Äggdonation 2021

Men visst kan väl vi som gör IVF inte få utomkveds eller? De stoppar ju in embryot i livmodern! Så det tänker jag att man iaf slipper oroa sig för! :)

Lycka till med ruvningen nu! 

Jamen det är vi ju! Nice! Och vad roligt,hejja oss
Sköterskan kolla upp och sa att jag borde få svaret tisdag på em. De skickar dom flesta provsvar till Helsingfors för analys så därav tar det en stund. Jag håller tummarna att det digitala visar det de ska imorgon,men om det alltförmodan inte gör det har jag förstått att de digitala testerna inte alltid är att lita på fullt ut,så då är det ju betryggande att ha ett blodprov sen som är tillförlitligt Men jag skriver sen vad det visa jo,nervigt är det ändå..

Ja det är ju faktiskt skönt att känna det där lilla illamåndet,haha.

Sorry om jag oroar dig, är inte meningen. Tyvärr är det så att man kan få utomkveds då också. Det befruktade ägget kan vandra upp i äggledaren. Inte så vanligt men det händer. Jag har har själv haft två utomkveds i naturlig graviditet och då fått ta bort båda äggledarna. Vid ett ivf så satte sig en graviditet i den lilla stump som blev kvar och då sprack det och blev akutoperation. (Läkarna tyckte inte att det borde vara möjligt i princip men jag lyckades ändå ) Spricker det ordentligt kan jag säga att det känns! De tidigare när de inte sprack helt så var det mer som hugg och stick som kom o gick i sidan.

Har du känningar mot ljumsken så är det inte utomkveds utan växtvärk. Det är i varjefall vad min erfarenhet säger mig. (9 plus totalt, tre utomkveds, tre missfall v9, 16, 19, två plus som försvunnit efter ett par dagar, en dotter)

Hej! Hoppar in i tråden.

Är på nästan samma ruvdag som Pixie78 och Susanna 85 (4+2).
Vi har gjort vår första äggdonation på Gennet i Prag. 

Har sedan 2016 gjort flera IVF:er med egna ägg. En resulterade i graviditet 2016, men slutade i missed abortion i v9.

Har många av frågor jag vill bolla, ska läsa genom tråden senare, hoppas inte jag upprepar sådant ni redan avhandlat. :)

Just nu är jag superorolig för att jag inte tagit hormonerna i rätt tid eller rätt mängd. När jag läser andra inlägg verkar flera ha dubbelt så höga doser och även fått hormonerna ordinerade tre gånger om dagen - med 8h mellanrum. 
Jag har bara fått den två gånger om dagen (morgon och kväll). 

Fråga ett: Medicinering. Jag har fått ordination att ta östrogen (estradiol - Femanest) 2 mg på "morgon och kväll". Så jag tar en kl 8.00 och en kl 20.00. Progesteron fick jag samma ordination: Utrogestan 200 mg "morgon och kväll". Så även de tar jag kl 8.00 och 20.00. Sedan tar jag  Duphaston 10 mgx2 "mitt på dagen", vilket jag tolkat som kl 12.00. Men med det upplägget blir det inga åtta timmar mellan varken östrogenet eller progesteronet, utan snarare 12h... (!)

Har haft tidiga små graviditetstecken efter insättningen, men bara svaga. De har avtagit och ömheten i brösten, som jag hade redan innan insättning och fem dagar in på ruvartiden, lättade på insättningsdag fem, så nu är jag rädd att vi misslyckats och är sååå nervös på att det kan bero på att det är för lång tid mellan hormontillskotten... 

Jag fick även en liten blödning (röd och sedan lite grynig) på ruvardag 9 och tänkte att nu är det kört, men det kom inte mer blod än en liten "dos" och då tänkte jag att det kan ha varit en nidblödning. 

Fråga två: Efter misslyckade ivf:er har min mens alltid kommit som en klocka, även med lutinus. Men när man nu tar både östrogen och progesteron och duphastan - kan det göra att mensen inte kommer även om graviditeten inte tagit? 

