Mycket Tabubelagt ämne varning

Fast är det att spela med ett barns hälsa?

Då är bara det att man väljer att skaffa barn den störst risken eller hur?

Om man frånser graviditeten och risken att barnet har en medfödd skada, risker som är marginellt större, vad är det då som är så svårt om man är något äldre. Nu avser jag ålder och inget annat.

Jag undrar än en gång, när var du ute och löptränade med dina barn. Själv gjorde jag det i somras, jag, 60-årig tant utan idrottsbakgrund, löptränade med min 23-åriga son, som är väldigt vältränad (GMU på en jägarpluton t.ex) och jag är inte unik. Vet många i min ålder som är betydligt mer vältränade.

Nattvaken var inga problem, eftersom jag behövde mindre sömn som nästan 40-åring än jag behövde som 25-åring. Som 25-åring behövde jag 9 timmar, 15 år senare klarade jag mig utmärkt med 7

Men med det resonemanget så ska man inte skaffa barn överhuvudtaget då.

Man kan få barn född med Downs eller andra fel såsom hjärtfel t ex även som yngre.

Så ja,varför gamlbla överhuvudtaget då?

En sak är säkert, man har sedan man nästan fick mens första gången matats med information om detta. 

Förut var det 25, nu är det 35. Dvs ju mer kunskap man får, så har man också reviderat åldern uppåt.

Egentligen är inte åldern så känslig. däremot så finns det en grupp som maler detta mer än andra, det är unga föräldrar. 

Det verkar faktiskt mer känsligt för unga föräldrar att äldre kvinnor kan bli gravida och få barn. 

Vi äldre får höra:

Vi orkar inte (fast vi vet att vi orkade det utmärkt)

Att det är stor risk att vi föder skadade barn (det är en liten förhöjning, risken att få missfall är betydligt större)

Att det är synd om barnen. Numera är det vanligt med äldre föräldrar, så barnen är inte utpekade

Att det är äckligt (med avseende på att så "gamla" personer har sex)

Vi kommer ha svåra förlossningar, även där, en förhöjd risk, men det är fortfarande inte vanligt.

Sämre återhämtning, till vad då? 25-årskroppen?

Sedan det vanliga, festa, egofixerade, statusfixerade etc. jag vet inte hur många tillmälen vi äldre mammor har fått av de yngre

Ja, det handlar om biologi. förr, innan p-medel fanns, då födde kvinnor barn i större utsträckning än nu efter 40. 

Lite historisk fakta, en del från den tiden när det inte fanns varken IVF eller p-medel, dvs då det endast var biologi

www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2013/Aldre-mammor-vanligare-forr/

En sak till. Om vi skulle gjort IVF hade vi fått betala allt själva.

 

Då var det i alla fall så att i det landsting vi bodde i var det en åldersgräns på 38 för kvinnor, något högre för mannen. De kvinnor som var 38 år eller äldre fick inte ta del av det eller de gratis försök med IVF som man kunde få.

Det fanns en undre och övre ålder för IVF för både män och kvinnor.  Det var olika åldersgränser i olika landsting. Nu hoppas jag det är lika i hela landet. Det var också olika antal försök i olika landsting.

Jag tror också att det var så att både mannen och kvinnan skulle vara barnlösa.

 

För övrigt tycker jag att flerbarnstillägget ska tas bort!

Men snälla, hur läser du tråden egentligen. Det är väl ingen som hackar på unga mammor i denna tråd. Det är väl ingen som ifrågasätter TS barnafödande, som startade vid ålder 20. Hennes val, kul att det blev bra, hon har lyckats göra det hon vill i sitt liv (utbildning, resor, etc).

Däremot så är det väl många som ifrågasätter TS starka invändningar mot att "äldre" skaffar barn, och där hon sätter sig på väldigt höga hästar kring detta.

Samtidigt så är det väldigt svepande kring ålder. TS anser att man inte kan betraktas som ung när man är 30. Sen kommer ett åldersspann på 35-40 där TS anser att dessa bara "väntar och väntar och väntar". Sen en harang om att dessa (35-40 kan man anta) istället har lagt tid på festande, resor, husrenoveringar etc etc.

Sen dyker ytterligare en ålder upp "25år", och då är det helt ok.

