- UTAN HÄNSYN TILL BEHOV av eletrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd 
En förbrukningsfrånkoppling tillämpas endast i nödsituationer, till exempel om elförsörjningen är allvarligt störd och andra åtgärder inte räcker till. Då kan man rädda större delen av kraftsystemet genom att frånkoppla en mindre del av förbrukningen.
I Sverige har automatisk förbrukningsfrånkoppling skett vid några enstaka tillfällen men vi har aldrig behövt beordra förbrukningsfrånkoppling.
I en krissituation med ett stort elavbrott – som aldrig kan helt uteslutas – kommer sådan frånkoppling att vara en viktig metod för att minska följderna och att snabbare kunna återgå till en normal situation för elförsörjningen. Ellagen ger därför Svenska kraftnät rätt att beordra förbrukningsfrånkoppling och föreskriva vilka anläggningar som ska ha installerad utrustning för frånkoppling av elförbrukning."
www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2021/svenska-kraftnat-infor-nya-foreskrifter-om-forbrukningsfrankoppling/
"
Svenska kraftnät ansvarar för att ha verktyg för att säkerställa kraftsystemets driftsäkerhet. Verktyget förbrukningsfrånkoppling är till för att användas i händelse av nöddrift. De nya föreskrifterna innebär att reglerna för automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK) förändras från den 18 december 2022.
– Aktörerna vill gärna ha tydliga spelregler och instruktioner, vilket är en av målsättningarna med det nya regelverket, säger Daniel Gustafsson, chef för Svenska kraftnäts avdelning Kraftsystem.
De nya föreskrifterna innebär flera ändringar av reglerna för automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK), bland annat ska befintlig utrustning för AFK vid 49,4-49,1 Hz i elpannor och värmepumpar i södra Sverige tas bort eller ställas av senast 31 januari 2023. Förutsättningarna för slutkunder ändras inte.
...
Svenska kraftnäts arbete med de nya föreskrifterna utgår från nya krav i de så kallade nätkoderna (Kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet).
Arbetet har även inneburit en nordisk harmonisering relaterat till AFK. De nordiska länderna har haft olika frekvensinställningar för aktivering av AFK. Det innebär att det kan uppstå stora förändringar i effektflöden mellan länder när AFK aktiveras. Dessa förändringar i effektflödet kan i sig orsaka följdstörningar i nätet. Harmoniseringen innebär därmed bättre driftsäkerhet för hela Norden."
Professor i Energisystem menar att el är för billig i Sverige och det gör att el slösas bort i onödan
www.dn.se/vetenskap/professor-stort-sloseri-med-el-i-sverige/
"Debatten om effektbrist i det svenska elsystemet missar ett viktigt grundproblem. Låga elpriser har sedan lång tid tillbaka fått både hushåll och industrin att slösa med elen. Det anser Louise Ödlund, professor i energisystem.
– Jag blir frustrerad över att diskussionen är så otroligt fokuserad på nya kraftverk, i stället för att man tittar seriöst på hela systemet och börjar med att täta de delar som läcker som ett såll.
Sverige har världens sjunde högsta elförbrukning, räknat per person. Enligt statistik från Our World in Data använder en person i Sverige ungefär dubbelt så mycket el som en person i till exempel Tyskland eller Frankrike, och jämfört med Danmark är förbrukningen tre gånger större. Skillnaden brukar förklaras med Sveriges nordliga läge och en elintensiv industri.
...
Enligt en rapport från branschorganisationen Energieffektiviseringsföretagen finns det möjlighet att minska Sveriges elanvändning med cirka 13 TWh (terawattimmar) per år genom effektiviseringar av bebyggelsen. Och forskare vid Chalmers tekniska högskola släppte en rapport förra året, som visar att motsvarande siffra för industrin är cirka 10 TWh per år. Sammantaget motsvarar det drygt 16 procent av Sveriges totala elanvändning, som är cirka 138 TWh per år.
...
Sammanlagt kan 23 TWh sparas in per år genom åtgärder som effektivare uppvärmning och isolering samt smart elövervakning. Inom industrin är ventilation och belysning fortfarande stora energitjuvar, samt processer med låg verkningsgrad.
Inom industrin är bland annat ventilation, belysning och tryckluft tre energitjuvar där det finns möjlighet att göra stora besparingar enligt Louise Ödlund. Sedan handlar det om att byta till processer med högre verkningsgrad – och att överlag ändra synen på hur elen används.
– När vi jämför med andra länder som har högre elpriser ser man tydliga skillnader i beteende. Nere på kontinenten släcker man till exempel i industrier när man går på kaffepaus, men här i Sverige släcker vi inte ens när vi går på semester, om man ska dra det lite till sin spets, säger Louise Ödlund.
...
– En annan sak som börjar komma är att man kopplar ihop ventilation, värme och belysning som kombineras med väderdata i smarta system och sedan kan styras av artificiell intelligens som lär sig hur byggnaden beter sig. Det kan optimera driften rejält och ge mycket stora besparingar utan att man egentligen behöver byta något, säger Peter Bennich.
Han nämner även försök med så kallade flexibilitetsmarknader. I korta drag handlar det om att konsumenter kan få betalt för att tillfälligt koppla bort delar av sin förbrukning som inte är helt nödvändig under stora belastningstoppar, så att industrier eller andra prioriterade verksamheter kan få företräde utan att det blir nödvändigt att starta reservkraftverk. Systemet sköts av artificiell intelligens, som känner av vilka delar som kan kopplas bort utan att påverka husets funktion. Sådana försök pågår på olika håll i bland annat Uppland, Malmö, Västernorrland och Gotland.
– Det är ett mycket effektivt sätt att hantera belastningstoppar. Systemet håller koll på hur länge exempelvis kylskåpet eller bergvärmepumpen kan slås av i olika intervaller utan att man ska behöva märka något, säger Peter Bennich."