Hur mycket ska man hjälpa till hemma?

Normalt för din ålder skulle jag säga är att göra det du gör plus något till, tex ansvara för mat en gång i veckan eller dammsuga hela lägenheten. Du är trots allt 18, legalt vuxen.

Din 16 åriga bror bör städa och bädda sitt eget rum, hjälpa till med att tömma diskmaskinen och plocka undan efter maten, plus ha någon allmän städuppgift, tex gå ut med alla sopor eller dammsuga hall och kök varje vecka. Varför gör han inte det, har din mamma något svar?

Den yngre brodern bör sköta sitt rum (med lite stöd i form av påminnelser från föräldrar), och självklart sätt i och tömma diskmaskinen ibland.

Det dagliga runt matlagning och disk borde du kunna göra mer med, å aandra sidan är ju största problemet att din bror tydligen går runt som någon sorts primadonna som inte gör nånting. Där gör dina föräldrar fel. Man hjälps åt i ett hem, han borde göra nästan lika mycket som du och även 8-åringen borde fixa grundläggande saker, hjälp med att duka /duka av, ställa in i diskmaskin mm.

Jag har det jobbigt med maten, har en selektiv ätstörning och håller på att utreda mig för autism/aspergers. Jag blir otroligt äcklad av viss mat så som kött, ägg, lök osv så jag lagar ofta min egen mat om inte dom andra ska äta något som jag kan tänka mig.

Min 16 åriga lillebror har ADD och har väldigt grova aggretionsproblem. Om man ber han om något så skoter han fullständigt i det eller så blir han så otroligt arg. Igår sa min pappa till honom att han inte fick hälla vatten i handfatet i husvagnen och då blev han så arg att han tog en hel gurka ur kylen och drämde i marken och sen stampade han upp för trappen och smällde igen dörren till hans rum. Han tar ingen medicin för sin diagnos, varför vet jag inte. Men jag gissar på att det är därför mamma aldrig ber honom göra något. Han skiter i det och då man säger till honom igen blir han sådär arg som han blev igår och skriker fula ord osv.

Min andra 8åriga lillebror är i princip likadan. Han blir jätte jätte arg om han inte får som han vill. Han är dåligt uppfostrad och han skriker och slåss om man ber honom göra något. Han har ingen utredd diagnos.

Antar att det är därför dom slipper undan, jag kan inte bli sådär arg som dom kan bli så då blir det jag som får ta skiten.

Eftersom jag äter dåligt så orkar jag inte så mycket. Jag går måleri på gymnasiet och går från 8.10 - 16.20 och spacklar och målar hela dagarna så somnar oftast direkt jag kommer hem. (Har bestämt mig för att inte bli målare) Och har ändå inte så mycket tid över då jag måste plugga mycket hemma eftersom jag inte kan koncentrera mig i skolan.

Då jag städar så gör jag det på helgerna och jag tycker oxå att det är helt normala saker för en 18 åring att göra. Meningen med mitt inlägg var inte att få massa svar som ?du är så duktig och du ska inte behöva göra något alls?. Utan jag skrev en fråga.

?Vad vill ni att era barn gör hemma??

Jag ska prata med min mamma om vad hon vill att jag ska göra nån gång i veckan och jag ska försöka få mina bröder och mamma att komma överens om varsin sak dem med.

Tack för svaren, nu ska jag gå och städa ur kattlådan, tömma diskmaskinen och dammsuga hallen :)

Jag har det jobbigt med maten, har en selektiv ätstörning och håller på att utreda mig för autism/aspergers. Jag blir otroligt äcklad av viss mat så som kött, ägg, lök osv så jag lagar ofta min egen mat om inte dom andra ska äta något som jag kan tänka mig.

Min 16 åriga lillebror har ADD och har väldigt grova aggretionsproblem. Om man ber han om något så skoter han fullständigt i det eller så blir han så otroligt arg. Igår sa min pappa till honom att han inte fick hälla vatten i handfatet i husvagnen och då blev han så arg att han tog en hel gurka ur kylen och drämde i marken och sen stampade han upp för trappen och smällde igen dörren till hans rum. Han tar ingen medicin för sin diagnos, varför vet jag inte. Men jag gissar på att det är därför mamma aldrig ber honom göra något. Han skiter i det och då man säger till honom igen blir han sådär arg som han blev igår och skriker fula ord osv.

Min andra 8åriga lillebror är i princip likadan. Han blir jätte jätte arg om han inte får som han vill. Han är dåligt uppfostrad och han skriker och slåss om man ber honom göra något. Han har ingen utredd diagnos.

Antar att det är därför dom slipper undan, jag kan inte bli sådär arg som dom kan bli så då blir det jag som får ta skiten.

Eftersom jag äter dåligt så orkar jag inte så mycket. Jag går måleri på gymnasiet och går från 8.10 - 16.20 och spacklar och målar hela dagarna så somnar oftast direkt jag kommer hem. (Har bestämt mig för att inte bli målare) Och har ändå inte så mycket tid över då jag måste plugga mycket hemma eftersom jag inte kan koncentrera mig i skolan.

Då jag städar så gör jag det på helgerna och jag tycker oxå att det är helt normala saker för en 18 åring att göra. Meningen med mitt inlägg var inte att få massa svar som ?du är så duktig och du ska inte behöva göra något alls?. Utan jag skrev en fråga.

