Vi som startar ivf behandling 2021
Hej!
Jag är ny i tråden och ska på första mötet inför IVF den 3/9, hos RMC. Jag följer gärna med här för stöttning och råd.
Jag kan fortfarande inte riktigt acceptera att jag inte kan bli gravid "naturligt" och upplever en enorm sorg. Jag borde vara glad att vi har fått en kallelse till IVF men jag känner mig så förstörd. Vi har försökt i 1,5 år och aldrig fått ett plus. Ändå hoppas jag varje månad och blir lika ledsen vid varje mens.
Hos oss har de inte hittat nått fel och jag tror det är det som tär på mig. Om inget är fel så borde jag ju kunna bli gravid, och antagligen därför jag hoppas och tror hela tiden att nästa gång blir det.
Hur accperaterar jag läget? Hur gör jag för att se fram emot IVFn?
nej det är jättetufft att acceptera att det inte går att skaffa barn naturligt. Håller helt med dig, hade man fått en tydlig förklaring hade man kanske kunnat acceptera IVF mer, å andra sidan är det ju fantastiskt att man 'får' göra IVF utan att det finns någon uppenbart fel på en.
Vi försökte i 3-4 år själva utan preventivmedel utan att något hände (med besvikelse och tårar vid varje mens) och vi hade heller ingen förklaring varför vi inte blev gravida, gjorde IVF 2018 och fick en flicka på 3 försöket. Hoppas FORTFARANDE att det skulle ha löst sig så att det skulle kunna funka med syskonförsök och prickar in ägglossning varje månad etc men icke, aldrig fått ett plus utan IVF. så nu försöker vi med syskon med IVF istället.
När du är igång med stimuleringen och sprutorna kommer du nog känna att nu gör ni ALLT för att det ska gå och jag känner att man blir ganska förväntansfull och det är lite spännande med alla steg man går igenom. Nu är det liksom inte bara upp till en själv att pricka in allting utan kliniken är ju experter på att göra folk gravida så lite skönt att ta bort lite känslan att man själv gör något 'fel' - nu är det faktiskt andra som jobbar tillsammans med er för att det ska bli en bebis. Lycka till