Hur mycket ska man hjälpa till hemma?

Jag har det jobbigt med maten, har en selektiv ätstörning och håller på att utreda mig för autism/aspergers. Jag blir otroligt äcklad av viss mat så som kött, ägg, lök osv så jag lagar ofta min egen mat om inte dom andra ska äta något som jag kan tänka mig.

Min 16 åriga lillebror har ADD och har väldigt grova aggretionsproblem. Om man ber han om något så skoter han fullständigt i det eller så blir han så otroligt arg. Igår sa min pappa till honom att han inte fick hälla vatten i handfatet i husvagnen och då blev han så arg att han tog en hel gurka ur kylen och drämde i marken och sen stampade han upp för trappen och smällde igen dörren till hans rum. Han tar ingen medicin för sin diagnos, varför vet jag inte. Men jag gissar på att det är därför mamma aldrig ber honom göra något. Han skiter i det och då man säger till honom igen blir han sådär arg som han blev igår och skriker fula ord osv.

Min andra 8åriga lillebror är i princip likadan. Han blir jätte jätte arg om han inte får som han vill. Han är dåligt uppfostrad och han skriker och slåss om man ber honom göra något. Han har ingen utredd diagnos.

Antar att det är därför dom slipper undan, jag kan inte bli sådär arg som dom kan bli så då blir det jag som får ta skiten.

Eftersom jag äter dåligt så orkar jag inte så mycket. Jag går måleri på gymnasiet och går från 8.10 - 16.20 och spacklar och målar hela dagarna så somnar oftast direkt jag kommer hem. (Har bestämt mig för att inte bli målare) Och har ändå inte så mycket tid över då jag måste plugga mycket hemma eftersom jag inte kan koncentrera mig i skolan.

Då jag städar så gör jag det på helgerna och jag tycker oxå att det är helt normala saker för en 18 åring att göra. Meningen med mitt inlägg var inte att få massa svar som ?du är så duktig och du ska inte behöva göra något alls?. Utan jag skrev en fråga.

?Vad vill ni att era barn gör hemma??

Jag ska prata med min mamma om vad hon vill att jag ska göra nån gång i veckan och jag ska försöka få mina bröder och mamma att komma överens om varsin sak dem med.

Tack för svaren, nu ska jag gå och städa ur kattlådan, tömma diskmaskinen och dammsuga hallen :)

Jag har det jobbigt med maten, har en selektiv ätstörning och håller på att utreda mig för autism/aspergers. Jag blir otroligt äcklad av viss mat så som kött, ägg, lök osv så jag lagar ofta min egen mat om inte dom andra ska äta något som jag kan tänka mig.

Min 16 åriga lillebror har ADD och har väldigt grova aggretionsproblem. Om man ber han om något så skoter han fullständigt i det eller så blir han så otroligt arg. Igår sa min pappa till honom att han inte fick hälla vatten i handfatet i husvagnen och då blev han så arg att han tog en hel gurka ur kylen och drämde i marken och sen stampade han upp för trappen och smällde igen dörren till hans rum. Han tar ingen medicin för sin diagnos, varför vet jag inte. Men jag gissar på att det är därför mamma aldrig ber honom göra något. Han skiter i det och då man säger till honom igen blir han sådär arg som han blev igår och skriker fula ord osv.

Min andra 8åriga lillebror är i princip likadan. Han blir jätte jätte arg om han inte får som han vill. Han är dåligt uppfostrad och han skriker och slåss om man ber honom göra något. Han har ingen utredd diagnos.

Antar att det är därför dom slipper undan, jag kan inte bli sådär arg som dom kan bli så då blir det jag som får ta skiten.

Eftersom jag äter dåligt så orkar jag inte så mycket. Jag går måleri på gymnasiet och går från 8.10 - 16.20 och spacklar och målar hela dagarna så somnar oftast direkt jag kommer hem. (Har bestämt mig för att inte bli målare) Och har ändå inte så mycket tid över då jag måste plugga mycket hemma eftersom jag inte kan koncentrera mig i skolan.

Då jag städar så gör jag det på helgerna och jag tycker oxå att det är helt normala saker för en 18 åring att göra. Meningen med mitt inlägg var inte att få massa svar som ?du är så duktig och du ska inte behöva göra något alls?. Utan jag skrev en fråga.

?Vad vill ni att era barn gör hemma??

Jag ska prata med min mamma om vad hon vill att jag ska göra nån gång i veckan och jag ska försöka få mina bröder och mamma att komma överens om varsin sak dem med.

Tack för svaren, nu ska jag gå och städa ur kattlådan, tömma diskmaskinen och dammsuga hallen :)

Glömde att skriva det men har en bonuspappa också så bor inte själv med mamma.

Som någon sa: Har man valt att skaffa barn får man väll vara beredd på att behöva ta hand om barnet och inte förvänta sig att den personen ska bli en personlig gratis städerska.

Då jag blir förälder vill jag tänka såhär:

Det är jag som har valt att skaffa barn, barnet har inte valt livet. Mitt barn är inte skyldig mig något, jag är skyldig mitt barn allt. Mitt barn har inte valt detta hem utan det är jag som valt det och då är det jag som får ta ansvar. Självklart kommer man plocka undan efter sig, laga egen mat om min mat inte duger och städa sitt egna rum om man vill ha det städat men resten av hushållet kommer jag och min eventuella sambo att ta hand om såklart. Då barnet flyttar hemifrån får den ha det hur städat eller stökigt den vill det är dens egna val.

Jag har ju lärt mig att laga mat och tvätta osv på hemkunskapen som man har en gång i veckan under 4 år i skolan, från 6an till 9an. Självklart har jag lärt mig lite hemma oxå men man behöver inte tömma och fylla diskmaskinen 350 ggr för att lära sig det så det är ju inte det de handlar om.