Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Inte heller SKR, Sveriges Kommuner och Regioner känner till sants sanningar.

Men det är ju bra att man försöker komma tillrätta med en del av de problem som innebär att äldrevården inte fungerar.

Tyvärr blir det lätt så i den här sortens trådar att sanningen är är något man anpassar till den egna åsikten.

Nu har jag ingen erfarenhet själv av att jobba med vård - däremot har jag en gedigen erfarenhet av att informationshantering.

Jag tror alltså mer på SKR och artikeln jag länkade till än jag gör på någon som skriver helt anonymt  på Familjeliv.

Den här tråden i sig innehåller åtskilliga exempel på bristande källkritik och märkliga slutsatser.

Min gissning är att det inte finns många som tycker att situationen i Sverige och i världen är annat än fruktansvärd, att det inte finns någon som inte skulle glädjas oerhört om det började massproduceras ett fungerande vaccin i morgon eller framställdes ett antiviralt läkemedel som inte bara botade de allvarligt sjuka utan även kunde användas förebyggande.

Däremot finns det åtskilliga som inte tror att det är realistiskt med ett vaccin i närtid, som tror att de mänskliga konsekvenserna av åtgärderna mot covid-19 i form av nedstängning av hela samhällen kommer att innebära att långt fler och då många unga kommer att dö. ekonomin kommer att påverkas länge, antalet fattiga i världen, andelen svältande kommer att öka dramatiskt.

Ja, jag tror att den väg Sverige valt tillhör de minst dåliga metoderna bland idel usla metoder. Det innebär inte att jag som en del anonymer här i tråden påstår tillhör dem som gläds åt att folk dör, att jag ser dem som nödvändiga offer för att vi andra ska kunna få komma tillbaka till normala liv igen.

Jag är inte ens säker på att livet återgår till det normala efter att pandemin ebbat ut - på annat sätt än  att vi i vanlig ordning inte lär oss något av det som hände. Kanske vi bara lägger allt bakom oss, glömmer och röstar fram politiker som presenterar välfärd i ett lullull av vackra ord men i handling fortsätter välfärdsslakten.

Hmm, räknar du inte fel på en nolla där

0,002 * 10000000 = 2 * 10000 = 20.000

Det är väl samma fenomen för 1177 som med en del äldreboenden. outsourcing kanske sparar pengar för landsting och kommuner men det innebär samtidigt att avståndet till verksamheten ökar, att insynen minskar.

Det är väl Medhelp som sköter 1177 i Stockholm. De har åtminstone en flashig hemsida, kanske att de kunde ha allokerat personal som jobbar mot företag till 1177, kanske de har gjort just detta.

https://www.medhelp.se/om-medhelp/

Precis.

Ett starkt argument för Sveriges metod i och med att fenomenet att folk undviker sjukvården för andra sjukdomar än covid-19 är globalt.

Hur många kommer inte att förbli obehandlade, odiagnosticerade för allvarliga sjukdomar i länder där man drar ut på smittspridningen i evighet.

Nej, jag tycker att den strategi Sverige valt att se till att smittspridningen bromsas till en nivå som innebär att sjukvården hinner med är väl avvägd och kunskapsbaserad.

Skulle ett mirakel inträffa och ett 100-procentigt  verkande och biverkningsfritt vaccin finnas tillgängligt för alla nästa vecka så skulle det inte ändra min inställning. FHM och regeringen med samarbetspartier kan inte utgå från att mirakel ska inträffa eller anpassa åtgårderna efter t ex önskemålen från personer vars panikreaktioner innebär att de har svårt att hantera även den enklaste information. 

Ja, jag har sett att det är ett vanligt påstående bland panikslagna kvacksalvare.

Jag har själv en nära anhörig som är multisjuk och tillhör ett flertal riskgrupper. Om hon skulle bli smittad skulle jag bli mycket besviken och förvånad om sjukvården hade tagit intryck av snattret från nätkvackarna och utsatte henne för onödigt lidande.

Alltså, min inställning är att människor inte bara förtjänar ett så värdigt liv som möjligt utan också en så värdig död som möjligt, alltså: jag skiljer på kvackande och sjukvård.

Visst.

Märkligt förersten att kalla sig "haha" när man diskuterar en sjukdom som inneburit att 100000-tals har dött redan i pandemins begynnelse.

Nåja, det finns ju folk till allt. Vi som är anhöriga till den multisjuka kvinnan skrattar inte åt det faktum att ingen av oss har träffat henne på länge, länge.

Själv skriver jag mest brev eftersom hon hör illa, men det är ju inte detsamma som att träffas i verkligheten.

Ska jag vara kritisk så handlar det i första hand om att man inte satsat på att immuntesta i stor skala, min gissning är att jag egentligen skulle kunna hälsa på henne utan att riskera att smitta henne.

Och det är inget att skratta åt.

Mm, kvackandet kan ju påminna om ett skratt.

Jag är inte särskilt road av kvackare, i synnerhet om de fått för sig att man ska uttyda kvackandet som att " Sjukvården prioriterat bort människor som skulle haft en bra chans att leva många år till".

Hursomhelst, så tycker jag att det är olämpligt att såväl kvacka som skratta när man diskuterar en pandemi som redan inneburit att så många har dött.

Vården skulle säkert kunna fungara mycket bättre - men det innebär inte att man ska köpa resonemanget från någon som kvackar om att man prioriterar bort personer som skulle ha många, många år kvar att leva.Jag har inte sett någon här på FL som i de olika coronatrådarna påstått att ekonomi är viktigare än liv. Däremot har jag sett att det finns flera som förstått att en ekonomisk depression innebär att liv kommer att offas.

Just därför är Sveriges metod att föredra , anser jag. Vi försöker att inte göra den ekonomiska skadan större än nödvändigt i och med att nedstängningen av samhället enbart är partiell.

Självklart kommer trots detta människor i Sverige att dö på grund av de ekonomiska effekter åtgårderna för att begränsa smittan får och kommer att få.

Sverige är ju dessutom ett av världens mest exportberoende länder, så även om våra smittskyddsåtgärder är välavvägda så drabbas vi av att stora delar av omvärldens regeringar överreagerade och tryckte på panikstoppsknappen.

I SEB:s konjunkturprognos från idag bedömer man att arbetslösheten är 14 procent till hösten, att bostadspriserna faller med 15 procent och BNP krymper med 6,5 procent.

Det kommer att innebära att intäkterna som finansierar en redan avmagrad välfärd krymper och att mångas levnadsvillkor försämras och somligas liv tar slut i förtid.