• Anonym (R)

    Han gör slut om jag blir gravid...

    Hej. För ungefär exakt ett år sedan fick jag reda på att jag var gravid, det var ingen planerat och både jag och min pojkvän blev väldigt chockade då vi skyddade oss och inte tänkt att skaffa barn just då. Det tog ett par veckor för mig att få en tid för abort och under tiden hann jag tänka en massa, är detta rätt? Ska jag behålla? All min vakna tid gick till att reflektera över detta. Min pojkvän var helt emot tanken att jag ens skulle behålla det men jag började ångra mig mer och mer. Dagen kom och aborten genomfördes och jag har aldrig ångrat mig så mycket i mitt liv. Jag berättade detta för min pojkvän och han tröstade med att säga att det var det bästa för oss båda. Han kanske hade rätt, jag vet inte. Nu till saken, jag har under det senaste året fått sån extrem barnlängtan, jag tänker på det väldigt ofta och följer många på instagram och youtube som är gravida eller har barn och känner mig så avundsjuk... Eftersom den tidigare aborten var det värsta jag gått igenom har jag sagt till min pojkvän att om jag skulle bli gravid igen så skulle jag behålla det. Han blir arg och sur och hotar med att göra slut om det skulle hända. Jag tvivlar inte på oss att vi inte skulle klara att ta hand om ett barn, jag är 22 fyller snart 23 och han är 24 år. Vi har båda jobb och bor för tillfället i en lägenhet. Vi letar hus men pga dåligt utbud där vi bor har vi inte hittat något som är intressant. Jag tycker förstås att om vi skulle bo kvar i lägenheten och få barn här så är inte det hela värden. Det är en stor lägenhet (2 rum+kök) och vi skulle få plats. Min fråga är då, älskar han inte mig tillräckligt mycket för att skaffa barn med mig? Är han rädd för att få livet ?förstört? eller är han helt enkelt inte mogen än?

    Vi har varit tillsammans snart 6 år och bott tillsammans 3 år, är förlovad och har rest och upplevt massor tillsammans! Jag är redo om jag skulle bli med barn nu även om det inte är något vi planerar. Men att han hotar med att lämna mig om jag skulle bli det gör mig så ofattbart ledsen...

  • Svar på tråden Han gör slut om jag blir gravid...
  • Anonym (Du kör över din sambo)
    Inga bekymmer skrev 2018-08-05 07:06:26 följande:

    Ts kanske inte känner det som att hennes personliga utveckling måste ta slut om hon får barn. Lite märkligt att du och många med dig lägger så stort fokus på att TS är ung och att hon har lång tid på sig när det inte är det tråden eg handlar om. TS vet nog att hon är ung.. men det finns ju många fördelar också att få barn när man är ung. TS verkar känna det som att hon haf levt och redan hunnit en massa saker man kan tänkas vilja innan man får barn. Och mannens reaktion skulle jag inte kalla omoget... utan manipulativt!! Det säger mer om honom som person än det gör om hans mognad, tycker jag!


    Nu visar mycket forskning faktiskt på att hjärnans utveckling kan bromsas eller stanna av om man får barn för ung.

    Sömnbristen och den kroppsliga påfrestningen är inte toppen för en hjärna som utvecklas väldigt intensivt...
  • Anonym (Källa tack)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 07:24:56 följande:

    Nu visar mycket forskning faktiskt på att hjärnans utveckling kan bromsas eller stanna av om man får barn för ung.

    Sömnbristen och den kroppsliga påfrestningen är inte toppen för en hjärna som utvecklas väldigt intensivt...


