Varför anses det så illa att vara emot abort?

Nej, min jämförelse haltar inte ett dugg. Man kan inte kräva att få välja bort delar av det som ingår i ens arbetsuppgifter.

Om man känner så får man bli egen företagare med möjlighet att välja bort de uppdrag man inte är beredd att göra.

Nej, vi låter det vara precis som det är. Vad du gör är upp till dig.

Vad bra. Då kan alla kvinnor fixa sina egna aborter och du applåderar.

Jag kan börja sälja trådklädhängare på facebook köp och sälj.

1)EXAKT VAR har jag skrivit att "kvinnor inte ska få göra abort"? Jag har en 3:e ståndpunkt i abortdebatten, och för den etiska abortdebatten, inte den juridiska.

2)Fel. Snarare vill jag tala för sådana värderingar hos män och kvinnor att aborter inte efterfrågas, än om redan gjorda aborter. De redan gjorda går inte att göra nåt åt.

3) Dåligt samvete är inget självändamål. Det handlar om att jag ser livet som värdefullt, och just därför valde jag till exempel vapenfri placering. Det gäller inte bara aborter, utan det gäller alla frågor.

4) Jag har mer respekt för meningsmotståndare än du.

5) Ja, jag erkänner att jag är troende, vilket anses väldigt fult i Sverige, men jag böjer mig inte för koncencus.

6) Jag hade haft samma åsikter i icke-våldsfrågor, t.ex bära vapen och abort även om jag varit ateist eller agnostiker.

7) Jag är ingen idiot för att jag är troende. Jag menar att jag har goda skäl att vara det baserat på de indata jag känner till och sedan sammanväger.

Jag vet inte om du läste mittt inlägg du svarade på, men mitt svar är att man måste hålla isär personen som sådan och sakfrågan. Man måste kunna framföra en synpunkt i den etiska frågan, om handlingar, där man kan vara negativ till själva handlingen samtidigt som man respekterar personen.

Har ont om tid just nu, men återkommer senare under dagen med svar.

1) Ja, men det var delvis för att nämna ytterligare en sak som driver mig i frågan. Visserligen hade jag haft samma åsikt om både aborter och att bära vapen om jag hade varit ateist - eller agnostiker (icke blodsutgjutelse) - men det är ytterligare en motiverande sak, då jag menar att aborter även har andliga konsekvenser.

Sen varför jag tror är ett så stort ämne att det är ämnet för en helt annan tråd, som jag troligen startar i sommar om jag har ork och inspiration. Det blir för spretande och för långt om jag ska föra den detaljdiskussionen här,

2) Problemet är att mina slutsatser baseras på kombinationen av så väldigt många saker tillsammans, att det är själva kombinationen av alltihop som gör att jag tror. Om jag visar dig en pusselbit av 1000 säger den absolut ingenting ensam.

Men inte bara mina erfarenheter spelar roll. Så mycket annat, Jesu uppståndelse, (som du inte tror har skett då du inte ens anser Jesus för att vara en historisk person), Jesu kraftgärningar (som du av samma skäl inte tror på), tecken och under i församlingen som har skett genom 2000 år, människors observationer in i vår tid, har också en del i saken.

3) Jag talade inte enbart om kvinnor. Även män som varit inblandade i aborter tror jag det kan ha andliga följder för.

4) Vad är alternativet om jag faktiskt är övertygad om att det är en reell andlig risk? Det är väl MER kärleksfullt att varna än att skita i och sopa under mattan. Om man verkligen bryr sig om någon bryr man sig även om dennes hinsides-tillvaro. Ja, jag vet att du inte tror det finns någon, men tänk om du har fel. Vi har olika tanke i saken.

5) Nej, men jag är faktiskt ingen idiot, som du tycks tro. Jag vänder mig mot uttrycket egocentrisk.

6) Jag anser det värt att ta vissa risker.

7) Det finns även ateister som är abortkritiska. "Secular Pro Life" är ett vedertaget och växande begrepp i anglosaxiska världen. Man kan vara abortkritisk av etiska skäl om icke troende. Jag läste för ett tag sedan en artikel där en abortkritisk, och ävven vegansk, icke troende i USA porträtterades.

8) jag tänker inte vika från min tro eller att nämna den när det känns relevant.

Det finns en mycket stor skillnad dels mellan ditt sätt att diskutera kontra andra individer här i tråden men också kring hur du argumenterar i abortfrågan kontra andra samhällsfrågor du säger dig vara engagerad i. 
Personer som varit delaktiga i/utfört aborter menar du kommer lida reella konsekvenser av sitt handlande. Detta sätt att diskutera utgår inte från en personlig åsikt utan från sanning. Det verkar dessutom tämligen omöjligt för dig att presentera någon som helst grund för denna sanning. Jag menar på att du bör reflektera kring problematiken och det absurda i detta. 
Som exempel - i en diskussion kring huruvida man bör dricka läsk eller inte säger jag att - nej det bör du inte för då kommer kolsyran göra att du svävar iväg. En kritiskt tänkande individ hade förmodligen frågat vilka belägg jag har för detta. Kan jag då inte ge några skulle jag överge detta argument i vidare diskussioner.

För att mötas på din planhalva - personer som är involverade i aborter möter alltså andliga konsekvenser. Rätta mig om jag har fel men jag antar att du bor och betalar skatt i Sverige. Du är alltså delaktig i alla aborter som genomförs genom att vara med och finansiera dem. Du hade kunnat flytta till ett land med abortförbud alternativt skatteplanerat och på så vis inte bidragit, omständigt - absolut! Men genomförbart. Hur ser din gud på att du inte aktivt förhindrar din egen medverkan i något så förkastligt som mord utan istället medvetet och i allra högsta grad, möjliggör alla aborter som utförs i Sverige? 

Visst finns det ateister som är abortkritiska, personer med inskränkande åsikter är inte något exklusivt för religioner. Den stora skillnaden är att diskussionen med dem tenderar att utgå ifrån personliga åsikter medan religiösa som drar in sin tro i diskussioner, enligt min erfarenhet, propagerar för en viss moral som, om den inte efterföljs, kommer ge verkliga konsekvenser.

1) jag har aldrig sagt att konsekvenserna hinsides är oundvikliga. En mina bästa vänner, som jag träffade igår, gjorde en abort innan hon blev kristen. Jag tror att det är försonat av Kristus och att hon inte kommer att möta de konsekvenser som annars varit fallet.

En före detta flickvän till mig har också gjort en abort, (och det var inte jag som var fadern förresten). Hon har senare ångrat det och kommit till tro. Jag tror att det här för hennes del är sonat också.

Vad gäller fäderna i de här fallen vet jag inte så mycket. Den ene vet jag inget om, och den andre har jag träffat (och har en god relation till), men jag tror inte han har ångrat det hela som min väninna däremot uppvisat.

2) Självfallet kan jag argumentera för vad jag tror på, men om jag ska göra det i ett kort inlägg, som ett sidoämne i en annan debatt, så blir det meningslöst. Jag har absolut inte ambitionen att övertyga någon i trosfrågor i denna tråd. DÄREMOT planerar jag att starta en trostråd i juni eller juli. Häng på då i så fall. Där kan man ta den diskussionen.

Men ja, jag har åtskilliga erfarenheter av det övernaturliga, som har gett mig mycket större tilltro till det kristna budskapet i stort - även om jag absolut inte är någon fundamentalist.

Men jag väger också in vittnesmål i frågan om Jesu uppståndelse, Jesu kraftgärningar, den tidiga kristna rörelsens historia och tecken och under och annat genom hela rörelsens 2000-åriga existens.>

3) Egentligen använder jag det inte som argument, men däremot för att redovisa ytterligare ett skäl till att jag tycker det är tragiskt med aborter. jag försöker alltså INTE ÖVERGYGA NÅGON om att "om du är inblandad i en abort så får du en osalig bortgång. Så där missförstår du mig. Dessutom tror jag ju att om man inte ställer sig utom räckhållet för Kristi verk så är allting, även aborter, sonade och borta ur existensen..

4) Din fråga är enkel att besvara. Jag gör den bedömningen, den avvägningen, att den nytta jag kan göra i abortfrågan här överväger de skattekronor jag betalar. Man ska inte glömma att det även finns ett indirekt abortförebyggande arbete. Jag är som jag nämnde alltså kyrkligt aktiv i olika samfund, och sänder bla närradio. Om jag är en del av den kristna rörelsen och bidrar, tillsammans med andra, till att vinna fler individer för tron (inte främst för aborternas skull såklart), så kan det ändå bli en bieffekt i abortfrågan, för detta är individer som helt enkelt mindre sannolikt kommer att efterfråga aborter.

5) Verkliga konsekvenser finns redan här och nu. Jag hade varit abortkritisk även om jag hade varit ateist - eller agnostiker. Och de argumenten har jag också nu, t.ex icke våld - icke blodsutgjutelse.

6) Det kan också ses som inskränkt att vilja utgjuta blod.

Är det självklart när du inte kan lägga fram några konkreta argument för det? Kan det vara så att argumentationen blir meningslös för att den bottnar i en djupt abstrakt livsåskådning? Stå istället för att din utgångspunkt är en åsikt som inte bottnar i något annat än personliga tankar och idéer. 

Du använder det som argument då du anför det som skäl för din åsikt. 

Du har inte reflekterat över varför du anser den frågan så enkel att besvara? Samhällets modernisering möjliggör liknande arbete även utan att individen själv behöver vara ytterst delaktig. 

På vilket vis är åsikten om individens frihet att välja inskränkande?
Jag är för abort och har absolut ingen vilja till att utgjuta blod, det skulle jag vilja påstå att de flesta inte har. Jag är däremot djupt övertygad om att varje enskild kvinnan är kapabel till att fatta rätt beslut kring sin kropp och sitt liv. Detta utan moralpredikan från främmande människor.