AF) skrev 2022-01-10 22:51:50 följande:
    Låter som att du låter stenen ligga kvar i skon då du tycker att det är jobbigt att ta av skon och knyta om den igen, det kanske är kallt ute också och du behöver ta av vantarna för att kunna knyta upp skorna. Du har ju vant dig vid att det skaver lite. 
    Det är väl ett ok val om man inte har så långt kvar att gå, annars verkar det dumt att låta stenen vara kvar med motiveringen "det  kommer säkert komma in en ny sten i skon om jag tar bort den här".

    Jag trivs bäst utan sten i skon.
    Eller kan man se det som att om något är 99% perfekt, varför chansa på att rulla ännu högre på tärningarna när du fortfarande måste rulla på minst halva skalan från 50-100%?

    24/25 utfall kommer att bli sämre än det jag har nu.
  • Anonym (Machiavelli)
    Anonym (ingångna tofflor) skrev 2022-01-11 16:53:13 följande:

    Eller kan man se det som att om något är 99% perfekt, varför chansa på att rulla ännu högre på tärningarna när du fortfarande måste rulla på minst halva skalan från 50-100%?

    24/25 utfall kommer att bli sämre än det jag har nu.


    Låter som att du ändå har ett bra äktenskap, baserat på äkta kärlek från början. Vad är problemet, är du inte alls attraherad av din man längre? Är ni intima?
  • Anonym (Svalt!)

    Hej TS.
    Har samma situation. Levt ihop i över 10 år. Allt har svalnat. Vi uppvaktar inte varandra, ingen passion och inga gemensamma drömmar eller hobbies.
    Jag har börjat träna och skaffat mig egen fritid. Så underbart! Nu har vi insett att vi driver vår familj som ett företag. Vi delar på räkningar och sysslor.
    Hon vill skiljas och vi provade parterapi. Nu har jag insett att vi bör skiljas för att inte bråka och tjafsa hela dagarna.MEN nu ångrar hon sig eftersom det tydligen är jag som betalar det mesta samt ordnar med mycket praktiskt. 
    Vad gör man? Stannar och har sex en gång i veckan eller går vidare? Är strax över 50 och vill inte missa att leva livet.

  • Anonym (kallebass)

    TS jag tycker det låter som du har en bra relation som funkar, men du saknar spänning och passion?
    Helt förståeligt efter så många år, men man måste ju underhålla det man har, anstränga sig och inte bara ta varandra för givet? 
    Kanske kunde du prova prata med din man, säga hur du känner? Att om relationen ska överleva så måste ni hitta nya grepp. Det duger inte att sluta ta hand om sig och gå upp i vikt och glo på teve liksom.
    Jag vet ett par som fortfarande dejtar efter flera år som sambos. De bokar bord, klär upp sig och går ut på fin middag. Kanske bokar hotell i hemstaden, går på spa, äventyrsbad, kurs i drejning, tantrakurs, hoppa bungy jump, flyga luftballong, åka på kryssning...

    Efter lång tid som singel och ett tröstlöst nätdejtande kan jag säga dig, håll hårt i det du har om det ändå är överhängande bra.
    Det är MYCKET som ska klaffa i en ny relation, och de du dejtar kommer alla ha sitt bagage. Det ska vara ömsesidig attraktion, och ni ska vilja samma med relationen, ha samma tempo osv.
    Små egenheter finns alltid dolda i början, det kan var allt från skulder, snålhet, dålig hygien, usel ekonomi, olika sexbehov, diagnoser som ställer till det, jobbiga ex, inte kommit över sitt ex, konstiga värderingar, konstiga rutiner, konstiga vanor... Just sayin, I have met them all :D

    Ni funkar ju bra tillsammans du och din man, sexet är bra, det är tryggt och stabilt hemma. Försök hitta tillbaka till gnistan istället, eller så får du försöka hitta gnistan utanför relationen och då menar jag inte att du ska vara otrogen eller flirta med kollegor utan kanske börja med ny hobby, gå kurs, engagerad dig i föreningsliv, ideellt etc.

  • Anonym (ini)
    Ocdmänniska skrev 2022-01-10 19:58:34 följande:
    Ja det tycker jag, ser verkligen ingen mening att vara med någon man inte är attraherad av?
    Nej, det är inte vettigt utan leder raka vägen till stora problem.
  • Anonym (Anonym)

    Hej, Intressant att höra en tjejs perspektiv på detta. Jag har precis fått höra en lång utläggning av min man sedan 20 år med 3 barn. Yngsta barnet 3 år, ett par dödsfall i familjen och en bautarenovering har vi hunnit med på de senaste 3 åren.  Han har motiverat sitt, arga sura och konstant klagande beteende på att jag inte tar hand om mig, att han inte är attraherad av mig mm. Klart det gör skitont att höra. Ja, jag VET att jag blivit otränad och gått upp och är själv inte nöjd med det. Sedan tycker han att det är ursäkter och där kan jag tycka att han är för ytlig.  Så jag har väl ett val, att antingen skiljer vi oss eller så får jag shapea upp mig. För vem vill leva med en partner som inte är attraherad av en..? Och han vill inte leva med någon som han inte är attraherad av heller. 
    MEN, det viktiga i det här- din man har samma val. Var ärlig, men du kan ju välja att säga det på ett ok sätt. Och kanske fundera på vad du kan göra för att hans driv ska komma tillbaka. Då menar jag uppvaktning mm. 

  • Anonym (S)
    Anonym (ingångna tofflor) skrev 2022-01-10 19:07:47 följande:
    I så fall hade vissa av oss bytt sambo vart 3-4e år hela vårt liv.

    Verkar det vettigt?
    Jag känner en som gör det, ständigt dessa tre år. Hon bryter just nu upp med ännu en sambo, vilken i ordningen har jag tappat räkningen på.

  • Anonym (Agne)

    Du lever i en helt vanlig relation. Så ser det ut efter förälskelsen falnat lite. Du får det inte bättre med att bryta upp en familj och börja om. Ev kan du få dig lite spännande sex på nån konferens eller dyl som piggar upp vardagen. Så gör de flesta, men se till att ha det med någon som har en egen familj, och inte stökar till det efteråt 

Svar på tråden Stanna eller gå? Attraheras inte av min man