    Det skulle jag gärna vilja se trovärdig källa på tack
  • Anonym (Du kör över din sambo)
    Anonym (Källa tack) skrev 2018-08-05 08:04:09 följande:

    Det skulle jag gärna vilja se trovärdig källa på tack


    Gå in på Google scholar och sök på hjärnans utveckling eller ungt föräldraskap. Jag tror att de flesta nämner detta. Det är välkänt och väl bevisat och nämns på de flesta ställen.
  • Inga bekymmer
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 08:24:22 följande:

    Gå in på Google scholar och sök på hjärnans utveckling eller ungt föräldraskap. Jag tror att de flesta nämner detta. Det är välkänt och väl bevisat och nämns på de flesta ställen.


    Det är inte välkänt nej! Slösar inte min tid på att söka efter tvivelaktiga sk källor på ett sådant befängt påstående! En 23-åring klarar nog många ggr sömnbristen bättre än en 35-åring tex, men det är också individuellt. Men om du kan hänvisa till en källa så kan jag läsa den.
  • Anonym (Du kör över din sambo)
    Inga bekymmer skrev 2018-08-05 08:38:18 följande:

    Det är inte välkänt nej! Slösar inte min tid på att söka efter tvivelaktiga sk källor på ett sådant befängt påstående! En 23-åring klarar nog många ggr sömnbristen bättre än en 35-åring tex, men det är också individuellt. Men om du kan hänvisa till en källa så kan jag läsa den.


    Återigen nej. En 23 åring har ett mycket större sömnbehov än en 35 åring. Hjärnan behöver sömn för att utvecklas och hjärnan utvecklas massor innan 25. Det finns många konsekvenser av ett ungt föräldraskap ( barnen mår mycket sämre psykiskt och fysiskt)

    Läs på om hjärnans utveckling.

    Källor är bland annat: utvecklingspsykologi av Mothander och Havnesköld

    Normbrytande beteende i barndomen av Andershed
  • Anonym (R)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 07:20:52 följande:

    Det känns som om du kör över din sambo en del. Kan vara därför han funderar på att lämna dig.

    Du skriver att du är övertygad om att ni klarar av ett barn. Samtidigt så säger han klart och tydligt motsatsen. Du spånar om att ni bor bra och att allt skulle gå bra. Du lyssnar ju inte alls på honom. Allt skulle inte gå bra! Allt skulle gå så extremt dåligt men du vägrar se det. Kanske därför han måste prata klarspråk? Han vill få dig att fatta att ni inte skulle klara av att få ett barn tillsammans. Han skulle inte klara av att leva med dig och ett barn.

    Du skriver också att han skulle bli en bra pappa. Släpp den tanken genast. Han vill verkligen inte ha ett barn. Hans motvilja ändå stor att han lämnar dig om det blir ett barn. Han är motsatsen till en bra pappa. Han vill inte och känner sig inte redo! Han skulle bli en usel pappa! Inget barn ska behöva födas oönskat.

    Att han är bra med syskonbarn är heller inget argument. Många är svar ned andras barn nen usla föräldrar. Det är lätt att leka med barn ibland. Det är något helt annat att leva genom år av ex: svår sömnbrist, sexbrist, sämre ekonomi, ingen egentid, ingen partid. Samtidigt som ett barn gör det svårare att studera, resa, köpa hus osv.

    Du kan inte jämföra att leka med andrasbarn med det livslånga uppoffrandet i att skaffa egna.

    Så jag tror att han måste vara ärlig och rak för att försöka få dig att lämna drömlandet och se verkligheten. Du tror att ni skulle klara att få ett barn ihop och att han skulle bli en bra pappa. Han måste ju skrika ut motsatsen till dig för att du ska lyssna.


