Inlägg från: Tom Araya |Visa alla inlägg
  • Tom Araya

    Regeringens el-fiasko

    Just nu, står vindkraft still p.g.a. isbildning på vingarna, motsvarande ett kärnkraftverk i produktionskapacitet.

  • Tom Araya
    klyban skrev 2024-01-13 15:57:14 följande:

    Jaha?
    Är detta något som de inte redan vet om kan ske?
    För undrar vad du vill ha sagt med något som sker då och då och alla vet om som har den den allra minsta insyn i hur saker och ting fungerar på området.


     


    Jag har lärt mig redan som litet barn att energi har stillestånd då och då, detta är många decennier sedan jag lärde mig detta.


    Vinter är inte "lite då och då" och det är inte stillestånd jämförbart med det för underhåll.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2024-01-20 11:55:21 följande:

    "SVT hade i tisdags en uppmärksammad nyhet om att ny svensk kärnkraft riskerar att bli nästan dubbelt så dyr som tidigare officiella beräkningar från Energimyndigheten"

    "De nya uppgifterna om priset kom från intervjuer med Vattenfall"


    "Vattenfall har aldrig ifrågasatt siffrorna"


    Är det denna rapport de hänvisar till?

    Kommentar: Ny forskningsrapport från Blekinge tekniska högskola saknar tyngd - Energiföretagen Sverige (energiforetagen.se)
  • Tom Araya
    nattuw skrev 2024-02-08 23:27:31 följande:
    Alternativt så kan vi välja att sänka vår levnadsstandard.

    Om man ser hur svensk elanvändning har utvecklats över tid så borde vi kunna klara oss om vi sänker vår levnadsstandard till 1970-tals nivå.
    Det skulle motverka industriteknisk utveckling, som förutsätter god och stabil tillgång till billig el.
  • Tom Araya

    Lite om den politiska historien om kärnkraft:

    Kärnkraftskatt/Effektskatt (som endast fanns på kärnkraft) infördes 1984 av regeringen Palme.
    År 2000 döps skatten om från kärnkraftskatt till effektskatt.
    Skatten höjdes sedan i omgångar...
    -S-regeringen Persson höjde skatten med 85% 2006.
    -Den Reinfeldt-ledda högeralliansregeringen höjde skatten med 24% 2008.
    -Den rödgröna regeringen ledd av Löfven höjde skatten med 17% 2015.
    -2017 sänktes skatten med 90% av samma regeringen som höjde den två år tidigare.
    -2018 avskaffas skatten genom en blocköverskridande överenskommelse under 2016.

    När skatten var som högst utgjorde den en tredjedel av produktionskostnaden.
    62 miljarder kronor totalt har kärnkraften betalat in till statskassan i enbart kärnkraft-/effektskatt 1984-2017.

    budgetpropositionen 2014/15:1där höjningen föreslås avstyrker en rad remissinstanser från höjningen, däribland: Ringhals AB, Forsmark Kraftgrupp och Projekt Basindustririket. Svenska Kraftnät (SVK) framför följande:
    "Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare."
    En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4)." Konjunkturinstitutet anför följande
    : "Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft."

    OKG meddelar nedläggning av O1 och O2 i Oskarshamn samt R1 och R2 i Ringhals, två månader efter effektskattehöjningen 2015.

    I januari 2016 varnade Vattenfall att effektskatten hotade att samtliga reaktorer i Sverige skulle läggas ned redan 2020

    Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg sade 2021 i SVT att hade det inte varit för kärnkraftsskatten så hade Vattenfall aldrig fattat beslutet om att förtidsavveckla reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals. Enligt Sveriges Radio bidrog ovanligt låga elpriser vid tidpunkten till att höjningen av kärnkraftsskatten resulterade i nedläggningsbeslut av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och R1 och R2 vid Ringhals.

    6 § i Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är den lag som åsyftas när man lite slarvigt uttryckt talar om lag mot utveckling inom kärnkraftsområdet.
    Kortfattat lyder lagen:
    "Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor."
    Lagen stiftades 1986 och kom att börja gälla fr.o.m. 1987 och fram till lagens avskaffande 2006.

  • Tom Araya
    Padirac skrev 2024-02-24 21:47:04 följande:

    Här pekar en journalist på att få kärnktaftverk körts i planerade 60 år eller ens kortaer tid

    second-opinion.se/kanske-inte-kan-koras-i-60-ar/

    "Hur länge en reaktor kan köras är en kvistig fråga. Inga maskiner håller för evigt. 214 kärnkraftsreaktorer i världen är stängda, jämfört med 436 i drift, enligt World Nuclear Association. Skälen för stängning kan vara politiska beslut, bristande lönsamhet, olyckor eller att de inte uppfyller myndighetskrav.


     
    Vilket som är vilket är svårt att slå fast. Ett exempel: Ringhals 2 stängdes 31 december 2019 med flera förelägganden gällande från dagen därpå. Ett av dem gällde oberoende härdkylning som inte var så tekniskt krävande, och därmed en rättfram ekonomisk kalkyl. Men ett annan gällde eventuell rost i inneslutningens tätplåt. Att utreda/åtgärda det innebar ett långt stillestånd, höga kostnader och risk för att reaktorn till slut inte skulle få återstarta. Politiken, i form av effektskatten, kan ha spelat in för nedläggningsbeslutet 2015, men eftersom den avskaffades genom beslut inom ett år (2016) så hade Vattenfall goda möjligheter att ångra sig. Det går inte att slå fast om reaktorn stängdes för att den nått sin tekniska livslängd eller för att den inte var lönsam.
     
    Samma oklarhet gäller de flesta reaktorer som stängt. Det är därför svårt att säga något om förväntad livslängd.
     
    Många tar nu för givet att våra sex reaktorer kan köras i minst 60 år, men evidens saknas. Den äldsta reaktorn i drift i världen startade 1969 och är alltså knappt 55 år. Av de reaktorer som startade drift före 1969 är alla stängda, av de 10 som startade 1969 är 7 stängda.
    Av reaktorer startade 1970-1980 är fler stängda än i drift. Medianlivslängden hittills är mindre än 50 år. I Spanien och Taiwan stängs reaktorer efter 40 år, vilket ofta är vad de konstruerades för (även i Sverige). I Ryssland stängs de efter 45 år. I Frankrike pågår ett enormt program för att livstidsförlänga till 50 år. 60 år utreds inte ens av myndigheten ASN.
     
    Även om det tekniskt går att förlänga drift så är det inte alltid ekonomiskt sunt. Driftskostnaderna har ökat dramatiskt de senaste åren.
     
    Uranpriset låg länge kring 25 dollar per pund men ligger nu över 100 dollar per pund. Det beror på avglobalisering efter Ukrainakriget. Ryskt uran och uran från länder närstående Ryssland ersätts av geopolitiska skäl med dyrare uran."

    Efter dessa ord i artikeln kommer ett resonemang om att  kärnkraftens svårigheter len lönsamhet med stigande kostnader för uran och anrikning tillsammans med fortsatt sjunkande elpriser
    ...och eftersom även vind- och solkraft har problem med lönsamhet utan subventioner så lutar det åt att energipolitiken är det som främst påverkat kärnkraften negativt och resulterat i nedläggning.
Svar på tråden Regeringens el-fiasko