BF juli 2019 - stannar på FL
Hej!
Här samlas vi som väntar barn till juli 2019 men som bara vill pratas vid på familjeliv och inte vidare på facebook osv.
Alla är välkomna, de som väntar första barnet och de som har flera barn sedan tidigare. 
-
-
Svar på tråden BF juli 2019 - stannar på FL
-
Är också i v 6 (5-0 idag) och har första ul den 29 november :)Kumminsilver skrev 2018-11-16 13:16:41 följande:
Hoppar in här också. Plussade för 2 veckor sen och går in i v.6 idag (5+0). Är väldigt orolig att något ska gå fel, har haft flera missfall tidigare, men vill försöka slappna av och njuta av graviditeten även om det är svårt. Har tidigt ultraljud inbokat den 29 november. Hoppas på att klara mig dit och förhoppningsvis se att allt ser bra ut. BF är den 19 juli 2019 :)
-
Men oj! Vad kul! :D Har du känt av några symtom eller så ännu?Ida3434 skrev 2018-11-16 20:16:01 följande:Är också i v 6 (5-0 idag) och har första ul den 29 november :)
-
Nu förutsätter jag att ni kommit överens om detta här. Ni båda sa ja till att skaffa barn. Rätta mig om jag har fel.CCL skrev 2018-11-16 09:24:53 följande:
BF 12 Juli
Lyckades plussa lagom till farsdag. Min man är överlycklig då han längtat länge.
Jag har en 7åring sen tidigare, samt ett sent missfall innan dess i bagaget.
Hans första biologiska.
Han är överlycklig och förväntansfull till max, han är redo att köpa vagn, gärna igår, han är som ett barn på julafton.
En annan är absolut tacksam för hans glädje, men tröttheten och oron tar över allt.
Ja känner mej knappt gravid, ibland kanske. Ja har svårt att ta de på allvar, svårt att tro på de. Endast i V6 och vet hur osäkert de är. Är man egentlgien nånsin säker på att de faktiskt blir ett barn..
Ja önskar ja kunde va glad med han, vilket ja är, ibland, egentligen, men ändå inte, inte än. Vilket gör att ja får otroligt dåligt samvete, ja förstör hans glädje med min oro och mina nerver, men ja kan heller inte spela med. Ja vill gräva ner mej, vara själv, få andrum å fatta vad som händer.
Kan man bli kvävd av kärlek och glädje?
Ja vill strypa han varje gång han får lyckorus och kramar om mej så ja spricker. Ja vill stänga in mej, vara själv, knuffa iväg han, varje gång han påminner mej om att vi ska bli föräldrar. Ja får rus av irritation då han vill ta på min mage och påminner om att de växer nått där inne.
Fuck of, låt mej va, space, ja mördar nästa jävel som ens råkar sätta sej för nära mej. Framför allt han den där fan som är sjukt glad å full av energi å positiva framtidsplaner. Ja orkar inte höra.
Till frågan; va fan är de för fel på mej....? Hur kan ja tänka sä här vidrigt?! När vart ja sån egoistisk skitstövel med så mörka tankar?! Ja älskar min man och min familj i våran situation, egentligen. Men ja vill inte vara med just nu. Va är de för fel på mej...
Nu efteråt känner du så här. Ångrar du dig? Vill du inte ha barnet?
Ett problem är att ni är på så olika platser. Han måste ju få vara lycklig och glad över detta, utan att du skjuter ner den lyckan. Det är ju en fantastisk tid i livet och om du inte är där är risken att ni glider isär för mycket.
Du måste i första hand prata med din man. Han måste få veta hur du känner, men snälla - lägg upp det på ett annat sätt än du gjort i tråden. Linda in orden lite. Inga ord som "mörda" eller "gräva ner mig". Förklara bara att du är ledsen att du känner inte det lyckorus som du hoppats på och att du vill ha en paus från bebispratet ett litet tag.
Tror du att detta ändrar sig när graviditeten känns mer "verklig"? Kan ni i så fall boka tid för ett VUL? Bekosta det själva om det behövs. I vecka 6-7 kan man väl höra hjärtslag. Kanske kan det hjälpa dig att väcka moderkänslorna?
Beklagar verkligen att du känner som du gör. Förstår att det är superjobbigt! -
*Linda2barnsmamma, 28 partner 29 år. 4e barnet BF ca 17/6
*Längtar, 33 respektive 37 år, 2:a barnet BF 3/7
*Nema, 23 och partner 29 år, 1a barnet, BF 4/7
*LoveEver, 32 respektive 40 år gamla, 4e barnet, BF 15/7
*Va1kyrja, 29 respektive 30 år gamla, 2:a barnet, BF 15/7
*SweetDelight, 24 och partner 32 år, 2:a barnet, BF 19/7
*Smulanochkexet, 30 respektive 31 år, första barnet, BF 20/7
*Kinan, 36 respektive 43 år, 3:e barnet, BF 22/7
*fian82, 36 och partner 26 år. BF 22/7
*Selmans, 25 resp. 27 år. Första barnet. BF 22/7.
