Är invandringen en belastning?

långsiktiga strukturomvandlingen i svensk ekonomi.

.....

Hur kommer svensk ekonomi att utvecklas de kommande 50 åren? Detta är självklart en omöjlig fråga att besvara med någon större säkerhet. I detta kapitel presenteras en makroekonomisk framskrivning för 2014?2060. Fram till 2018 är scenariot baserat på Finansdepartementets prognos enligt 2014 års ekonomiska vårproposition. Läsaren hänvisas till denna proposition för en närmare beskrivning av utvecklingen under dessa år. Framskrivningen efter 2018 är baserad på den makroekonomiska modellen MIMER.19 Det bör framhållas att scenariot inte innehåller några konjunkturella variationer, eftersom det inte är möjligt att på förhand förutse dessa. I stället ligger fokus på att beskriva den strukturella utvecklingen framöver. Inledningsvis ges en kort beskrivning av MIMER. Därefter beskrivs den framtida utvecklingen i demografin, produktiviteten och de arbetade timmarna. Sedan beskrivs hur produktionen, BNP, utvecklas, givet utvecklingen i dessa tre komponenter. Därefter presenteras efterfrågesidan av ekonomin, försörjningsbalansen, och slutligen beskrivs de offentliga finansernas utveckling. Redovisningen i detta avsnitt baserar sig på nationalräkenskaperna enligt ENS 1995. Under hösten 2014 ändrade Statistiska centralbyrån nationalräkenskaperna enligt den uppdaterade förordningen Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010)

...

Alternativa scenarier kan ge betydelsefull information till politiska beslutsfattare. Dels kan de ge information om eventuella ekonomiska risker och möjligheter som Sverige står inför. Men de kan även belysa betydelsen av olika ekonomiskt-politiska vägval. I detta kapitel presenteras fem alternativa scenarier för svensk ekonomi valda för att tillgodose båda dessa syften. De tre första scenarierna fokuserar på den viktigaste faktorn för den långsiktiga välståndsutvecklingen, nämligen produktiviteten. I dessa scenarier analyseras konsekvenserna av en högre och lägre produktivitetstillväxt jämfört med huvudscenariot. Den antagna produktivitetsutvecklingen kan vara en följd av ekonomiska processer som ligger utanför politiska beslutsfattares kontroll, som t.ex. utveckling och spridning av ny teknik. Men utvecklingen kan även vara en följd av politiska beslut som indirekt påverkar produktiviteten, genom exempelvis utbildningssatsningar, skatter och graden av reglering av olika marknader. De två sista scenarierna fokuserar på arbetsmarknaden på olika sätt. I det tredje alternativscenariot analyseras konsekvenserna av att pensionsåldern inte ökar i den utsträckning som det förutsattes i huvudscenariot. Det kan exempelvis vara en följd av starka pensionsnormer som innebär att många önskar att gå i pension runt 65 års ålder. Men det kan även vara en följd av olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet som försämrar möjligheten att gå i pension senare. I det fjärde alternativscenariot analyseras konsekvenserna av att befolkningens hälsa förbättras. Den svenska befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt under 1900-talet och det är troligt att denna utveckling kommer att fortsätta. Detta har förstås konsekvenser för arbetslivet, men kan även påverka de offentliga utgifterna och hushållens konsumtion.

...

Appendix A: Beskrivning av MIMER I denna bilaga presenteras den makroekonomiska modellen som används för att simulera makroekonomin fram till 2060. Modellen, som kallas MIMER,72 är en generationsbaserad allmän-jämviktsmodell. Med hjälp av MIMER beräknas scenarier för hushållen, företagen, den offentliga sektorn samt utlandssektorn för perioden 2019?2060. I den första delen av detta appendix, avsnitt A1, ges en översiktlig och icke-teknisk beskrivning av MIMER, medan avsnitt A2 ger en mer utförlig beskrivning av modellen. Den mer tekniskt intresserade kan med fördel gå direkt till avsnitt A.2"