Är invandringen en belastning?

Även de som inte kan se hur vissa saker belastar samhället och ekonomin kan vara en belastning och påverka politiken till att utgöra en belastning.

Jag ser inte människor som en belastning i generell mening.

Jag har varit väldigt tydlig med att jag inte anser att invandrare gör fel och att något jag här tar upp är något som ska läggas invandrade till last, i de flesta fall (undantag finns).
Allt jag anser har gått fel med förd migrationspolitik lägger jag våra svenska politiker till last. Det är deras politik som ger negativa konsekvenser för samhället.

Migrationspolitk kan däremot vara kostsam och därmed belasta ekonomin.

Den kritiserade politiken missgynnar även invandrade som vill och försöker komma in i samhället... så från vilket håll finns här något man kan betrakta som belastning?

Jag har koll på statistiken.

I det här fallet, då det handlar om rättsväsendets resurser i förhållande till omfattningen på begångna brott så är det de absoluta talen som är intressanta. Dessutom är det naturligt att med en ökad befolkning så begås fler brott och därmed ökar behovet av rättsväsendets resurser.

Vissa brottstyper borde rimligtvis hänga ihop med Covid-pandemin, färre ute om kvällar och nätter, påverkade på krog och restaurant o.s.v. under 2020 och 2021.
Det borde innebära att färre blir rånade, misshandlade, hotade och våldtagna av okända i det offentliga rummet, medan misshandel och sexuella övergrepp i hemmen av gärningsmän i bekantskapskretsen sannolikt ökar istället.
Är det någon skillnad i anmälningsbenägenhet hos offret för de olika brotten?

2013 gjordes 1 401 982 anmälningar om brott. Motsvarande siffra för 2020 är 1 566 872, det är en ökning på nästan 12 %. Det är ingen drastisk ökning över en 7-årsperiod, men ökningen behöver likväl motsvarande resurser hos rättsväsendet (förutsatt att resurserna tidigare har varit tillräckliga).

Antalet poliser per invånare har sjunkit med över 8 % mellan 2010 och 2019.
Dels har man inte utbildat så många som behövs, men man har också haft problem med att många poliser slutar. Under 2015-2019 slutade 2100 poliser utan att ha gått i pension. Bara 2019 slutade 400 poliser. Tidigare hade man också stora problem med både för få sökande/antagna till utbildningarna och sedan även en kraftig nedskärning i antalet platser. Vissa år har antalet utbildade inte varit fler än de som går i pension.
Det här kommer att ta tid och kräva stora satsningar för att komma ikapp.

Ur en artikel från SVT 2020:

"För tio år sedan fanns 216 poliser per 100 000 invånare. Förra året var polistätheten 198 poliser per 100 000 invånare. Polistätheten har minskat varje år tills förra året då det blev en svag ökning jämfört med året innan."

"En av anledningarna till att polistätheten sjunkit är att landets befolkning vuxit. Men även om man ser till absoluta tal är utvecklingen svag. År 2010 fanns 20 292 poliser. Förra året fanns det 20 423 poliser. En rejäl ökning jämfört med 2018 men bara ett hundratal fler än för tio år sedan."

Många poliser fortsätter lämna kåren | SVT Nyheter

Men eftersom A's och B's tillgångar har samma källa, så finns det en tydlig logik i resonemanget att de hör ihop vad det gäller statens finanser.
Mer till vissa ger mindre till andra. Denna princip kan påvisas med praktik, medan det du talar om är en modell som bara existerar i teorin. 

Det skulle vara kul att se dig förklara ditt resonemang kring ekonomi för herrarna i Lyxfällan, när de står med tillgängligt kapital i reella sedlar i handen, som ska fördelas mellan de olika utgiftsposterna... "jag tar väl inte från någon annan utgiftspost (som mat, hyra, lån, andra räkningar e.t.c.) genom att lägga mer pengar på andra (exempelvis nöjen)?!" 

Ja, det finns ju de som anser att sjuka, handikappade och arbetslösa är en belastning. Det här är också grupper som drabbas av en ansträngd tillgång på resurser när kostnaderna för stat, landsting och kommun ökar.

Nej, det var inte ett svar på frågan.
Du har ingen aning om det jag frågade om.
Du besvarar din egen fråga och försöker att applicera den på mina frågor, inget annat.

Det du kallar "data och fakta" saknar detaljbeskrivning om innehållet och du kan därmed inte styrka att det är relevant för min fråga.

Vill man försöka besvara min fråga på det sätt du önskar, så behöver man ställa följdfrågor.

-Vad innebär "koll på gängen"?

-Innebär "koll på gängen" att alla aktiva i gängen är identifierade?

-Kan det uteslutas att personer som illegalt vistas i landet är aktiva inom organiserad brottslighet och i de kriminella gäng som är aktiva i Sverige?

Fast det du säger saknar betydelse för ekonomin i stort då medlen har samma källa. Principen är ändå gällande att mer till vissa utgiftsposter ger mindre till andra.

Det blir svårt att hävda att kostnader av den omfattning som 2000-talets flyktingmottagning orsakat inte skulle påverka finanserna och därmed hur pengarna räcker till för andra behov.

Nej, Sverige skulle inte stanna utan invandring, vi skulle ha lite färre av restauranger och personal inom vissa områden, men med mindre befolkning så behövs färre anställda inom den offentliga sektorn.

Sedan ska man inte dra all invandring över en kam, för det är olika.
Arbetskraftsinvandring har givit mycket goda resultat, medan flyktinginvandring inte har gjort det. Under 2000-talet har invandringen mer bestått av flyktingar.

Så om man tror att flyktinginvandring ska ge samma resultat som arbetskraftsinvandring och därmed uppfylla ett behov vi har, så får man tänka om, för det blir inte resultatet.

Statistik har visat att inte ens andra generationen ger särskilt goda resultat om de invandrade är lågutbildade och kommer från en helt annan kultur. Först vid tredje generationen börjar resultaten bli ungefär likvärdiga som för infödda.
För att kunna räkna in ett plus krävs dessutom att vi under tiden som tidigare invandrade etablerar sig, får barn som växer upp e.t.c. tar emot betydligt färre invandrare som behöver omfattande stödresurser under långtid (lågutbildade flyktingar typ).Självklart saknas pengar på många håll.

Den enorma merkostnaden för Karolinska sjukhuset lär nog inte ha ha budgeterats för, utan den lär nog fyllas med pengar som man hade tänkt och velat lägga på annat. 

Rättsväsendet behöver mer resurser och man behöver även satsa på polisyrket så att det blir lockande istället för motsatsen, med tanke på hur många man tappat under de senaste 10 åren.

Inom området försvar och krisberedskap finns enorma behov då det använts som budgetregulator under 30 år.

Inom sjukvården finns brister, framförallt brist på personal. Även här skulle fler kunna behållas och rekryteras om man gjorde satsningar på personal.

Socialt stöd är svårare att få idag och är snålare än för tio år sedan, vilket drabbar framförallt sjuka och handikappade.

I skolan saknas mycket av resurser för en mer individanpassad undervisning för barn med olika svårigheter.

Sedan finns det även andra utgiftsposter som jag tycker är ett slöseri i förhållande till behoven i kärnverksamheten, men kostnaden för migrationen är överlägset störst.

En annan resursfördelning som inte handlar om pengar, men ändå är ett påtagligt exempel på hur människor och samhället drabbas är bostäder, där stor brist råder, framförallt på hyresrätter och man har en stor del av lediga bostäder i besittning för flyktingars räkning.