*hakunamatataa, 28 år respektive 31 år, första barnet, BF ca 26 juli -
Tack - och det där med påsarna vet jag dessvärre av egen tidigare erfarenhet ;) Så spännande med första graviditeten för er! Ni har såååå mycket (betydligt roligare än illamående) att se fram emot. Hoppas armbanden lindrar lite för dig. Annars finns det ju de som får receptbelagda läkemedel men det ville inte jag ta. Men det finns iaf om det blir riktigt tufft!Annasandra skrev 2018-11-16 15:43:32 följande:
Tack så mycket! Åh men såklart man ska ha påsar i väskan! hur kunde jag inte komma på det själv.. speciellt efter att jag spydde lite i väskan i bilen när jag inte fick tag på något annat (haha)
Ja har hört om dom armbanden, får nog åka och köpa dom! Tusen tack och grattis till din graviditet! :D
-
Hej!
Hoppar gärna in här jag med, har bf 22/7 om det nu går vägen och pyret e på rätt plats! (Fick nämligen domen på ivf kliniken att vi inte kunde)
Jag 34 mannen min 41 jag har 2 barn sen innan -09 och -10 mannen en sen innan -04
Så detta blir våra första gemensamma
Vi har nu försökt i snart 1,5 år en kemisk grav och ett utomkvedhavandesakap (x)i april i år som slutade med akut operation och de opereradeet bort min högra äggledare, vi gick utredning på ivf klink och fick då reda på att det e stopp i min vänstra äggledare och att vi inte kan få barn på egen hand, var tvungen att tappa 10% för att de skulle skicka in papprena för att ansöka om ivf via länstyrelsen
Har sedan Aug kämpat med vikten och lyckats med det men så hände det ofarbara jag plussade starkt på bim -3 tror jag fortfarande e i chocktillstånd
Men nu e jag liv rädd att det ska vara ett x igen eftersom jag har fått domen, men på Onsdag ska vi till kliniken och göra ett vul för att fastställa gravidetern! Så nu håller jag tummar och tår att det gå vägen!! -
Skickade iväg gubben efter jobbet till apoteket. Har haft armbanden hela kvällen, upplever stor skillnad! Man vill ju helst prova allt innan läkemedel. Tack igen, kommer göra mycket! Speciellt på jobbet, och så bra nu med denna årstid, man kan ha långärmad så syns inte armbanden ????????Kinan skrev 2018-11-16 21:06:16 följande:
Tack - och det där med påsarna vet jag dessvärre av egen tidigare erfarenhet ;) Så spännande med första graviditeten för er! Ni har såååå mycket (betydligt roligare än illamående) att se fram emot. Hoppas armbanden lindrar lite för dig. Annars finns det ju de som får receptbelagda läkemedel men det ville inte jag ta. Men det finns iaf om det blir riktigt tufft!
-
Oj.. frågetecknen ska inte vara där, det är ju ett påstående och inte en fråga :)Annasandra skrev 2018-11-16 22:41:59 följande:
Skickade iväg gubben efter jobbet till apoteket. Har haft armbanden hela kvällen, upplever stor skillnad! Man vill ju helst prova allt innan läkemedel. Tack igen, kommer göra mycket! Speciellt på jobbet, och så bra nu med denna årstid, man kan ha långärmad så syns inte armbanden ????????
-
*Linda2barnsmamma, 28 partner 29 år. 4e barnet BF ca 17/6
*Annasandra, 22 partner 32 år. 1a barnet BF 2/7
*Längtar, 33 respektive 37 år, 2:a barnet BF 3/7
*Nema, 23 och partner 29 år, 1a barnet, BF 4/7
*LoveEver, 32 respektive 40 år gamla, 4e barnet, BF 15/7
*Va1kyrja, 29 respektive 30 år gamla, 2:a barnet, BF 15/7
*SweetDelight, 24 och partner 32 år, 2:a barnet, BF 19/7
*Smulanochkexet, 30 respektive 31 år, första barnet, BF 20/7
*Kinan, 36 respektive 43 år, 3:e barnet, BF 22/7
*fian82, 36 och partner 26 år. BF 22/7
*Selmans, 25 resp. 27 år. Första barnet. BF 22/7.
*hakunamatataa, 28 år respektive 31 år, första barnet, BF ca 26 juli -
Hej!
Vill också hoppa in här. Plussade för några timmar sedan.
Är 20 år och väntar andra barnet. Har redan en dotter född juli 2016 och denna bebis är beräknad 21 juli 2019.
Ska verkligen bli kul att följas åt här.. har dock inga symptom ännu förutom magont, inte ens ömma bröst. Så lite orolig är jag.