Ponera att er man/sambo dricker för mycket. Du ser det som ett missbruk och får honom till slut att trappa ned/sluta. Istället börjar han röka på då och då för att döva det han uppenbarligen mår dåligt för. Vad gör du? Lämnar? Försöker stötta/hjälpa? Överdriver jag problemet?
Barn finns med i bilden och vi har ett väldigt långt liv tillsammans i bagaget.
Snälla. Inga elaka kommentarer. Är redan på bristningsgränsen.
Jag skulle aldrig kunna acceptera att min man rökte på, särskilt inte när man har barn. Jag har själv testat droger när jag var yngre och varit tillsammans med en som tog droger.
Man kan tycka vad man vill om att röka på och att det är värre att dricka, jag tycker inte att något av det går ihop med barn. Jag har en gräns där och jag hade fått lämna för min och barnens skull.
Han är dessutom kriminell och man vet aldrig vad de han handlar av kan hitta på.
Han verkar ha psykiska problem som han behöver ta tag i istället för att döva sig med droger. Han är vuxen och har barn och måste kunna ta ansvar för sig själv och sin familj. Du kan inte hjälpa honom i detta. Det bästa är att säga att ni får flytta isär tills han är ren. För barnens skull.
Jag har sett många barn med en missbrukande förälder och de far illa av det, på olika sätt.
Du får försöka vara stark för barnen nu, jag förstår att det är svårt, men hur ser du att det ens ska funka i framtiden? Han ska sitta där som gammal gubbe med barnbarnen och sen gå iväg för att ta sin lugnande rökpaus?
Det funkar inte. Och han kommer inte fatta om du inte visar ordentligt att gränsen är nådd nu. Han behöver hjälp.
Jag hade dragit redan när det började gå åt gel håll med spriten.
Jag skulle aldrig kunna acceptera att min man rökte på, särskilt inte när man har barn. Jag har själv testat droger när jag var yngre och varit tillsammans med en som tog droger.
Man kan tycka vad man vill om att röka på och att det är värre att dricka, jag tycker inte att något av det går ihop med barn. Jag har en gräns där och jag hade fått lämna för min och barnens skull.
Han är dessutom kriminell och man vet aldrig vad de han handlar av kan hitta på.
Han verkar ha psykiska problem som han behöver ta tag i istället för att döva sig med droger. Han är vuxen och har barn och måste kunna ta ansvar för sig själv och sin familj. Du kan inte hjälpa honom i detta. Det bästa är att säga att ni får flytta isär tills han är ren. För barnens skull.
Jag har sett många barn med en missbrukande förälder och de far illa av det, på olika sätt.
Du får försöka vara stark för barnen nu, jag förstår att det är svårt, men hur ser du att det ens ska funka i framtiden? Han ska sitta där som gammal gubbe med barnbarnen och sen gå iväg för att ta sin lugnande rökpaus?
Det funkar inte. Och han kommer inte fatta om du inte visar ordentligt att gränsen är nådd nu. Han behöver hjälp.
Ponera att er man/sambo dricker för mycket. Du ser det som ett missbruk och får honom till slut att trappa ned/sluta. Istället börjar han röka på då och då för att döva det han uppenbarligen mår dåligt för. Vad gör du? Lämnar? Försöker stötta/hjälpa? Överdriver jag problemet?
Barn finns med i bilden och vi har ett väldigt långt liv tillsammans i bagaget.
Snälla. Inga elaka kommentarer. Är redan på bristningsgränsen.
Jag skulle inte göra så stor affär av att min partner rökte på då och då, givet att hon inte betedde sig som en idiot under tiden hon gjorde det. Kommer du utanför landets gränser så är stigmat kring detta inte lika stor som i Sverige, där de som röker på då och då ses som tunga narkomaner. Gå till USA till exempel, där handlar du detta lagligt. Eller ännu närmare, Holland, där du kan köpa en joint på cafét. Om detta är hans sätt att tackla alkoholen så ta emot den, men kräv att han söker hjälp för det som skaver.
Röks det precis hela tiden?
Det är svårt att hjälpa den som inte vill bli hjälpt, det finns kanske något grundproblem (sen länge?) eller om problemen kommit nyligen så kanske det har hänt något? Sjuka föräldrar, problem på jobbet? Vad säger han när du pratar med honom?
Familjeterapi kan vara bra om ni inte provat det redan. Även om du bestämmer dig för att lämna så kan det vara bra. Har ni stora barn då eftersom ni varit ihop så länge, tonåringar? Då bestämmer de ofta själva var de vill bo, men är barnen yngre är det bra med ett boendeschema. Om han fortsätter röka på så blir antagligen soc inkopplat, kanske blir det umgänge med stödperson.
Någon som röker på hade jag personligen lämnat direkt då jag är helt anti droger.
Jag skulle inte göra så stor affär av att min partner rökte på då och då, givet att hon inte betedde sig som en idiot under tiden hon gjorde det. Kommer du utanför landets gränser så är stigmat kring detta inte lika stor som i Sverige, där de som röker på då och då ses som tunga narkomaner. Gå till USA till exempel, där handlar du detta lagligt. Eller ännu närmare, Holland, där du kan köpa en joint på cafét. Om detta är hans sätt att tackla alkoholen så ta emot den, men kräv att han söker hjälp för det som skaver.
Jag skulle inte göra så stor affär av att min partner rökte på då och då, givet att hon inte betedde sig som en idiot under tiden hon gjorde det. Kommer du utanför landets gränser så är stigmat kring detta inte lika stor som i Sverige, där de som röker på då och då ses som tunga narkomaner. Gå till USA till exempel, där handlar du detta lagligt. Eller ännu närmare, Holland, där du kan köpa en joint på cafét. Om detta är hans sätt att tackla alkoholen så ta emot den, men kräv att han söker hjälp för det som skaver.
Jag har många i släkten som ser det som du. Och på ett sätt kan jag väl hålla med. Känns bara så tråkigt att så ofta umgås med någon som inte är hundra procent närvarande.