Vilka 5 saker är viktigast för dig i valet av partner?

Stabil (psyke, ekonomi osv)

Intelligent

Ok jobb (inte nödvändigtvis hög lön eller livspassion men personen ska vara "nöjd" med sitt jobb så han inte klagar varje måndag)

Delar min generella världsbild

Rolig

Hygien, vänlighet osv är självklara enligt mig.

Jag tror du har rätt när det gäller just dejtningsidor/ appar. Men de flesta har inte samma krav i verkligheten där kemin / attraktionen / personligheten spelar större roll.

Jag nätdejtar inte , har aldrig gjort , men skulle jag göra det skulle jag också välja någon men bra utbildning , jobb , o.k. ekonomi osv. , ser trevlig ut på bild...

Man måste ju sortera bort en del , rimligt att välja dem som verkar attraktiva i teorin.

Och din kompis? Söker han medvetet oattraktiva , lågutbildade och fattiga kvinnor för att vara trevlig?

Och de vill ha en man som också kan tjäna sina egna pengar...

Dessutom drivna och duktiga människor är attraktiva , även om man inte vill ha deras pengar utan man har egen.

Jag håller med , man kan vara mysig och ha ett o.k. ekonomi , men då krävs att den andra personen har lika mycket att erbjuda...

På andra sidan man kan bara välja människor som vill ha en , så vissa människor ( oftast män ) väljer hellre en snygg men arbetslös tjej , om de inte kan få en snygg tjej med jobb än en oattraktiv tjej med bra jobb.

Män är ofta lika ytliga , men de bryr sig mer om utseende än pengar.

Så ingen skillnad egentligen.

Beror nog mycket på vad man varit med om i livet.
Nu är jag lite äldre +45 och med min livserfarenhet så snarare avskräcker det mig om män är chefer eller egenföretagare.
Har skilt mig från en arbetsnarkoman så mitt liv har bestått i att vänta och vänta och därför går även distansförhållanden bort. Max 30 min resväg från mitt jobb får det vara. 
Och ekonomi spelar inte så stor roll. X-maken jobbade och jobbade och lovade guld och gröna skogar, men några pengar såg jag aldrig till utan vi levde på mina pengar och hans stannade i företaget för att investeras. 

Jag har egen god ekonomi och har inga dyra nöjen eller vanor. För mig är tid viktigare än pengar. 
Och rent krasst så har jag bjudit fler dejter på mat/fika/krogen än vad jag själv har blivit bjuden. Vill inte stå i skuld till någon!

Nu tar jag inte med uppenbara saker, som att han inte får vara missbrukare, kvinnomisshandlare eller pedofil, OK?!

Då säger jag:

1. Han måste sköta sin hygien och sin yttre framtoning, d.s.v. han får inte slarva med dusch, tandborstning, tvätt av snoppen. Han får inte vara för överviktig, och han måste bära hela, rena och passande kläder. Jag bryr mig inte om mode och märken, men han får inte ha t.ex. hängande byxor, tröjor med hål under armarna eller för liten kostym. Inte heller får han gå i mys- eller fritidskläder jämt. 

2. Han måste vara minst lika lång som jag, helst 5-10 cm längre

3. Han måste ha ett manligt utseende, en manlig framtoning, ett manligt jobb och manliga intressen. Ingenjör eller industriarbetare spelar ingen roll - men han får inte vara frisör eller postkassörska! Han får gärna vara intresserad av t.ex. motorer, militär, jakt eller fiske. Vill jag prata om feminina saker, så har jag mina väninnor till det. 

4. Han måste vara händig samt få saker gjorda. Får inte bli som med min exman att det aldrig blev av att borra upp en hylla eller fixa en kran, utan jag till slut blev tvungen att göra det själv

5. Han måste vara både intelligent och allmänbildad över genomsnittet. Jag vill inte ha någon som inte vet hur samhället fungerar, som inte bryr sig ett dugg om politik, eller som det inte går att prata med om de flesta saker i världen på en åtminstone grundläggande nivå.  

- Ålder

- Ursprung

- Att han är en lojal monogam person som tar förhållanden väldigt seriöst (dvs inte är/varit/kan tänka sig vara otrogen, dejta flera samtidigt, ligga runt, göra slut utom i extremfall etc)

- Utseende

- Personlighet

Jag har läst att den faktor som är viktigast för att ett förhållande ska utvecklas, hålla o vara stabilt o stimulerande för båda- är att man ligger på ungefär samma nivå vad gäller intelligens.

Allt annat är mindre viktigt att man matchar angående- tex intressen, ekonomi, utseende, uppväxtförhållande, till och med politisk inriktning.

Jag är beredd att hålla med om detta! Utseende är ju väldigt subjektivt och när jag var yngre hade (turligt nog!) jag o mina vänner helt olika killsmak, de vissa tyckte var jättesnygga kunde jag tycka vara rent fula! Vad man tycker om någons utseende varierar ju även med hur man gillar personen i övrigt. En schysst, snygg kille kan bli ful om han plötsligt börjar bete sig som ett svin tex.

Att ha samma intressen är inte så viktigt, så länge inte den ena kräver att man ska göra allt tillsammans. Om man måste göra allt tillsammans är det ju en fördel om man gillar samma saker men de flesta fungerar ju inte så som tur är.

Däremot kan det bli svårt att kommunicera på ett utvecklande sätt om man ligger för långt ifrån varandra i intelligens. Så intelligens, att man matchar där, är nog det viktigaste. Sen att man har roligt tillsammans, har samma inställning till mat och hälsa, att han inte är skuldsatt, och sen att man blir bättre människor av varandra. Sedan kommer utseende, bra kontakt med sin familj, att jag gillar hans familj o att han har bra utbildning. Men det blev mer än fem!

Kom på två saker till (då blir det sju, men de måste med): 

6. Ursprung. Detta är så självklart att jag inte ens skrev det förut. Skulle inte kunna vara tillsammans med någon som inte hade nord-/västeuropeiskt ursprung och utseende

7. Barnfrågan. Mina barn är 18-21 år, d.v.s. i det närmaste vuxna och flygfärdiga. Jag är för gammal för att få fler av rent biologiska skäl, och jag skulle inte vilja ha fler även om det var möjligt. En ny man måste därför ha de barn han vill ha, och vara nöjd med det. I idealfallet har han vuxna barn, eller i alla fall tonåringar som inte kommer att bo hemma så många år till. Jag känner absolut inte för att börja om med att ta hand om någon annans små/yngre barn - jag orkar inte det! Jag vill ha lite av det goda i livet nu i 50-årsåldern, som resor på tu man hand och goda middagar - inte passa barn eller ta hänsyn till vad som är barnvänligt, när jag t.ex. väljer semestermål.