Vattenfall lämnar anbud på ytterligare vindkraft till havs, utan subventioner.
Tänk om det fanns svenska företag som ville investera i kärnkraft utan att vi skattebetalare ska betala kalaset och att vi skattebetalare ska stå för riskerna..
group.vattenfall.com/press-and-media/newsroom/2024/vattenfall-to-participate-in-the-dutch-offshore-wind-tender-ijmuiden-ver-with-zeevonk
? Jag gör allt jag kan för att det ska kosta skattebetalarna så lite som möjligt.
Det sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD häromveckan. Hon pratade om ny kärnkraft. Ministern vill öka antalet reaktorer från 6 till 16.
Svenska villaägare och företag vill såklart ha låga elpriser. Men kraftbolagen vill tjäna pengar på att sälja el ? och de vill inte investera i nya dyra anläggningar om de inte tror att elpriset kommer att vara högt nog.
En central fråga är därför: Vad kostar ny kärnkraft att producera per kilowattimme? Eller med andra ord, vid vilket elpris blir den lönsam?
Man kan börja med att titta vad det kostar att producera el i dagens sex svenska reaktorer, som till stora delar redan är avskrivna eftersom de är mer än 40 år gamla.
I fjol låg produktionskostnaden på mellan 24 och 35 öre per kWh, där Oskarshamn hade lägst kostnader och Ringhals högst (se faktaruta). Året dessförinnan låg produktionskostnaden på mellan 22 och 29 öre. Även då hade Oskarshamn lägst kostnader och Ringhals högst.
Det har alltså kostat mellan 22 öre och 35 öre per kWh att producera kärnkraft i Sverige de två senaste helåren.
Samtidigt låg elpriset i genomsnitt på 107 öre per kWh i fjol och 59 öre per kWh året dessförinnan.
Vanligtvis är de sex reaktorerna alltså lönsamma, när priset inte dippar alltför lågt. I maj i år var timpriset på el rekordlågt i några timmar och låg på minus.
Kärnkraften är den dyraste storskaliga kraften med en beräknad produktionskostnad på 49?64 öre per kWh. Därmed skulle det ha varit lönsamt med ny kärnkraft med fjolårets rekordpriser på el och möjligen även året före om kraftbolagen inte bundit sina priser på en lägre nivå.
Men kalkylen ser annorlunda ut i dagens ränteläge, enligt Urban Andersson.
Fast räntorna och priserna slår ännu hårdare mot havsbaserad vindkraft, eftersom den innebär dyrare projekt.
? Sedan vi gav ut den rapporten har situationen inte utvecklats gynnsamt för kärnkraften. Det handlar både om att omvärlden har förändrats med högre räntor och de nya storskaliga projekten har gått knackigt.
? Kostnaden för vindkraft på land ligger i samma intervall som kostnaden för att hålla igång driften i existerande, avskrivna reaktorer, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och tidigare ledamot i Vattenfalls styrelse.
Men även landbaserad vindkraft drabbas av högre räntor och högre priser på till exempel betong och stål. Därmed blir de dyrare att bygga än tidigare, enligt Urban Andersson.
I Energiforsks rapport från 2021 väntas ny havsbaserad vindkraft landa på 51?55 öre per kWh. Sedan dess har dock kostnaderna rusat
I sommar drog sig Vattenfall ur det stora projektet Norfolk Boreas i Storbritannien, med en förlust på 5,5 miljarder kronor som följd.
?Högre inflation och kapitalkostnader påverkar hela energisektorn, men den geopolitiska situationen har gjort havsbaserad vindkraft och dess leverantörskedja särskilt utsatt. Sammantaget ser vi kostnadsökningar på upp till 40 procent?, skrev vd Anna Borg i delårsrapporten.
Storbritannien hade gett Vattenfall ett fast pris för elen från parken, men med de nya förutsättningarna ansåg inte bolaget att projektet gick att räkna hem.
Vad gäller vindkraftsprojektet Kriegers Flak i havet söder om Trelleborg gav Sveriges regering i våras Vattenfall tillstånd att bygga 35?50 snurror på den svenska sidan. På den danska och tyska sidan av grundet står redan vindkraftsparker.
Men Vattenfall har ännu inte fattat beslut om att bygga. En parameter är att regeringen har ändrat reglerna så att bolagen själva måste betala kablarna som går från elnätet ut till vindparkerna. En annan är allmänt stigande kostnader.
? Generellt är det så att trenden med högre räntor gör det svårare att räkna hem stora projekt. Här är kärnkraften utsatt eftersom kapitalkostnaden utgör den allra största delen av projektet, säger Urban Anderson.
Han påpekar dock att kärnkraften tillför stabilitet i elsystemet eftersom den är oberoende av vädret. Ett system med en större andel vindkraft behöver mer flexibilitet, vilket kostar pengar, enligt Urban Andersson.
? Jag gör allt jag kan för att det ska kosta skattebetalarna så lite som möjligt.
Det sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD häromveckan. Hon pratade om ny kärnkraft. Ministern vill öka antalet reaktorer från 6 till 16.
Svenska villaägare och företag vill såklart ha låga elpriser. Men kraftbolagen vill tjäna pengar på att sälja el ? och de vill inte investera i nya dyra anläggningar om de inte tror att elpriset kommer att vara högt nog.
En central fråga är därför: Vad kostar ny kärnkraft att producera per kilowattimme? Eller med andra ord, vid vilket elpris blir den lönsam?
Man kan börja med att titta vad det kostar att producera el i dagens sex svenska reaktorer, som till stora delar redan är avskrivna eftersom de är mer än 40 år gamla.
