Så orolig för son som använder droger... ????

Det gör verkligen inte alls de flesta.

Fast det är ju troligtvis en läkare som gett honom det. En helt annan sak. Dumt att skriva så

Om man inte har någon aning så ska man hålla tyst istället för att försöka skrämma föräldrar med felinformation. Och jag hoppas att TS bara lyssnar på behandlande läkare, eller tar reda på själv hur det ligger till.

Och framför allt så vet man att de som INTE medicinerar verkligen har tendens att ta till droger som tonåringar eller unga vuxna. Och då är det oftast tyngre droger än hasch. En tonåring som medicinerar är mycket bättre än en som missbrukar.

har jag sagt något annat?

jag menade ju att det är dumt att påstå att vanliga droger är bättre än den adhd mediicnen han fått.

Känner igen det, min son berättade också allting. Då blir man kanske mer orolig - MIN mamma hade blivit skogstokig om hon hade vetat vad jag höll på med som ung vuxen (och det har ju gått bra för mig också) - men samtidigt så har du mer koll.

Inte alls, jag höll med dig.

Aha, trodde tvärtom när du citerade mig, men då missförstod jag bara.

Och han med denna inställning kommer ni aldrig kunna lösa problemet. Få honom att fatta din inställning på riktigt så kommer han sluta vara ärlig mot dig och kanske även i framtiden vara oärlig mot sina tjejer "för de kommer ändå aldrig att förstå, finns inga alternativ och medelvägar att hitta"

Det är ugnt att börja röka vid 16 men absolut inte värre än att dricka och på din text verkar det inte som det är nått problem?

Jag vet många som tagit avstånd från föräldrar / lärare / läkare / psykologer för att de haft din inställning till droger. Känslan många får är att de reduceras till nån slags "missbrukare" pga lagar och normer som de inte håller med om. Alltså att deras egen person, tankar, åsikter och känslor förnekas för att något de ser som ett ickeproblem, cannabis, blir det viktiga problemet.
Många röker för skojs skull. Röker man för att dämpa sin ångest över något, coh nån säger till en att ens största problem är att man röker, det är som att höra att man inte spelar nån roll. Jag lovar, denna upplevelse har jättemånga som röker cannabis i sin relation till exempelvis föräldrar.
Du har ju accepterat att du tycker som du tycker och är inte beredd att ta in fakta, åsikter eller känslor som andra har. Baserat på citatet ovan. Om du verkligen inte är beredd att försöka utveckla dig själv på detta område, berätta för ** skull inte för din son att du ser på det på det här sättet!!!

Relationer och förståelse handlar om att ge och ta. Jobba på din inställning annars kommer din son att ta avstånd från dig, på ett eller annat sätt.

Om du inte hade din kategoriska inställning mot cannabis kanske fler folk hade erkänt sina rökvanor för dig och så hade du sett hur många helt vanliga, framgångsrika, trevliga, omtänksamma och ordningsamma människor som röker då och då.

Oj blev en text som försvarar cannabis kanske. Det viktigaste är dock att du kan aldrig kategoriskt ta avstånd från cannabis och behålla din sons respekt för dina åsikter i frågan. Du kommer förlora möjligheten att hjälpa honom att hamna rätt i sin droganvändning och kan bara hoppas att hans vänner har en bra drogkultur. Är det verkligen bara cannabis han brukar så finns iof chansen att de faktiskt har en bra drogkultur, men med tanke på att han redan använder amfetamin och läkemedelsdroger så finns ju risken att han går vidare på något av de spåren, och då kommer du önska att det var lite cannabis nån gång ibland..