    Nu lär jag ju ändå fråga om du läst hela tråden? Jag vill heller inte ha barn NU. Men skulle ingen göra abort om jag blev gravid trots att vi använder skydd då jag gjorde det förra året och det var extremt jobbigt för mig. Jag försöker inte tvinga honom in i något eller tjata mig till ett barn. Utan har bara sagt till honom hur jag känner angående ännu en abort om det blir aktuellt och får då det svaret tillbaka. Jag är inte ute efter familjelivet just nu och vet att det är mycket krävande att skaffa barn. Vi skyddar oss så bra som vi kan men chansen finns trots att den är liten. Det kanske inte ens händer så då spelar det ingen roll. Och vill han ha barn om 5-10 år så är det så. Då väntar vi tills dess då jag såklart VILL att båda ska vilja och ska vara redo att bli förälder. Jag försöker inte bli gravid i ?smyg? om det är det du tror även om jag känner nu att jag skulle vilja ha barn OM jag blir gravid, inte annars. Då hade jag väl slutat ta mina p-piller? Du säger att jag spånar på att vi bor bra och har stadiga inkomster och att det skulle gå bra, ja om så är fallet att jag skulle bli gravid så tvivlar jag inte. Har flera nära vänner som haft det ?värre? än oss när dom bestämt sig för att skaffa barn, visst det har varit tufft för dom men det har gått så varför skulle det gå åt helvete för oss?

    Men som sagt jag försöker inte tvinga in honom i något och jag försöker heller blir eller vill bli gravid. Den första fråga var väl varför han säger att han skulle lämna mig om jag blev gravid? Jag tjatar inte heller på honom om detta för den delen så tycker inte allt att jag ?kör över honom? utan har nämnt det någon eller ett par gånger under det senaste året. Men för att vi kanske ska vara extra noga med skydd om varken han eller jag vill ha just nu. Men han får ju hellre säga det då än att säga att han tänker lämna mig om det skulle ske.

    Tycker du svar var väldigt ogenomtänkt och elakt. Verkar inte alls som du läst igenom tråden och fått mer information om hur siutionen verkligen ser ut.
  • Anonym (R)
    Inga bekymmer skrev 2018-08-05 07:06:26 följande:

    Ts kanske inte känner det som att hennes personliga utveckling måste ta slut om hon får barn. Lite märkligt att du och många med dig lägger så stort fokus på att TS är ung och att hon har lång tid på sig när det inte är det tråden eg handlar om. TS vet nog att hon är ung.. men det finns ju många fördelar också att få barn när man är ung. TS verkar känna det som att hon haf levt och redan hunnit en massa saker man kan tänkas vilja innan man får barn. Och mannens reaktion skulle jag inte kalla omoget... utan manipulativt!! Det säger mer om honom som person än det gör om hans mognad, tycker jag!


    Tack. Jag känner mig absolut redo om jag skulle bli gravid som du säger. Jag har upplevt massor på egen hand och även med min sambo. Vi har besökt x antal länder och sett MYCKET av världen vilket var en av sakerna jag velat i livet innan jag startar familj. Visst finns det mycket kvar att se men det är inte omöjligt att göra det senare i livet eller med barn. Men som sagt, vi försöker inte bli gravida nu och jag försöker inte heller bli ?gravid på egen hand? och lura in honom i detta utan det var bara dom orden som tog så hårt på mig när jag sa att OM jag mot förmodan skulle bli gravid så skulle han lämna mig om jag inte gjorde en abort. Alla här verkar tro att jag tjatar och försöker bli gravid trots att han sagt nej på ett väldigt konstigt sätt. Men så är det absolut inte!
  • Anonym (Du kör över din sambo)
    Anonym (R) skrev 2018-08-05 09:12:40 följande:

    Har flera nära vänner som haft det ?värre? än oss när dom bestämt sig för att skaffa barn, visst det har varit tufft för dom men det har gått så varför skulle det gå åt helvete för oss?


    Det är just DENNA inställning som visar att du inte lyssnar på din sambo. Han vill inte. Hans motvilja är enorm! Därför går det åt helvete för er om ni får barn tillsammans.
  • Anonym (Mm)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 09:31:34 följande:

    Det är just DENNA inställning som visar att du inte lyssnar på din sambo. Han vill inte. Hans motvilja är enorm! Därför går det åt helvete för er om ni får barn tillsammans.


