Inlägg från: Anonym (Inga) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Inga)

    Styvmamma-upproret

    Anonym (...) skrev 2020-03-17 09:39:06 följande:

    Samma här. Ångrar hur mycket man ställde upp på. Betalade hälften av alla utgifter trots att han tjänade mer och det var hans barn. Han var väldigt noga med det. Droppen blev när han klagade över att han fick betala hälften för min katt!


    Jag hade också en man som skulle dela allt på hälften i början! Och jag gick med på det för att jag var förälskad och lite naiv i hur mycket barn kostar. Det blev en dyrköpt historia för mig. Är mannen så snål pga att han redan har gått igenom en skilsmässa eller?
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 10:01:45 följande:
    Instämmer. Märkligt. Det var ju en sak som var mycket enklare i kärnfamiljen när man hade gemensam framtid...

    Det handlar ju om många saker som jämkas i en familj med ekonomiska konsekvenser - t ex hur mat tas tillvara, hur man sköter om prylar.

    Saker man trodde var enkla och självklara blir plötsligt nåt nytt att fundera över. 

    Julfiranden är särskilt komiska - så många varianter vi har i olika familjer. Jag baxnade över frosseriet i mat och passiviteten i nya familjen. Kände mig som en studsande otålig mager gummiboll...
    Det konstiga är väl att man har en gemensam framtid även som ombildad familj. Vi har sakta men säkert jämkat ihop våra ekonomier. Men med mycket gräl och en bit kvar. Ja, saker som högtider och semestrar kan verkligen ställa saker på sin spets!
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 10:21:37 följande:
    Visst hoppas man som sambo i bonusfamilj ha gemensam framtid, men man har ju just olika barn och man vill inte att de ska förfördelas jämfört med hur det varit utan bonusfamilj, och det krånglar till sig när man har olika ekonomi. Bara att flytta ihop är ju ekonomiskt fördelaktigt för alla... 

    Vanor är spännande med, hur får man göra med sina egna pengar i en halvt separerad ekonomi.... visst får man köpa dyra kläder och så men det är verkligen olika - halva familjen är reatorskar på Ellos.se och den andra köper kläder på ordinarie pris i boutiquer..

    Det gäller ju bilar och sånt också..

    Bonusbarnen skrattar lite snällt åt sin mamma - de skojar att hon valde fattig men fin kille för att hon ville ha min status... är inte helt bekväm med det, men det säjer en del..

    Jag valde nog sambo för att jag blev så kär och såg en stabil trygg familjebildning. Men hade nog inte haft något emot att fortsätta vara särbo ett tag till.
    Du sitter ändå i sitsen att du har separerat med barn en gång och sedan träffat en ny med barn. Ni är jämlika där. Jag har drabbats på samma sättsom dig trots att jag har gått in i relationen som barnlös. Min sambo ville att vi skulle dela allt till hälften i början trots att han hade barn sedan tidigare men inte jag. Jag gick med på det första året. När vi sedan fick gemensamt barn ville jag ha gemensam ekonomi. Men det ville inte han, kanske för att han tjänar mer än mig och ville behålla pengarna själv och kunna slösa på sina barn som han ville. Han curlar sina äldsta rejält, som jag har nämnt tidigare i tråden. Han är överhuvud taget mycket för mitt och ditt gällande ekonomin. Jag misstänker att han har blivit lite cynisk efter sin första separation. Men för mig så har det skadat min kärlek till honom. I nuläget så betalar han det mesta eftersom han tjänar mer och då lägger han så många procent mer. Så på det sättet är det rättvist. Men vi har inget gemensamt sparande till vårt hus eller gemensamt sparande till  semestrar, det klarar han inte. Han kan itne bidra mer än mig av någon anledning. Det sårar mig mycket. Vi har ändå en familj ihop och gemensamt barn. 
  • Anonym (Inga)
    Anonym (V) skrev 2020-03-17 10:30:42 följande:
    Idioti! Jag är helt säker på att han var bitter på sitt ex som han tyckte var girig och länsade honom på pengar. Så då hämnades han på mig istället o betedde sig snålt o girigt.
    Jag tror att många män är bittra efter sin första separation och när de inleder en ny relation så har de med sig det i bagaget, en större vaksamhet inför att blanda ihop sin ekonomi med den nya partnern igen och eventuellt separera igen. 
  • Anonym (Inga)
    Anonym (...) skrev 2020-03-17 09:39:06 följande:
    Samma här. Ångrar hur mycket man ställde upp på. Betalade hälften av alla utgifter trots att han tjänade mer och det var hans barn. Han var väldigt noga med det. Droppen blev när han klagade över att han fick betala hälften för min katt!
    Helt otroligt vad snålt! Undra vad en katt kostar i jämförelse med ett barn?
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 10:21:37 följande:
    Visst hoppas man som sambo i bonusfamilj ha gemensam framtid, men man har ju just olika barn och man vill inte att de ska förfördelas jämfört med hur det varit utan bonusfamilj, och det krånglar till sig när man har olika ekonomi. Bara att flytta ihop är ju ekonomiskt fördelaktigt för alla... 

