Regeringens el-fiasko

Effektreserven skapas genom avtal mellan affärsverket Svenska Kraftnät och ett antal elproducenter och vissa stora elförbrukare. Avtalen ger Svenska kraftnät befogenhet att med kort varsel dels beordra ökad elproduktion i vissa anläggningar som normalt inte används, dels att reducera elförbrukningen hos vissa stora elförbrukare i industrin. Urvalet av vilka anläggningar och elproducenter som ingår i effektreserven sker genom en upphandling som sköts av Svenska Kraftnät.

Syftet med effektreserven är att upprätthålla rätt spänning, nätfrekvens och acceptabel fasvinkel även vid ovanliga väderförhållanden (extremt kallt väder i kombination med svaga vindar i hela Sverige, en orkan i södra Sverige etc) eller någon annan störning (oplanerat stopp i en kärnreaktor, brand i en viktig transformator, ett stort driftstopp på grund av nödvändigt underhåll etc). Ett oplanerat bortfall av någon av de största kärnreaktorerna kan innebära att 1 400 MW försvinner från nätet på någon sekund. Risken för bortfall av ett stort kärnkraftverk var tidigare dimensionerande för storleken på effektreserven.

Enligt lagen om effektreserv får effektreservens kapacitet vara högst 2 000 MW. I förordningen (2010:2004) om effektreserv föreskrivs emellertid att effektreserven ska uppgå till högst 1 000 megawatt under perioden den 16 mars 2015 till och med den 15 mars 2017 och högst 750 megawatt under perioden den 16 mars 2017 till och med den 15 mars 2020. Lagen om effektreserv upphörde enligt sin dåvarande lydelse att gälla år 2020. Regeringen har dock den 3 mars 2016 beslutat en proposition med ett lagförslag som innebär att effektreserven ska finnas kvar till 2025.[1]"

? I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Men så har det inte alltid varit.

Det berättar Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor, Svenska kraftnät.

Utvecklingen mot en avreglerad elmarknad har skett successivt. Det första stora steget togs 1996 när delar av elsektorn i Sverige avreglerades. Det innebar att elproduktion och handel med el konkurrensutsattes. Det andra stora steget har skett inom ramen för Sveriges medlemskap i EU och framväxten av en inre gemensam marknad för el.

En bärande idé bakom denna utveckling har varit en strävan efter att effektivisera elsektorn. Enligt Niclas Damsgaard fanns det till exempel tecken på överinvesteringar i elproduktion i Sverige före avregleringen. Och med skapandet av en gemensam elmarknad skulle resurserna i elsektorn ? alltså produktionsanläggningarna ? utnyttjas effektivare.

? Konkret innebär att Sverige kopplar upp sig mot omvärlden att vi kan exportera el vid överskott och importera vid tillfällen då vi behöver det, säger Niclas Damsgaard.

Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el, men vid dagar under året ? vanligtvis när det är som kallast ? räcker inte den inhemska elproduktionen. Då nettoimporterar Sverige el.

Nu när Sverige har varit en del av den europeiska elmarknaden går det att säga något om konsekvenserna? Har vi fått lägre elpriser?

? För att svara på den frågan är det helt centralt att ha med de snabba förändringar som har skett på produktionssidan i Sverige. Å ena sidan har vi haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraften, framför allt i den norra delen av landet. Å andra sidan har relativ mycket elproduktion i södra Sverige avvecklats. Dessvärre går det snabbare att avveckla elproduktion än att bygga elnät för att jämna ut tillgången på el i landet.

? Till detta har handelskapaciteten med våra grannländer och kontinenten ökat under senare år. Det har inneburit att vi har fått en utveckling där vi i södra delen av landet har fått priser som bestäms mer av de kontinentala priserna och ett nordligt område där priserna mer bestäms av tillgång av vatten- och vindkraft.

Går det att bygga bort denna skillnad med mer elnät?

? Ja, det är möjligt på sikt. Men det räcker inte med att bara investera i nytt elnät. Vi behöver också få investeringar i ny planerbar produktion i södra Sverige.  

Finns det något som talar för lägre elpriser om Sverige klipper sina utlandsförbindelser?

? Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt."