Vi som planerar äggdonation 2019
Hej på er!
Jag är ny här med skrev lite i förra veckan.
Vi tog kontakt med life clinic i Aten för äggdonation och igår hade vi ett första samtal med läkaren, det gick verkligen undan.
Han tyckte inte att vi skulle prova äggdonation ännu utan försöka ytterligare med mina ägg. Det var lite oväntat så jag vet inte riktigt hur jag ska tänka.
Vi har lyckats själva tre gånger på tre år. Första gången hade vi precis blivit ett par så det behöll vi inte. Hade man vetat hur framtiden såg ut hade man väl tänkt annorlunda då...
Sen har vi haft ett MA i vecka 10 samt ett plus som blev blödning efter 2 dagar.
Vi har gjort två IVF:er här i Sverige som har gett få ägg (3, 5) med ett embryo första gången och två andra men inga som fäst. Lågt AMH.
Läkaren tyckte att lågt AMH inte säger allt och att det kan finnas bra ägg kvar ändå. Han gick in på det immunologiska spåret. Att jag kan bli gravid men att kroppen inte behåller. Jag vet inte....jag har lite svårt att tro på detta...antagligen för att läkarna i Sverige aldrig pratar om sånt. Å andra sidan tycker jag int att de har pratat eller undersökt särskilt mycket över huvud taget.
Nu vill läkaren göra immunologisk utredning samt hysteroskopi. Jag känner lite att en möjlig graviditet skjuts framåt i tiden igen.
Hur ska jag tänka? Allt vändes upp och ner igen.
Jag förstår ditt dilemma, verkligen inte lätt! Det påminner lite om vårt fall. Jag har ett barn som jag har fått på naturlig väg och gjorde abort före och efter det barnet med tidigare partner (vilket man nu kan ha en del åsikter om). Sedan fick jag kämpa i flera år med nuvarande partner utan resultat. Vi gjorde 2 IVF med 6 återföringar utan att få ett enda pluss och jag orkade inte slösa ytterligare ett år på att slutföra den tredje kostnadsfria ivfen just för att jag kände att tiden rusar iväg och vi inte har några garantier med egna ägg och spermier. Vi gjorde IVF pga manlig faktor och både läkare här och Riga rekommenderade att försöka med egna ägg och spermadonation. Efter några om och men kom jag ändå fram till att välja äggdonation. Dels för att jag inte ville riskera fler misslyckanden och chanserna är avsevärt större med en ung donator och dels för att det ska kännas lika för mig och min partner. Visste inte hur det skulle bli för honom om barnet hade en genitisk koppling till mig men inte till honom.
Med facit i hand är jag glad att vi gjorde det val vi gjorde. Vi lyckades på första donationsförsöket och jag är gravid med tvillingar i vecka 13 (12+1). Det kanske hade kunnat gå med egna ägg men det hade med stor sannolikhet tagit längre tid vilket jag inte kände att jag ville lägga på det här mer. Jag ville maximera alla chanser och det här kändes som den bästa utvägen.
Jag är ganska säker på att jag kommer att älska de barn jag väntar minst lika mycket som mitt biologiska barn. Jag bär ju de i magen och kommer att ta hand om de från den första sekund de kommer till världen. Det här med donation är lite nytt och ovisst nu men jag tror att det kommer att vara helt naturlig i deras generation så jag känner mig övertygad om att det kommer att bli bra även för barnen.
Lycka till med er beslut. Det är jobbigt medan man funderar men när man väl har bestämt sig så känns det mycket bättre.