Vi som startar ivf behandling 2021

hej! hur har det gått för dig med överstimuleringen? har du blivit mindre svullen? intressant att höra att det är fler som inte berättar om ivf för folk, jag trodde vi var i princip ensamma om att hålla det helt privat. Håller med att denna grupp är väldigt stöttande

När har du testdag?

jag var på VUL idag igen och fick veta att det fanns fler ägg än tidigare men de var lite små ännu så för att ge dem en chans fick jag fortsätta min stimulering och det blir ÄP på torsdag där jag hoppas på 12-13 ägg, vore ju fantastiskt! 

Jobbigt med biverkningar. Jag har inte heller fått några biverkningar från lutinus och inte från sprutorna heller, skönt samtidigt som jag känner att det är lite konstigt.

Ja, nu håller vi tummarna!!

Hej, 

Där är det lite komplicerat.

Jag är gärna öppen med familj och vänner.

Sambon vill gärna att det är en privat angelägenhet bara mellan oss två. 

Det har slutat med att min familj och en del av mina vänner vet på olika nivåer. Några vet att vi väntar på ivf och står i kö (köade i åtta månader), de allra närmsta vet att vi är igång, dvs inne i systemet, och min mamma och en av mina bästa vänner har inblick i hela processen. 

Jag känner dels att det inte är nåt att skämmas över då vi är 'gamla' (jag är 39) och dels att jag behöver ventilera min oro/nervositet/frustration med nån mer än min sambo som, även om han är bäst och jätteförstående, inte riktigt oroar sig på samma sätt och dessutom har ett barn sen tidigare. :) 

 

Sen under dessa långa månader då vi väntat på tid för ivf och jag har varit relativt öppen om att vi stått i kö så har jag insett att det är såååå många andra som är eller har varit i samma sits. Många berättar inte förrän du själv öppnat upp och du har liksom ingen aning om att de kämpat och kämpat för sin bebis förrän du själv nämner ivf och de kläcker 'det gjorde vi med' :) 

Mao, jag tror det kan vara bra at prata mer öppet om det så att det blir lite mindre tabu. Så känner man sig inte lika ensam eller så får man nån annan att inte känna sig lika ensam. 

Med det sagt. :)

Jag berättar inte för alla och INGEN på jobbet vet ens att vi försöker skaffa barn. 

Det får de reda på tids nog och då kommer jag säkert vara öppen med att vi gjorde ivf. 

Va på första VUL idag. 

kört Gonal-f 175 sen i måndags förra veckan. 

Gick fort som bara den och hann väl inte riktigt med men tror han sa 12 blåsor över 11mm varav några va 15mm och sen ett gäng på 10mm och mindre. 

Läkaren tyckte det ''såg jättefint ut''. Jag känner att jag inte har nån aning. 

Han använde nån fräck 3d mjukvara som automatmätte alla blåsor och sorterade dem i storleksordning. Så tog ingen tid alls. Han alltså inte tänka på några frågor eller liknande. 

Ny VUL på onsdag och sen om det ser bra ut kanske ÄP på fredag. :) 

Är väl bara att hoppas att de mognar lite mer och fler denna veckan. 

Hej, låter tufft om ni får mkt frågor kring att skaffa barn etc hur fasen kan någon fråga hur ofta ni har sex? herregud, mer privat än så kan en fråga nog inte bli... men man märker ju så otroligt tydligt på vänner där det funkat direkt för dem att många har svårt att förstå varför det inte funkar för andra lika fort eller överhuvudtaget. jag har sagt det förr, men IVF barn är så otroligt efterlängtade så tacksamheten vet inga gränser när de äntligen är här jag hoppas du (och alla andra i tråden) får uppleva det så snart som möjligt!! Har säkert frågat innan men när tänkte du testa?

jag har nog turen att varken våra vänner eller familjer har hållt på med en massa antydningar etc, utan låtit oss vara ifred innan fick lillan. Tycker ändå att folk förstår rätt mkt att det endast är vår business när vi "väljer" att skaffa barn.

Sen som du säger, det är ju inte att 'bara göra IVF' så har man ett barn sen utan det är ju otroligt påfrestande mentalt att gå igenom den här processen :(

Jag var på ultraljud nyss och det verkar ha växt till sig några fler äggblåsor nu som de ville skulle hinna mogna så har ÄP på torsdag! 