Jag tog ett test på dag 4+9 och på 4+2 som visade ett pyttesvagt sträck inom de fem minuter testet skulle läsas av. 20 min senare var det tydligt (och än tydligare i dag) - men då är ju testet inte längre tillförlitligt står det på förpackningen. (det ska tolkas de första fem minutrarna). Nu tänker jag att jag kanske var gravid ett pyttekort tag och att det nu går utför. Huga... ska också ta ett blodprov i veckan. 

Till Pixie78: den enda gång jag blev gravid fick jag exakt så som du beskriver, stick och lättare kramp i höger ljumske. Så det tolkar jag som ett jättepositivt tecken. Jag fck tyvärr göra en missed abortion i v 9. (Men det hade inget med stickningarna i ljumsken att göra.) Det hade slutat växa redan i v 6+2 när de mätte. 

Hej och välkommen!

Jag förstår din oro, jag funderar också jättemycket över medicinerna och om dosen är tillräcklig. Men det känns som att många av oss har nån form av medicin-hets, att vi tror att mer måste betyda bättre. Jag inräknad.

Kanske är det inte så. Jag tänker att klinikerna och läkarna som jobbar på dem måste ha varit med otaliga gånger, gjort mängder av behandlingar, läst och tagit del av massor av forskning, studier, undersökningar.

Jag tänker att vi kanske borde försöka lämna över bollen, släppa kontrollen, lita på processen. Kanske skulle det minska vår stress och det i sin tur gynna våra försök.

Men nej, det är inte lätt. Och ännu svårare blir det när vi hör och läser om andra, som kanske dessutom fått positivt resultat, med högre doseringar medicin. Men blir medicinen lite av vårt skyddsnät? Jag hoppas att ni förstår hur jag menar.

Personligen fick jag mig en tankeställare när jag läste ett inlägg här om chanserna att lyckas, att embryot stod för hela 80% och att kvinnans slemhinna, hormonhälsa och allmänna hälsa endast påverkade 20%. Om det stämmer tror att vi lägger alltför stor vikt vid att fastna i medicineringen. Jag tänker att den ordinerade dosen bör vara vetenskapligt bevisat tillräcklig för att behålla en graviditet och att våra spekulationer ökar risken att vi skuldbelägger oss själva om det inte går vägen. Typ att "Jag missade medicinen med en timme tänk om jag förstört allt?", "om jag bara hade tagit medicinen lite tidigare, då hade det här kanske inte hänt".

Jag tänker att vi ofta bär så mycket skuld allaredan, i situationen att inte kunna bära ett genetiskt "eget" barn.

Och nu känner jag att mitt svar inte bara blev till dig Juni10, säkert lika mycket för att sätta ord på tankar för min egen skull. (Sorry).

Jag tycker att du kan lyfta frågan om medicinering med din läkare, så för du förhoppningsvis ett lugnande svar om varför hen bestämt det som gjorts.

Vid min insättning fick jag ett svagt plus som försvann. Blödningen kom dock först dagen efter att jag slutat med medicinen.

Styrkan på sträcket ska ju inte spela roll, men visst ör det jobbigt med svaga sträck! Men det står faktiskt att positivt alltid är positivt :)

Jag håller tummarna för ditt blodprov i veckan!

Och detsamma till er Sussna85 och Pixie78!

Det var jag som skrev det med hänvisning till Olga-kliniken och de är kända för sina höga doser, olika typer av mediciner och plan B vid eventuella blödningar då man ökar medicineringen ännu mer. Många av oss som gör ÄD har dessutom hormonproblem av olika slag och då behöver man balansera det.

