"Utslängd" hemifrån, 17 år. Vad gör jag nu?

Beklagar din situation, det låter jobbigt. Bra att du har pratat med mormor, farmor/farfar. Bor alla långt bort, du kan inte bo där?

Temporärt borde du kunna bo i stugan om den är vinterbonad, det är naturligtvis trams att det skulle vara farligt som något pucko skrev. Största problemet är antagligen kommunikationerna. Har du moppekort? I så fall skulle en moped kunna i alla fall delvis lösa de problemen. Du kan också prata med din mentor om det går att ha distans temporärt på mer regelbunden basis.

Fundera på om du har någon släkting eller vän som bor kommunikationsmässigt bättre till för din skola? Som du kan bo hos temporärt?

Ja må du leva, ja må du leva, ja må du leva uti hundrade ååååår ????????????????????

Grattis på födelsedagen TS!!

Oj då det blev frågetecken, det var i alla fall tårtor, presenter och ballonger till dig :)

Grattis på födelsedagen!

Har inte din far försökt ringa dig? Han borde vara orolig för dig... Det hade jag blivit.

Jag var i din ålder när jag flyttade hemifrån. Mitt liv hade blivit enklare om jag inte gjort det.

Jag hoppas att du finner en lösning så att du och din styvmor antingen kan leva med varandra eller att du får ett bra ställe du kan bo på.

Grattis på din födelsedag!

Jag är en mamma till en 17 åring. Hur kan en förälder göra så mot sitt eget barn? Om du behöver sova någonstans jag kan erbjuda dig en eller två nätter hos mig. Jag bor inte stort men kan fixa en extra säng i vardagsrummet till dig. Jag har också en liten hund.

Min mamma slängde ut mig när jag var 16, för att hon själv inte är frisk. lider troligtvis av en personlighetsstörning. Enda gångerna jag själv "bråkade" var när hon nedvärderade och misshandlade mig psykiskt. Jag sa alltså ifrån när hon kallade mig för idiot och dum i huvudet med mera.

Jag har verkligen inte fått en bra start i livet, och de där åren runt 16-20 var väldigt tuffa, jag fick flytta runt och ta olika dåligt betalda jobb och försöka sköta skolan samtidigt. Det har defentitivt haft negativa effekter för mig i livet i största allmänhet. 

Min mamma tog ju mina pengar också. Soc bara informerade mig om att mamma hade försörjningsplikt, och det var det. De såg inte till att hon verkligen försörjde mig på riktigt.

Om du har vuxna som du verkar ha så försök få bo med dem. Det är mycket bättre att slippa ta annat ansvar så länge man går i skolan. Tycker du ska prata med soc annars om lägenhet och om de kan hjälpa dig, men bästa är om du kan bo hos en annan släkting. Din pappa måste fortfarande stå för det ekonomiska dock, egentligen.

Soc hjälper inte med lägenhet i första taget. Jag hade dessutom en liten unge att ta hand om. Fick någon check för att köpa blöjor och lite mat vid ett tillfälle. I övrigt sa dom att det var mina föräldrars ansvar. Jag fick med andra ord klara mig själv.

Det positiva är att jag faktiskt gjorde det. Lärde mig att klara mig själv och det gick i slutändan väldigt bra. Men det finns många fällor längs med vägen.

Jag är medveten om att de ofta inte hjälper med lägenhet. Men ibland ger de någon form av hjälp.

För mig gick det ganska dåligt när jag själv blev utslängd, skulle inte säga att det gick bra i slutändan för min del, jag har iof en utbildning osv nu, men det tog 15 år till innan jag kom så långt. I några år klarade jag mig okej, men sedan var det mycket som inte gick bra. Orkar inte skriva om det här, men anser att det oftast är bäst om man kan bo med släktingar när man är 17 hellre än själv.

Tycker det är så sjukt att de säger att det är föräldrarnas ansvar utan att kolla upp om föräldrarna ens tar det ansvaret.

Verkar verkligen som Soc inte hjälpte dig. Beklagar verkligen. Kram

Var bor du TS? Kan jag hjälpa dig med något?

Grattis på din födelsedag!