Hej!

Det gick bra, var så sjukt nervös innan att jag inte visste vad jag skulle ta mig till nästan. Men läkaren och sköterskan var underbara och tryggade bra. Uttaget var smärtfritt bortsätt från lite molvärk bara. Jag hade ju ett skräckscenario i huvudet.. skönt att det inte stämde in haha.

Det var 4 blåsor, så en hade växt till sig, dock misstänkte läkaren att den var tom, vilket den förmodligen var också för fick bara ut 3 ägg. Men förhoppningsvis 3 riktigt bra ägg, det får vi veta imorgon, och isåfall blir det återföring på onsdag! Så nu börjar nästa steg av nervositet :) never ending.

 

Roligt att fler hunnit växa till sig för dig <3, kommer nog gå bra och förhoppningsvis får du ut flera fina ägg. Kanske blir det återinföring av 5 dagars då, alternativt 2 dagars på lördagen kanske?

Får hoppas att din klinik fortsätter med ett bra bemötande, speciellt vid ÄP tänker jag, det känns som en bit man verkligen behöver bra bemötande i.

 

 

Ruvardag 6 och jag mår sååå illa. Jag är dum dum dum som gjorde ett tidigt test, negativt. Hade faktiskt inte väntat mig annat. Men jag mår så dåligt av dessa lutinus, förra gången mådde jag inte alls så här. Förra gången var det färsk återföring på 3 e dagen tror jag och då mådde jag inte så här. Får knappt i mig mat heller, är inte alls hungrig. Jag gillar inte dessa lutinus ????

Haha ja folk kan vara rätt fräcka! Min granne frågade mig igår hur gammal jag är och är det inte dags att skaffa barn snart?!

Jag har testdag på fredag och är väldigt nervös. Jag fick ju tillbaka 2 ägg och jag hoppas så innerligt att båda klarat sig. Jag har ganska mycket molande mensvärk denna gång och jag vill så gärna hoppas på att det är ett gott tecken.

Grattis, vad kul att fler ägg växt till sig! Lycka till på torsdag :)

Hehe oj frågvis granne ;) men men jag har väl alltid vart en person som typ sagt ?vi har ingen brådska? eller ?nja inte än? typ när folk kommit med antydningar. Jag har liksom inte velat göra dem generade eller bortgjords genom att säga att det inte är så lätt för alla, eller skälla ut någon för att de frågar (vilket jag har andra vänner som gjort..) blir ju inte så trevligt då ;)

Åh vad spännande att du hoppas på BÅDA embryona!! När jag fick insatt 2 när jag fick dottern så var jag nog mer rädd att båda skulle klara sig ;) vi bor ju i Schweiz utan någon familj nära till hands heller så skulle vi få tvillingar nu vet jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till, så vi kommer inte sätta tillbaka 2 nu även om kliniken tillåter/ frågar... det finns ju alltid en mikroskopisk risk för enäggstvillingar ändå haha! Så du kanske får fyra ;)!!!

Jag håller tummarna för dina 2!!! :D

Hej!

Jag tycker du har helt rätt att man bör prata om det mer öppet så att det inte är tabu och att man inser hur vanligt det är. I mitt fall är det mer att jag tycker det är jobbigt med frågor mer än att jag skäms för att prata om det.

Och man vill ju helst komma med positiva resultat snarare än nej det sket sig även denna gång. Mina vänner vet att vi försöker men de vet inte att vi börjat med ivf och ingen av dem frågar heller. Antar att de är införstådda med att det är jobbigt som det är.

Mina syskon och 1 nära vän vet att vi har börjat med ivf, men mina föräldrar vet inget och det är mest för att de skulle vara alldeles för oroliga.

Min man tycker det är ok att vi pratar om det med nära vänner och familj mest för att som du säger att det är inget fel med att göra ivf och att det inte ska vara tabu.

Med tanke på min ålder (37 år) vet jag att en del kollegor går och väntar på att jag ska meddela att jag är gravid och en del har diskret försökt klura ut hur det går för oss. Men jag har mest ignorerat det.

Jag får hoppas att jag plussar på fredag och att vi får en bebis till vintern.

Är det din första ivf? Hur känns det?