    Du lyssnar ju överhuvudtaget inte på vad ts säger. Hon vill inte eller försöker få barn nu. Men hon vill inte göra ännu en abort om dom skulle råka bli gravida. Inget annat.
  • Anonym (Källa tack)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 08:47:31 följande:

    Återigen nej. En 23 åring har ett mycket större sömnbehov än en 35 åring. Hjärnan behöver sömn för att utvecklas och hjärnan utvecklas massor innan 25. Det finns många konsekvenser av ett ungt föräldraskap ( barnen mår mycket sämre psykiskt och fysiskt)

    Läs på om hjärnans utveckling.

    Källor är bland annat: utvecklingspsykologi av Mothander och Havnesköld

    Normbrytande beteende i barndomen av Andershed


    Jag är inte helt nöjd med dina källor.

    Den första boken du hänvisar till handlar om hjärnans utveckling från spädbarn fram till puberteten, dvs tidig tonåren.

    Denna andra boken du hänvisar till handlar om ett barn (före tolv års ålder) som börjar med brott o andra normbrytande beteendet.

    Jag bad om en källa som hänvisar att bli mamma i tidig ålder (som du anser ts vara - 24 - ) hämmar hjärnans utveckling.
  • Anonym (Källa tack)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 08:47:31 följande:

    Återigen nej. En 23 åring har ett mycket större sömnbehov än en 35 åring. Hjärnan behöver sömn för att utvecklas och hjärnan utvecklas massor innan 25. Det finns många konsekvenser av ett ungt föräldraskap ( barnen mår mycket sämre psykiskt och fysiskt)

    Läs på om hjärnans utveckling.

    Källor är bland annat: utvecklingspsykologi av Mothander och Havnesköld

    Normbrytande beteende i barndomen av Andershed


    Sen skulle jag gärna vilja kommentera den mening du skrev här ovan om att det finns många konsekvenser av ett ungt föräldraskap, att barnen mår mycket sämre både fysiskt o psykiskt.

    Jag fick mitt första barn när jag hade fyllt 20 år. Han mår hur bra som helst. Jag o hans pappa har klarat det galant, som vilken annan Svensson familj skulle gjort.

    Min syster fick barn när hon fyllt 18. Min syster är idag advokat o barnet har en högt uppsatt förälder med mycket god ekonomi. Barnet mår lika bra som sin kusin (mitt barn).

    Därför skulle jag vilja se en TROVÄRDIG källa på att hjärnan hämmas att utveckla när man får barn tidigt
  • Anonym (R)
    Anonym (Du kör över din sambo) skrev 2018-08-05 09:31:34 följande:

    Det är just DENNA inställning som visar att du inte lyssnar på din sambo. Han vill inte. Hans motvilja är enorm! Därför går det åt helvete för er om ni får barn tillsammans.


    Haha herregud. Jag tvingar honom fortfarande inte till något ???? Du verkar bara läsa det du vill läsa så du kan ju lämna den här tråden här och nu.
  • Anonym (R)
    Anonym (R) skrev 2018-08-05 10:08:59 följande:

    Haha herregud. Jag tvingar honom fortfarande inte till något ???? Du verkar bara läsa det du vill läsa så du kan ju lämna den här tråden här och nu.


    Och det är inget som säger att jag KOMMER bli gravid NU eller att jag försöker som sagt. Så om 5-10 år kanske situationen ser helt annorlunda ut. Han kanske är hur redo som helst då så varför skulle det gå åt helvete då?

    Du vet så lite om oss och våra liv och du drar slutsatsen att det absolut inte kommer gå. Snälla...

    Se hela helheten här.

    1. Jag eller han VILL eller FÖRSÖKER INTE att bli gravida nu.

    2. Chansen finns trots att vi använder skydd.

    3. Jag har sagt att om jag mot förmodan blir gravid ändå så vill jag inte göra en abort.

    4. Han svarar då med att han lämnar mig om så blir fallet.

    5. Jag blir ledsen över hans ord men försöker som sagt inte att bli gravid utan hans vetskap.

    6. Frågan var varför säger han så...

    Sen finns de massa andra aspekter som in spelar in som jag sagt. Tex att vi skulle klara av att ha barn då vi har en bostad, god ekonomi osv.