?Vad vill ni att era barn gör hemma??

Jag ska prata med min mamma om vad hon vill att jag ska göra nån gång i veckan och jag ska försöka få mina bröder och mamma att komma överens om varsin sak dem med.

Tack för svaren, nu ska jag gå och städa ur kattlådan, tömma diskmaskinen och dammsuga hallen :)

Jag är mest förvånad över svaren här, det verkar som många tycker att barnen ska göra allt arbete hemma, speciellt de tråkiga uppgifterna
Om det är, som i TS fall, fem personer hemma, varför ska TS göra mer 1/5 av arbetet hemma?
Lagom är att föräldrarna tillsammans tar 75% av arbetet och ungdomarna/barn tar 25% av arbetet.
När jag bodde hemma så hade vi så
En av oss barn (och det började vi först i mellanstadiet) hade köket alternativt badrum och toalett när det var veckostädning, den yngsta (min bror) hjälpte pappa, som hade hand om all dammsugning i hela huset (och torka golven) min mamma plockade och dammade.
Våra rum skötte vi själva, om vi ville ha kaos, så fick vi ha det, ingen som lade sig i.
Tvätten sköttes gemensamt, jag tog över den när jag var 15 (all tvätt) och då slapp jag badrum och kök.
Den som lagade maten var befriad efteråt. När jag tog hand om efteråt fick ingen ställa ner något i diskmaskinen, eftersom det blev dubbelt arbete, då jag plockade upp allt igen och ställde ner det på "rätt sätt" (och fick alltid plats med mer)

Hjälper du till att laga maten, duka, duka av, handla, packa in varorna, gå till återvinningen, städa gemensamma utrymmen, ta hand om trädgård etc?

Det är fel att dina bröder inte hjälper till. Där borde det bli ändring. Men jag tycker inte att du gör speciellt mkt, du är vuxen och vad jag läst i TS är det bara delar av det som är ditt (ditt rum, din tvätt) som du tar hand om.

Jag hade sett att varje barn sköter sitt och har fasta sysslor (ev rullande schema) för det gemensamma.

Men det är inte TS ansvar att det ska ske. 
Trädgården t.ex, det är ett val föräldrarna har gjort att ha trädgård och då är det inget man kan ålägga barnen.
Återvinningen krävs i 9 fall av 10 att man behöver använda en bil för det ändamålet
Alltså, det är föräldrarna som har ansvaret att detta ska göras, de kan absolut ta in barnen som hjälp och även lära ut barnen dessa uppgifter.
Men hushållets skötsel är och förblir föräldrarnas ansvar. 
Den dagen TS flyttar hemifrån, så blir det hennes ansvar  att ta han om sitt hem.
Egna rum och egna saker är en annan sak, de ska man självklart hålla rätt på, men de gemensamma utrymmena, trädgård etc är föräldrarnas ansvar.
Att var och en ska tvätta sin egen tvätt verkar är, i mina ögon, totalt vansinnigt. Bättre att se till att man ha lagom fyllda tvättmaskiner istället för en enstaka blus eller byxor

Jag har yngre barn så mitt svar blir mer framtidsvision:

16/18: hålla ordning på rummet och vika/lägga in egen tvätt. En/ ett par mat eller diskdagar i veckan. Hjälpa till med nåt i veckostädning: dammsugning/tvätt/badrum.

Ta hand om ev egna djur och i huvudsak transportera sig själva.

Att ta bara sin egen tvätt eller dammsugning av enbart eget rum ser jag inte riktigt vitsen med.

8åring: plocka undan på sitt rum, ställa in disken, lägga tvätten rätt (både före och efter tvätt), duka. Utifrån mognad börja ansvara för egna rutiner (gympakläder, klädval osv).

Min 5.5åring är jag glad om han städar leksakerna, dukar av sin tallrik och lägger smutstvätt på rätt ställe. Grundtanken är att han har en "diskdag" i veckan men vi är lite dåliga att hålla fast vid det (än så länge mer för att få in rutinen att man hjälps åt, snarare än att hans diskning underlättar för oss). Uppmuntrar gärna att barnen hjälper/stjälper till med tex disk, matlagning och tvätt för att delta.

Varför skulle inte alla vuxna kunna hjälpas åt med hushållet?

Gällande återvinningen så lär de flesta ha gångavstånd till vanliga gröna containrarna.

Jag tänker att det faktiskt är väldigt olika vad man "behöver" hjälpa till med hemma och att det faktiskt inte är rimligt alltid att tänka att alla syskon ska göra precis allt hemma.

Jag kräver av min 13 åring soptömning och kompostömning varje dag, att han tar hand om sin tvätt. Att han bär ner smutstvätt, att han ställer in disk i maskin efter måltid, enstaka gånger att handla, enstaka tillfällen att tvätta, väldigt sällan att han gör mat... Men det händer. Då och då plockar vi upp! Och då är alla som kan med och hjälper till

Jag tänker att jag som förälder har ansvar att stötta honom med detta och han har inte en jävla susning om hur mycket jobb det är att faktiskt fostra honom i att hjälpa till.

Försök få din mamma att vara lite mer specifik kring vilken hjälp hon vill ha.