    Vanor är spännande med, hur får man göra med sina egna pengar i en halvt separerad ekonomi.... visst får man köpa dyra kläder och så men det är verkligen olika - halva familjen är reatorskar på Ellos.se och den andra köper kläder på ordinarie pris i boutiquer..

    Det gäller ju bilar och sånt också..

    Bonusbarnen skrattar lite snällt åt sin mamma - de skojar att hon valde fattig men fin kille för att hon ville ha min status... är inte helt bekväm med det, men det säjer en del..

    Jag valde nog sambo för att jag blev så kär och såg en stabil trygg familjebildning. Men hade nog inte haft något emot att fortsätta vara särbo ett tag till.
    Det låter sårande att höra något sånt från bonusbarnen. Är det svårt att bo ihop med dom pga olika syn på uppfostran och ekonomi? Skulle jag separera från min man och träffa en ny så skulle jag nog föredra att vara särbos, inbillar jag mig. 
  • Anonym (Inga)
    LukeStairwalker skrev 2020-03-17 10:52:20 följande:
    Han betalar det mesta och på så vis tycker du det är rättvist. Men du blir mycket sårad för att han inte kan bidra med mer än dig?

    Om han redan betalar det mesta, hur mycket mer ska han bidra med? *headscratch*
    Det är en lång historia, och jag vill inte gå in på detaljer för att inte avslöja mitt privatliv för mycket. Men det har varit en kamp på flera år för att få min sambo att dela med sig procentuellt av sin inkomst. Trots att han tjänar mer och vi har gemensamt barn. Och han kan fortfarande inte tänka sig att bidra med mer pengar än mig till gemensamma semestrar eller kostnader för huset, trots att han tjänar mycket mer. Så det blir inte så mycket gemensamma semestar, vi är hemma och så åker han iväg på egen hand. Och kostnader för huset har vi ingen gemensam plan för, vilket stressar mig. Jag upplever att han är bränd från sitt första förhållande och därför har svårt att dela med sig.
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 11:07:40 följande:
    Nja, sårande är det inte - det är ju bara fakta att vi vuxna har olika ekonomi. Man kan ju inte tänka sig att vi skulle välja kärlekspartners utifrån att vi ska ha exakt lika ekonomi.

    Svårt även
    Nej, det är sant att många par har olika ekonomi. I min umgängeskrets så har dock de jag känner som har barn ihop gemensam ekonomi mer eller mindre - de som är kärnfamilj vill säga. Då flyter deras ekonomier ihop verkar det som. Det finns säkert bonusfamiljer som också gör så, men jag känner inte till någon.
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 11:21:00 följande:
    Det är ju även fakta att man som partners har olika socioekonomisk bakgrund. Det är ju inget sårande i det. Min nu avlidna pappa blev lite generad minns jag från ungdomen men knappast sårad..

    Min mamma som kom från intellektuell modern arbetarklass retade pappa lite då och då.

    I mitt fall yttrar det sig bara i gamla släktporträtt på vinden och vissa rätt OK snobb-vanor med mat och bestick. Bildning, kultur och kallt blod..

    När sambon med pengar grälar och jag vill trycka till så biter det att väsa låg klass.. det har jag bara gjort en gång och jäklar vad sur hon blev.. hupp..
    Absolut, och visst kan man drämma till med klass om man vill trampa på någons ömma tå - det fungerar både uppåt och neråt :) Jag känner igen det där med att man har vissa saker med sig in i ett förhållande som den andre inte har och tvärtom. Att man har ett stort kulturellt kapital eller kommer från en fin klassbakgrund t.ex. Medan den andre kommer från arbetsarklass men tjänar dubbelt så mycket i sitt yrke. Etc. Har man barn och ex med sig så har ofta exet en tredje bakgrund. Det kan verkligen bli en intressant mix. 
  • Anonym (Inga)
    Rudbeckius skrev 2020-03-17 14:25:15 följande:

    Jag blev nog mer lättad än bitter efter jobbig skilsmässan, men visst sörjer man att det första stora äktenskapet gick totalt i kras med jättekostnader och stackars utsatta barn i hela röran.

    Du har rätt, jag är rejält vaksam ekonomiskt och mentalt mot att bli den där servande familjefarsan som betalar och servar familjen. Aldrig mer, det är en roll som inte är bra på sikt, ovasett om vi är stöttande farsor eller morsor. 

    Och statistiken tar emot att nadra förhållanden håller. Man får vara glad så länge det är bra.


    Intressant att höra från en mans perspektiv. Män förväntas ju ofta ta det största ekonomiska ansvaret i familer, om man ska generalisera. Jag kan på ett sätt förstå att en man blir mer misstänksam ekonomiskt efter en separation. Du skrev förut att du hade en typisk skilsmässo-ekonomi innan du träffade din nuvarande parnter, vad menas med det? Jämfört med en singel i samma ålder? Ursäkta en okunnig. 
Svar på tråden Styvmamma-upproret