Ledsen tjockis

Du är inte äcklig. Tror du mår dåligt och då är det lätt att bli oerhört självkritisk och elak mot sig själv. När jag vägde som minst hade jag storlek 36/38 och jag tyckte ändå jag var fet. Jag kunde stå och titta mig i spegeln och nypa mig i allt "fett" (var egentligen hud). 

Mår man dåligt och har dåligt självförtroende och låg självkänsla så tror man oftast att om man bara gå ner i vikt, gör en eller två plastikoperationer etc. kommer allt bli bra. Jag har sett folk som ser bra ut göra näsoperationer, fillers, gå på dieter trots att de är smala. 

Jag har flera överviktiga kompisar som är i förhållanden. De har aldrig haft problem att dejta. 

1 - sluta kalla dig själv för tjockis!

2- om tio år kommer du ångra att du inte tog steget (idag) det är inte försent

3- det finns någon för alla det vill jag verkligen tro men du är jo inte nöjd med dig själv och me ditt utseende det är problemet och det är där du måste börja

4- när du är på gymmmet kommer INGEN att bry sig om hur du ser ut lr om att du inte har bra kondition.

5- låt hela gymmet märka det är inte just pga de bristerna du är där!? Och!!!!!? Vem bryr sig? Nä inte du det har du inte tid med! När jag ser någon riktigt överviktig på gymmet tänker jag att de är på heeeeeeelt rätt ställe o blir glad för deras skull!

Så nu ut ovh lev!

Jag har aldrig haft ätstörningar. Aldrig hetsätit eller kräkts. Men när jag var som snyggast (För 30 år sen) vägde jag 53 kg och tyckte redan då att jag var tjock.

Elak mot mig själv? Absolut! Skulle aldrig säga eller tänka såna saker om andra som jag gör mot mig själv.

Det finns absolut skitsnygga stora kvinnor som har självförtroende. Jag kan se dessa som är det dubbla som mig och beundra dem. Självförtroende är snyggt. Att bära upp sina kilon med högburet huvud. Men själv ser jag bara mina hängiga överarmar och min fruktansvärda mage.

Tack snälla för dina fina ord. Behöver dem just nu...

Finns många som inte bryr sig om du är överviktig det finns flera där ute. Och vill du ändå göra något åt övervikten då ska du inte oroa dig för gymmet. Man kan ha fördomar om att det bara är dom i perfekt form på gymmet och att dom kommer att stirra men så är det inte. Det finns alla typer och dom vältränade är för det mesta inne på vad dom sysslar med och tänker inte på dig. Och framförallt ska du bara skita i vad folk tycker. Men sen behöver man inte gå på gym för att träna det finns otroligt mycket man kan göra med bara kroppsvikten eller några hantlar. Sen kan bara snabba promenader som får upp pulsen göra väldigt mycket. Nu finns det många män som ändå inte bryr sig så vill du få tag på någon finns det garanterat många därute även om du inte tränar. Fast att börja träna kan vara bra ändå för man mår bra av det och det får upp självförtroendet och man mår bättre både fysiskt och psykiskt. Träning ger mig jättemycket och får mig att må bra.

I första hand bör du lära dig att älska dig själv och acceptera dig för den du är. Det finns många män som gärna har en rundare kvinna. Jag är själv långt ifrån smal och hade väldigt svårt att acceptera min vikt tidiare. Gick upp 20 kg av en medicin jag är tvungen att ta för att över huvudtaget fungera som människa. Träffade mitt i sorgen en man som fått mig att både acceptera min nya vikt och tom. Trivas med mig själv. Mår så otroligt mycket bättre nu än innan. Detta utan att gå ner ett enda hekto. Vet att jag av hälsoskäl borde ta tag i min vikt, och kanske kommer det en dag när jag verkligen gör det också, men fram tills dess njuter jag av livet här och nu

Man behöver inte nöja sig med engångsligg bara för att man är stor. Man är inte per automatik oälskad bara för att man är stor. Man behöver bara, som alla andra, hitta någon som vill älska en trots att man inte är perfekt. För ingen är perfekt.

Som en parentes kan jag tillägga att jag inte fått en enda neativ kommentar gällande vikten sedan jag blev överviktig. När jag var yngre och pinnsmal sa folk åt mig jämt och ständigt att jag är anemiskt smal och borde äta mer (åt som en häst men inget fastnade på mig). Fick även kommentarer om hur mycket mat och godsaker jag kunde äta. "Vart gör du av med allt du äter?!" Och det klassiska "har du en ätstörning när du är så sjukt smal?". Detta har också upphört och det är så skönt att slippa få kommentarer om något man inte kan göra något åt. Så jag föredrar alla dagar min extravikt. Ogillar magen, låren och armarna och mitt rundare ansikte men accepterar dem. Min kille älskar varje cm av min kropp och för mig är det det enda som betyder något. Min kille är för övrigt normalviktig. Och han kallar mig jätteviktig/livsviktig varje gång jag nämner mig själv och ordet övervikt i samma mening

Jag förstår dig helt och hållet. Har samma problem, ett BMI på 35...
Har varit singel i 7 år och jag vill träffa kärleken igen, men är rädd att ingen vill ha mig.
Känner mig fet, ful, äcklig, misslyckad, värdelös etc.

Jag jobbar på ett gym. Du behöver absolut inte vara rädd för att gå till ett gym. Om folk alls reagerar så brukar de allra flesta  vara lite extra trevliga mot nybörjare som du. Det finns inget en inbiten gymråtta och hälsofreak gillar så mycket som någon ny att frälsa. Det är alltid glädjande när någon ny håller i och fortsätter träna trots övervikt. 

Väldigt många av de som är på gym har själva varit otränade och överviktiga någon gång i livet. Jag var det också. 

Givetvis duger du som du är, men... Om du ändå vill ha TIPS på vad du kan göra för att bli nöjdare med dig själv så:

Nutrilett. Jag gick ner 10 kilo 4 veckor, mannen 12 kg. 4 veckor är inte så farligt att avvara lite kämpande på om man VILL uppnå ett visst mål. Gå promenader, öka förbränningen. Börja på gym eller något annat pass som funkar för dig. Spelar ingen roll vad det är, det viktiga är att du tycker det är roligt så att DU FORTSÄTTER. Att bara kör 3 gånger något som är skittungt men du sedan slutar, är ingen ide...

Aktivitetsklocka har sporrat mig jättemycket, då ser jag om jag måste ta i lite hårdare för att öka pulsen, räknar stegen, då vet jag om jag "behöver" gå mer... Osv...

Hur mycket övervikt har du?

Sola, jag känner mig alltid mycket finare med färg på kroppen.

Måla naglarna, både tår och fingrar. Det gör mig glad.

Gör småsaker som gör dig nöjd. Som du kan se på och le, och känna att detta är fint.

Tack för omtanken och fina ord.