Gränslösa ex o styvbarn!

Förälder är man för livet och jag tycker synd om alla vars pappor skaffar flickvänner som dig.

Hon har säkert någon form av diagnos och verkar sakna eget driv som en avvikande faktor. Men oavsett så är hon på pappret att hon är vuxen nu. Även om hon behöver viss stöttning så behöver hon nog ta tag i det själv och självmant ta tag i att få sig själv utredd. Nu bor hon där hon är skriven dessutom. Det är klart att det går att föreslå för henne vart hon ska vända sig att få stöttning i att klara sig själv m.m men hon behöver väl vara med på det eftersom hon är myndig. Att få henne omyndigförklarad är väl inget man gör bara sådär heller? Hon står inte på bar backe och så länge hon inte behöver ta tag i sina svårigheter så kommer det fortsätta vara så att hon kan vara en bääääbis. Spelar ju ingen roll vad ts man försöker göra när dottern är myndig, bor hos sin mamma och kan där bli behandlad som ett barn. Jag känner personer som bor hemma och saknar driv och föräldrarna gör sina barn en björntjänst i att låta det bara vara och hoppas på att deras barn ska ändra på sig. Jag tror att dessa föräldrar gjort barnen en björntjänst hela deras liv och inte velat se de avvikelser som barnet har. Är inte första gången som föräldrar blundar för att deras barn har svårigheter. Eftersom barnen inte får den stöttning de behöver för att hantera sina svårigheter så har de inte de verktyg de behöver när de väl är vuxna. Då blir det upp till dem själva att söka den hjälp de inte fått som barn och saknar de det drivet så blir det väl ännu svårare, tänker jag. Är svårt när viljan inte finns där, men vem vill göra sådant som man har väldigt svårt för om man inte absolut måste? Och jag tycker du ts gör helt rätt att få en skön tillvaro hemma. Och det verkar inte som det funnits mycket av är gränssättning eller krav som kan hjälpa den här tjejen att ta tag i sina svårigheter och det är bra att ni nu sätter dessa gränser hemma hos er.

Bra inlägg!

Det här med diagnoser vet jag inte så mycket om o hon är inte utredd. En viss ångest, dålig empatisk förmåga utan väldigt uppe i sig själv o egna problem är personlighetsdrag men hon är inte utredd för nåt. Det hon har lagt av med men som jag tyckte var otroligt obehagligt när det skedde var att hon vid flera tillfällen fejkade lite försvinnanden. Var min man lite barsk i tonen så kunde hon bege sig iväg o hålla sig undan i timmar med avstängd mobil o man fick tillkalla hjälp o ge sig ut o leta efter henne. Hon kom sen tillbaks o låtsades som inget hade hänt. Hände ibland i skolan också ifall hon blev ovän med nån lärare eller elev. Det här la hon av med när reaktionerna uteblev, man blev van o det var inte så kul att fortsätta med det där när ingen gav sig ut på skallgång längre.

Så visst finns det en hel del problem där men jag har haft egna barn som jag har haft fullt upp med utan jag har lämnat den där biten med hans barn till min man.

Jag har några i min bekantskapskrets som har varit lite sådär som du beskriver. Lite svårt att växa upp och ta eget ansvar, släppa sina föräldrar, beter sig lite som barn, har lite svårt att förstå eller ta gränser, svårigheter att hålla i pengar, lite manipulativa, överdriver, använder i bland känslomässig utpressning som att säga att man ska ta livet av sig och så, allt för att få sin vilja fram, slippa ta konsekvenser och få uppmärksamhet. Dessa personer vet ofta precis vilka knappar de ska trycka på för att komma åt ens svaga punkter och kunna fortsätta med sitt beteende. Det kan säkert finnas någon psykisk störning i grunden. Ibland är det bara att sätta hårt mot hårt som gäller. Men det brukar vara väldigt svårt för närstående eftersom barnen vet exakt vilka skuldkänslor de kan frambringa för att slippa ändra på sig. De kan bli så arga att de inte vill ha med en att göra över huvud taget kan vara riktigt elaka, försöker skuldbelägga och så vidare och sedan kommer de krypandes när de behöver något och då är de så snälla och lovar en massa saker. Så får man jätte mycket drama när man säger nej. Säger man ja så blir de så glada och lovar en ännu mer, det blir någon slags emetionell belöning eller bestraffning. Antingen är man en hemsk människa som vill en allt ont eller så är man den snälla som endast fortsätter vara det så länge som utpressaren får som hen vill, det är så min uppfattning hur vissa kan vara.