Jag blir så rörd!! STORT GRATTIS!!! Detta är verkligen fantastiskt nyhet!!(trots att jag är några dagar efter) <3 är så oerhört glad för eran skull!<3<3:D
Jag vet att detta egentligen är helt fel tråd, men är man inte ivf:are tror jag inte att man förstår mina tankar på riktigt.
Jag har sedan rätt många år lidit av kronisk migrän = många anfall per månad vilket lättade när jag 2018 hittade rätt medicinering förebyggande, då ändrades min diagnos till svår migrän "bara". Men jag hade ett för mig så normalt liv som jag tror är möjligt med 1-2 anfall per månad så länge jag inte utsatte mig för stress, åt bra osv.
Min ivf-resa är kanske jämförelsevis kort, vi började försöka 2018 och blev gravida nu i oktober på första försöket och första återföringen. Men ni vet ju oron, alla tankar, varför skulle det vara vår tur nu? Jag har fortfarande inte riktigt accepterat och insett trots växande mage att jag faktiskt är gravid i v19..
Men till mina tankar. När jag blev gravid var jag tvungen att avbryta min förebyggande medicinering då den inte var ok under graviditet/amning. Min migrän var under kontroll fram till runt v12 då den ökade. Nu har jag 4-5 dagar/vecka med någon form av huvudvärk och har blivit erbjuden ny förebyggande medicin. När jag frågade läkaren om den var ok att ta under graviditeten valde han att läsa ur bipacksedeln utan att rätt ut svara på min fråga:
Metoprolol får endast användas under graviditet om det finns synnerliga skäl och efter noggrann risk-nyttabedömning av behandlande läkare. Det finns belägg för att metoprolol minskar blodflödet till moderkakan (placenta) och därför kan orsaka tillväxtstörningar hos fostret.
Nu vet jag inte hur jag ska tänka, vågar jag verkligen ta medicinen eller bör jag försöka få förlängd sjukskrivning med risk att behöva sluta jobba helt? Och skulle jag ens bli erbjuden en sån sjukskrivning när jag nekat medicinering? Har varit sjukskriven 50% i 2v och huvudvärken har lättat men fortfarande inte alls bra! Skulle något hända mini där inne skulle jag aldrig kunna förlåta mig själv för att jag hade "lite ont i huvudet"...
Förlåt för långt inlägg men jag vet ingen mer förstående och stöttande tråd än denna <3
låter lovande att den hade börjat kläckas, nu håller jag tummarna för dig!
Jo dessa tankar,aldrig är hjärnan vilande i denna resa...
Du, ni, är så värda detta. Bara njut! Njut av er lycka!<3
Hur känner du annars i kroppen?:) händer det mycket?:D är så glad för din skull:)
Senast var det ett försök med ett fryst ägg som tyvärr inte tog sig. Sedan hade vi inga kvar i frysen. Nu är vi igång hos privat klinik och jag ruvar nu på en blastocyst. Usch.. det tog så hårt sist och detta försök är inte alls av glädje att få komma igång. Det är en sån tvivel och undran vad fasiken det är för fel!
Det är så, kanske låter otroligt töntigt Haha, men jag ler när jag läser om när du beskriver hur du mår och hur känslan är. Är så glad för eran skull!:D. Tänka sig att man letar sådana tecken på kroppen Haha.
Skummade igenom tidigare inlägg, är det ultraljud snart då?
Minns när du skrev om stormen och ni kunde inte ta båten osv.. och nu idag så har du ett litet frö som bonar in sig ordentligt:D fantastiskt!!
Ja det gör ju det. Nu fick vi besked om att 3ägg kunde frysas efter noggrann uppföljning så det känns ändå glädjande:).
Nej det är ingen fara, jag är inte alls lika aktiv längre. Det tog så mycket på krafterna att bygga upp förväntningar så jag kikar in lite då och då:). 13/2 är det testdag.
Usch, knappt jag vill skriva det... vill inte se något tomt test.