I fjol låg produktionskostnaden på mellan 24 och 35 öre per kWh, där Oskarshamn hade lägst kostnader och Ringhals högst (se faktaruta). Året dessförinnan låg produktionskostnaden på mellan 22 och 29 öre. Även då hade Oskarshamn lägst kostnader och Ringhals högst.
Det har alltså kostat mellan 22 öre och 35 öre per kWh att producera kärnkraft i Sverige de två senaste helåren.
Samtidigt låg elpriset i genomsnitt på 107 öre per kWh i fjol och 59 öre per kWh året dessförinnan.
Vanligtvis är de sex reaktorerna alltså lönsamma, när priset inte dippar alltför lågt. I maj i år var timpriset på el rekordlågt i några timmar och låg på minus.
Kärnkraften är den dyraste storskaliga kraften med en beräknad produktionskostnad på 49?64 öre per kWh. Därmed skulle det ha varit lönsamt med ny kärnkraft med fjolårets rekordpriser på el och möjligen även året före om kraftbolagen inte bundit sina priser på en lägre nivå.
Men kalkylen ser annorlunda ut i dagens ränteläge, enligt Urban Andersson.
Fast räntorna och priserna slår ännu hårdare mot havsbaserad vindkraft, eftersom den innebär dyrare projekt.
? Sedan vi gav ut den rapporten har situationen inte utvecklats gynnsamt för kärnkraften. Det handlar både om att omvärlden har förändrats med högre räntor och de nya storskaliga projekten har gått knackigt.
? Kostnaden för vindkraft på land ligger i samma intervall som kostnaden för att hålla igång driften i existerande, avskrivna reaktorer, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och tidigare ledamot i Vattenfalls styrelse.
Men även landbaserad vindkraft drabbas av högre räntor och högre priser på till exempel betong och stål. Därmed blir de dyrare att bygga än tidigare, enligt Urban Andersson.
I Energiforsks rapport från 2021 väntas ny havsbaserad vindkraft landa på 51?55 öre per kWh. Sedan dess har dock kostnaderna rusat
I sommar drog sig Vattenfall ur det stora projektet Norfolk Boreas i Storbritannien, med en förlust på 5,5 miljarder kronor som följd.
?Högre inflation och kapitalkostnader påverkar hela energisektorn, men den geopolitiska situationen har gjort havsbaserad vindkraft och dess leverantörskedja särskilt utsatt. Sammantaget ser vi kostnadsökningar på upp till 40 procent?, skrev vd Anna Borg i delårsrapporten.
Storbritannien hade gett Vattenfall ett fast pris för elen från parken, men med de nya förutsättningarna ansåg inte bolaget att projektet gick att räkna hem.
Vad gäller vindkraftsprojektet Kriegers Flak i havet söder om Trelleborg gav Sveriges regering i våras Vattenfall tillstånd att bygga 35?50 snurror på den svenska sidan. På den danska och tyska sidan av grundet står redan vindkraftsparker.
Men Vattenfall har ännu inte fattat beslut om att bygga. En parameter är att regeringen har ändrat reglerna så att bolagen själva måste betala kablarna som går från elnätet ut till vindparkerna. En annan är allmänt stigande kostnader.
? Generellt är det så att trenden med högre räntor gör det svårare att räkna hem stora projekt. Här är kärnkraften utsatt eftersom kapitalkostnaden utgör den allra största delen av projektet, säger Urban Anderson.
Han påpekar dock att kärnkraften tillför stabilitet i elsystemet eftersom den är oberoende av vädret. Ett system med en större andel vindkraft behöver mer flexibilitet, vilket kostar pengar, enligt Urban Andersson.
Följande resonemang utgör ett hinder för långsiktiga investeringar för svensk el-produktion:
I Sverige är Vattenfall noga med att ny kärnkraft måste vara lönsam. Det helstatliga bolaget vill gå hand i hand med industrin och inte bygga förrän efterfrågan finns. Om utbudet på el blir för stort faller priset och riskerar att göra ny kärnkraft olönsam.
?Vi pratar med våra industrikunder nästan varje dag. Det måste finnas incitament för båda parter att investera ungefär samtidigt och att det sker tillräckligt snabbt är viktigt för både dem och oss?, skrev Vattenfalls vd Anna Borg till SvD i juni.
Ny kärnkraft allt dyrare ? krävs högt elpris för att bli lönsam | SvD
Kanske detta vi ser i tråden och när de attackerar tex vindkraft.
Och att syftet är att göra precis tvärtom och ge oss en dyrare el.
Men då kommer den riktigt stora frågan, varför vill dom detta och varför ser det ut som målet och deras attacker mot billig el som bär sina egna kostnader.
För allt vi får varje gång som argument, det är halmgubben om att det inte blåser jämt.
Och jag är sjukligt fascinerad att de fortsätter säga den om och om igen och om och om igen.... och de inbillar sig det är ett argument för något men de berättar aldrig för vad.(Och försöker dom så är det bara nya halmgubbar.)
Det är faktiskt så illa att tanken kommer att de har betalt för säga vad de säger och med tanke på hur tokigt det är med argumentet för dom och dessa halmgubbar.
Jag är knappast tvärtom dessa, och jag vet redan vi måste öka alla energikällor.
Men just kärnkraftverk i generationsbyten och bygga före, ja, det gränsar mot idioti för framtiden och högen av kärnavfall med dessa gamla generationers kärnkraftverk.
Och sen måste man också börja snegla på fusion energi, då den verkar nu komma ur sin vagga och generera mer energi än man stoppar in.(Men denna är nog svår att vänta på och om inte man ser stora hopp i utvecklingen som gör den kommer snabbare än förväntat.)