Regeringens el-fiasko

Då förstår jag vad du menar.

Nu går det ju att som konsument genom olika elhandelsavtal betala extra för det ena eller andra produktionslaget, 

På elbörsen - om jag förstått det rätt -så är det de olika producenterna som sätter sitt pris på sin producerade el och detta pris baserar de olika producenterna på sina kostnader för att producera respektive sina kostnader för att stänga ned sin produktion.

Så förutom att du rent tekniskt verkar ha fel i sak - som jag uppfattar det, rätta eller inte rätt - så har jag tappat bort vart du ville komma med påståendet.

Så, vart är du på väg med resonemanget?

Det var du som sa att det hade mer effekt att skylla på regeringen om jag minns rätt?

Men i verkligheten - så som den inte beskrivs i TASS - är det inte S eller regeringen som skapat den energibrist i Europa som kan leda till effektbrist i Sverige men inte behöver leda till effektbrist i Sverige den kallaste dagarna.

Om du inte själv har erfarenhet från energibranchen och eldistribution så kanske du känner någon som kan berätta att kontinuitetsplanering för elsystemen genom rullande bortkopplingar av effektförbrukare är en del av den ordinarie verksamheten. 

Men, som du skrivit tidigare - de har mer effekt att skylla på regeringen 

 

Nu har ju inte alla kärnkraftsverk stängts ned utan ett par som hade relativt kort tid kvar - att det var en fjäder i hatten för MP är väl lätt att se men det fanns inget krav på nedläggning i energiöverenskommelsen. Att kärnkraften får stå för mer av sina kostnader är väl r ett marknadsperpektiv rätt, sett ur andra perspektiv är det kanske inte rätt. De märkliga är att de som ondgör sig över bidrags-Sverige vill att kärnkraften ska få mer bidrag som måste tas ur framtida skatteuttag. 

Den anläggning som stängts lång tid i förväg är Barsebäck - nedläggningen av Barsebäck gav å andra sidan kärnkraften ett liv efter 2010 som var det tidigare slutdatumet för kärnkraften iom besluten efter folkomröstningen   1980.

På vilket sätt betalar kärnkraften för vindkraften?  Vem betalar och till vem menar du?

Var anser du att folkomröstningen 1980 handlade om?

Nu vet jag inte hur gammal/ung du är - men om du röstade i folkomröstningen 1980 så hade du tydligen ingen aning om vad du kunde rösta på. Om du inte röstade i folkomröstningen 980 så har du gjort en usel research ang folkomröstningens olika valalternativ och hur dessa skiljer sig från de politiska överenskommelser som riksdagen senare gjort inte bara en utan flertaleet gånger om energipolitiken.

Såväl Linje1 och Linje2 förespråkade att kärnkraften skulle ?avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd? och att ?ingen ytterligare kärnkraftbyggnad skall förekomma?. 

 Förslagen innehåller ingeting om slutdatum utan enbart att kärnkraften skall fortsätta producera el för samhällets behov så länge de behövs och detta med reaktorer som är driftsatta och de som planeras att driftsättas.

Resten är politiska beslut, så visst har det folkomröstats om att vi ska ha kärnkraft för att producera el efter de behov som finns och kommer att finnas.

Folkomröstningar är som du säkert känner till rådgivande och inte beslutande.

Ja, det verkar ju vara ett vettigt politiskt mål att behålla och bygga ut kärnkraft, eller annan teknik - tex skrivmaskiner - UTAN HÄNSYN TILL BEHOV av eletrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd 

Det är tur att alternativet att behålla och bygga ut kärnkraften fast den inte längre behövs inte kom upp som ett alternativ i folkomröstningen

Professor i Energisystem menar att el är för billig i Sverige och det gör att el slösas bort i onödan 

www.dn.se/vetenskap/professor-stort-sloseri-med-el-i-sverige/

"Debatten om effektbrist i det svenska elsystemet missar ett viktigt grundproblem. Låga elpriser har sedan lång tid tillbaka fått både hushåll och industrin att slösa med elen. Det anser Louise Ödlund, professor i energisystem.

? Jag blir frustrerad över att diskussionen är så otroligt fokuserad på nya kraftverk, i stället för att man tittar seriöst på hela systemet och börjar med att täta de delar som läcker som ett såll.

Sverige har världens sjunde högsta elförbrukning, räknat per person. Enligt statistik från Our World in Data använder en person i Sverige ungefär dubbelt så mycket el som en person i till exempel Tyskland eller Frankrike, och jämfört med Danmark är förbrukningen tre gånger större. Skillnaden brukar förklaras med Sveriges nordliga läge och en elintensiv industri.

...

Enligt en rapport från branschorganisationen Energieffektiviseringsföretagen finns det möjlighet att minska Sveriges elanvändning med cirka 13 TWh (terawattimmar) per år genom effektiviseringar av bebyggelsen. Och forskare vid Chalmers tekniska högskola släppte en rapport förra året, som visar att motsvarande siffra för industrin är cirka 10 TWh per år. Sammantaget motsvarar det drygt 16 procent av Sveriges totala elanvändning, som är cirka 138 TWh per år.

...

Inom industrin är bland annat ventilation, belysning och tryckluft tre energitjuvar där det finns möjlighet att göra stora besparingar enligt Louise Ödlund. Sedan handlar det om att byta till processer med högre verkningsgrad ? och att överlag ändra synen på hur elen används.

? När vi jämför med andra länder som har högre elpriser ser man tydliga skillnader i beteende. Nere på kontinenten släcker man till exempel i industrier när man går på kaffepaus, men här i Sverige släcker vi inte ens när vi går på semester, om man ska dra det lite till sin spets, säger Louise Ödlund.

...

? En annan sak som börjar komma är att man kopplar ihop ventilation, värme och belysning som kombineras med väderdata i smarta system och sedan kan styras av artificiell intelligens som lär sig hur byggnaden beter sig. Det kan optimera driften rejält och ge mycket stora besparingar utan att man egentligen behöver byta något, säger Peter Bennich.

Han nämner även försök med så kallade flexibilitetsmarknader. I korta drag handlar det om att konsumenter kan få betalt för att tillfälligt koppla bort delar av sin förbrukning som inte är helt nödvändig under stora belastningstoppar, så att industrier eller andra prioriterade verksamheter kan få företräde utan att det blir nödvändigt att starta reservkraftverk. Systemet sköts av artificiell intelligens, som känner av vilka delar som kan kopplas bort utan att påverka husets funktion. Sådana försök pågår på olika håll i bland annat Uppland, Malmö, Västernorrland och Gotland.

? Det är ett mycket effektivt sätt att hantera belastningstoppar. Systemet håller koll på hur länge exempelvis kylskåpet eller bergvärmepumpen kan slås av i olika intervaller utan att man ska behöva märka något, säger Peter Bennich."

I Sverige är det marknadskrafter och politiken som avgör om utbyggd kärnkraft behövs och utefter vilka principer.

Ja, politiken kunde ju stoppa de produktionsmetoder för el som kräver mindre investeringar för marknadens aktörer,

Med avskaffad effektskatt och förbud att bygga nya ansläggningar på godkända platser så återstår... vad enligt din uppfattning .. för att marknaden ska vilja investera i kärnkraftanläggningarna.. Stoppa vindkraftsinvesteringar?

Du har fortfarande inte förklarat hur kärnkraften betalar för vindkraften? Vem betalar till vem? Hur mycket? När?