För att sedan avsluta med den, till viss del självgoda konstaterandet att TS minsann skaffade sitt första barn vid 20, och var klar med sitt barnafödande innan hon blev, just det, 30.

Fick första barn när jag var 35.

Skaffade inte barn tidigare för jag inte kände mig redo och det var jag inte.

Nja jag skulle säga att det beror först och främst på var och en. Man väljer sina partner. När man är redo då väljer man en som man kan se sig ha barn med.

Hälsoriskerna är inte så himla stora. Betydligt svårare för kvinnan att bli gravid.

Ser ingen etisk dilemma med att skaffa et barn i min ålder.

Att ha barn kan inte vara en mänsklig rättighet, däremot får man inte heller gå in och bestämma att någon som fysiskt kan bli gravid inte får bli det pga utåmsåendens åsikter om det.

Adoption har aldrig varit aktuell för mig, men inte heller IVF.

Jag ser inga problem med att någon har barn varken tidigt eller sent i livet (så länge det inte går i absurdum såklart). Ser faktiskt inga tabuer kring detta. Till min dotter skulle jag rekommendera att ha barn när hon verkligen känner att hon vill. Man honner utbilda sig även senare. Men man hinner även ha barn senare.

Det är inte så konstigt att man blir irriterad när det startas en tråd med så mycket fördomar och tyckanden.

För det är just vad det är. Fördomar och tyckanden.

TS har ingen aning om vilka orsaker som ligger bakom att en del får barn senare i livet.

Ändå så uttalar h*n sig så tvärsäkert om det. Det är provocerande.

Det är också lite provocerande när någon som inte ens har fyllt 30 uttalar sig om hur mycket energi man har i olika åldrar.

Och som Sextiotalist skrev så har det startats många trådar om detta ämne här på FL.

I de allra flesta fallen av yngre personer.

Till slut så tröttnar man.

Det är inte så konstigt att man blir irriterad när det startas en tråd med så mycket fördomar och tyckanden.

För det är just vad det är. Fördomar och tyckanden.

TS har ingen aning om vilka orsaker som ligger bakom att en del får barn senare i livet.

Ändå så uttalar h*n sig så tvärsäkert om det. Det är provocerande.

Det är också lite provocerande när någon som inte ens har fyllt 30 uttalar sig om hur mycket energi man har i olika åldrar.

Och som Sextiotalist skrev så har det startats många trådar om detta ämne här på FL.

I de allra flesta fallen av yngre personer.

Till slut så tröttnar man.

Jag är kvinna. 36 år.

Jag är väldigt emot de som avlar 4 barn. 

Tycker det är värre att skaffa 4 barn än att skaffa 1 barn sent i livet.

Folk har liksom tunnelseende. Världen är katastrof och vi lever i en pandemi och folk går och ojar och bråkar om att maken inte vill ha ett 4:e barn- barn som kommer växa upp i en katastrofal framtid med klimatförändringar och pandemier som kommer göra livet svårt. Detta är bara början. 

Om någon hade sagt för 1,5 år sedan att detta skulle hända, så skulle INGEN tro på det. Inga forskare eller experter. Det visar hur lite vi faktiskt kan förutspå och vår förnekelse är så stor. 

Att skaffa barn är det mest egoistiska man kan göra, och då har ni ett stort ansvar på era axlar- både gentemot barnet men även samhället. Men så verkar inte folk tänka. Allt ska vara en rättighet men när man börjar prata skyldigheter så blir det locket på. 

TS- så om du ska svara på mina frågor-  .

1. Är det inte bättre med färre barn sent i livet, när man faktiskt har ekonomi och vett att uppfostra ett barn?

2. Det må kosta samhället med med IVF, men man har faktiskt hunnit jobba och betala skatt och ha bidragit mer till samhället än vad en 20-25 åring har.

3. Vad kostar inte dina 4 barn samhället? Flerbarnstillägg och alla andra bidrag? Har du tänkt på det?

4. Vad tar du för ansvar med att utbilda dina barn kring miljö m.m? Hur tänker du att deras framtid ska bli när jorden rasar? Tänker du ens så? Tänker du på din skyldighet? 

5. Tycker du själv att du är lite bättre när du skaffat barn tidigt? Att du tagit det "rätta" beslutet då du faktiskt väljer att starta en sån här tråd?