Anonym (Nej) skrev 2020-04-21 20:20:59 följande:
Jag är säker på min make. Under många års äktenskap och flera barn så har han aldrig dolt mobil, Mail, vänner. Han har aldrig ens haft möjlighet att vara otrogen! Hans hotellnätter har skett med mig. Min man älskar mig som jag älskar honom och ingen av oss blir förälskade i andra. Och om vi förälskar oss i andra så bör vi inte leva ihop. Min man går inte att jämföra med din. Om du jämför din man med andra gifta män så har du fruktansvärt låga förväntningar på den gifta mannen.
Ditt val är inte skamligt. Men du förminskar hans fruktansvärda beteende på ett sjukt sätt. Han har lyckats manipulera dig på ett sätt som nästan är värre än hans otrohet. Du sitter seriöst och litar på en man som var förälskad i någon annan när ni gifte er, som gjorde sin älskarinna gravid, som delade dina hemligheter med älskarinnan och dessutom hade planerat in att umgås med älskarinnan igen när du kom på honom! Du skriver att du är the one och hans livs kärlek?! Är det kärlekshandlingar?
Älskarinnan är ingen galen tjej som dök upp i er relation. Hon är någon din man valde. Varje sms där han skrev gulliga saker, varje samtal bakom din rygg där han berättade att han saknade henne, varje samlag mm var ett val i sig. Han valde kanske 50-100 gånger att ljuga och bedra. Varje gång vägde han henne mot er relation och bestämde att hon vägde tyngst. Han visste att du skulle bli jätte sårad och äktenskapet äventyrades men vid varje handling så valde han att riskera det. Det är inte ett misstag utan massor med medvetna val.
I ett år så har du gått med vetskapen om att du inte varit din mans allt. Du har mått så dåligt att du vill dö! Och det är enbart hans fel! Det är inte kärlek.
Jag var också 100% säker på min man. Vi har levt ihop ett decennium, har barn ihop, har pratat och förkastat otrohet. Det fanns 0% chans för mig att han skulle vara otrogen. Jag trodde hans nätter spenderades med mig. Jag litade till 1000% på honom. Vi var som er...
Förstår du då chocken? Att det otänkbara skedde.
Ja jag kanske förminskar det. Samtidigt är otrohet alltid otrohet. Jag förstår att det inte går att likställa med en kyss men förstår faktiskt inte det markanta i att hon blev gravid. All kan potentiellt bli gravida vid ett enda ligg. Ja jag förstår det sjuka i att vi var nygifta men det hade sårat precis lika mycket om vi inte vore det.
Nej det är inte kärlekshandlingsr så klart. Men det finns bra mycket andra handlingar som också väger tungt. Och hur skulle det vara om vi aldrig kunde förlåta ett fel? Det är ju ett helt liv som kastas bort och återigen, hans ånger är (med all rätt) brutal. Han måste för alltid leva med vad han gjort, är inte det straff nog?
Dom var ju också vänner. Känslorna växte fram. Hon tog honom inte med storm. Och det var vid två tillfällen dom låg (men då flera gånger), alltså inte massor gånger.
Nej han vägde inte oss mot varandra. Han var nyfiken och ville testa. Ha kakan och äta den...