Tyvärr med betoning på tyvärr ligger Sverige efter mycket vad gäller fertilitetsbehandlingar och medicinering, det kommer man inte ifrån. Envisheten om att man också tror att man är så insatt när de i själva verket inte är det är ett annat problem. Inom vetenskapen och särskilt medicin måste man ständigt hålla sig uppdaterad och vara öppen för nya resultat. Det är många gånger chockerande att hamna i samtal med läkare i Sverige och se hur ouppdaterade de faktiskt är och inte har intresset eller nyfikenheten till att uppdatera sig. Sedan får också tänka att bara för att det inte är vetenskapligt bevisat så innebär det inte att det är så utan att det faktiskt inte gjorts studier ännu. Tyvärr kryllar det av sådant och man ligger efter i många områden.

Sedan som du säger vad gäller att ta medicinen, en timme hit eller dit tror jag  inte spelar större roll och som du beskriver det så sitter man och anklagar sig själv, vilket skapar ännu mer oro.

Tack goa för svar och tankar.<3 

Instämmer i båda resonemangen. Om man bara kunde oroa sig mindre och lita på läkarna. I många lägen är det verkligen så att de har en tanke som är bra. Men samtidigt har jag varit med om just det som Bellis beskriver. Två situationer där läkare missat både medicinering i rätt tillfälle och missbedömt de signaler jag yttrat och därmed ägglossat för tidigt och gått miste om behandling, sista steget. Så förtvivlat tråkigt. 

Jag har också läst studien om 80% på embryo och 20 på resten. I mitt fall fick jag två toppblastocyster insatta. Hade en ultimat slemhinna så alla de förutsättningarna finns. Men tar det inte nu så behöver jag ju kika på de där andra 20. :) Som kan hänga ihop med immunologi, ogynnsam miljö i livmodern, för låga progesteronnivåer etc etc. 

Jag är inte jätteorolig för förskjutning av medicinering någon timme hit eller dit. Men i mitt fall handlar det om 12 h mellan progesterondoserna. Inte 8 som nästan alla har (och som jag haft tidigare när jag gjort IVF). Jag har läst studier där receptorerna kan blockera när de får för höga doser, och att det i de lägena då är lika bra med lägre doser. Min läkare sa att det gick lika bra att ha en dos på 200 mg lutinus/utrogestan som 400. Att det inte gjorde någon skillnad, bara dosen var den samma hela tiden (alltså strax innan insättning och efter/under insättning). . Men det som oroar mig en smula är att det är 12h mellan intagen av både progesteron, inte 8 som innan. Jag har tidigare tagit progesteron vid tre tillfällen/dag innan. Nu tar jag bara vid bara två. Jag ska kolla med kliniken i morgon. 

Jag tittade igenom din behandlingsplan och jämförde med min.

Östrogenet hade jag som du innan insättning, två gånger om dagen, 12 timmar emellan. Sedan efter insättning skulle det vara tre tabletter, 8 timmar emellan.

Progesteron, de har alltså gett dig Duphaston? Tror inte det säljs i Sverige (?) utan i Ryssland har de sagt Provera eller Duphaston men det ges inte efter insättningen utan innan.

Du fick inga progesteronsprutor?

Kolla gärna med kliniken om du kan få progesteronsprutor och om du kan lägga till en tablett av östrogenet så det blir 8 timmar emellan.

Tack för konkret och bra svar. Uppskattar det enormt, Pixie 87.

Är på Gennet i Prag, så helt rätt Duphaston fick vi köpa när vi var på plats. Jag tror att de tänker sätta ut den efter positivt gravtest, men jag skulle återkoppla efter hcg/blodprovet. 

Nej, fick inga progesteronsprutor. Har bara dosen med Utrogestan 200 mg  2ggr/dag. Hade du samma dos vagitator/progesteron, och dessutom progesteronspruta?  

Jag nedreglerades med primolut då jag tidigare haft lite problem med vanliga preventivmedel. 

Ska kolla om jag kan lägga till till en tablett av östrogenet så det blir 8 timmar emellan. Hade funderingar kring det då ömheten i brösten avtog från att varit ständigt ihållande under hela nedregleringen och insättningen, samt de första 5 dagarna efter inplanteringen. Men det kan ju bero på annat med. (Huga...) 

Det var för bra för att vara sant såklart...