    Sluta bara att se det negativa. Han kunde lika gärna berättat för mig på en gång om han inte vill ha barn med mig nu, eller någonsin istället för att säga att han ska lämna mig. Det är ju det som skrämmer och gör mig ledsen. Jag tjatar som sagt inte på honom om detta och han har heller inte sagt 100 gånger att han tänker lämna mig om jag blir gravid utan vi kan räkna alla gånger på en hand som detta kommit upp när vi småpratat lite.

    Så vida du inte känner mig och min sambo tycker jag inte du har någon rätt att säga att jag kör över honom eller inte lyssnar på honom och att allt kommer gå åt helvete. Så ligger det inte alls till. Vi diskuterar ofta och livligt om massa saker men just barnfrågan är känslig och därför ber jag er först om era råd inte om era fördommar och elaka ord.
  • Lånehajen

    Du säger att du inte heller vill ha barn just nu men läser man dina inlägg är det inte precis den bild som framträder. Du ångrar din abort djupt, har fått en väldig barnlängtan, är avundsjuk på andra som har barn och planerar att inte göra någon fler abort om du skulle bli gravid samt argumenterar för varför det skulle fungera bra för er att ha barn tillsammans även i nuläget. Det är väl lika bra att vara ärlig med dig själv och med oss att du åtminstone vill mer än du inte vill det?

    Och däri ligger ju problemet också, att ni vill olika saker. Lika starkt som du inte vill genomgå en till abort kanske han känner att han inte vill bli pappa med allt vad det innebär. Jag kan tycka att han skulle kunnat uttrycka sig på ett annat sätt men i grund och botten ställer du samma typ av ultimatum då er fortsatta samvaro vid en ev. graviditet isåfall blir beroende av huruvida han är beredd att axla rollen som pappa.

  • Anonym (R)
    Lånehajen skrev 2018-08-05 12:00:14 följande:

    Du säger att du inte heller vill ha barn just nu men läser man dina inlägg är det inte precis den bild som framträder. Du ångrar din abort djupt, har fått en väldig barnlängtan, är avundsjuk på andra som har barn och planerar att inte göra någon fler abort om du skulle bli gravid samt argumenterar för varför det skulle fungera bra för er att ha barn tillsammans även i nuläget. Det är väl lika bra att vara ärlig med dig själv och med oss att du åtminstone vill mer än du inte vill det?

    Och däri ligger ju problemet också, att ni vill olika saker. Lika starkt som du inte vill genomgå en till abort kanske han känner att han inte vill bli pappa med allt vad det innebär. Jag kan tycka att han skulle kunnat uttrycka sig på ett annat sätt men i grund och botten ställer du samma typ av ultimatum då er fortsatta samvaro vid en ev. graviditet isåfall blir beroende av huruvida han är beredd att axla rollen som pappa.


    Jag förstår att det verkar som de går emot varandra. Jag menar mest att jag varken vill eller försöker bli gravid nu även om jag älskar barn och vill ha barn så vill jag ju att min sambo också ska vilja. Min barnlängtan kommer nog finnas kvar. Svårt att förklara, jag vill ha barn absolut, och blir jag gravid nu skulle jag vilja behålla det men blir det om fem år är jag lika glad för det. det är inget jag vill stressa fram osv. Det jag menar med att jag är avundsjuk är just för att jag gjorde en abort som jag i efterhand ångrar då jag ser vad jag gått miste om när jag träffats mina vänners barn osv. Men min tid kommer den också!
  • Anonym (Hm 2)
    Lånehajen skrev 2018-08-05 12:00:14 följande:
    Du säger att du inte heller vill ha barn just nu men läser man dina inlägg är det inte precis den bild som framträder. Du ångrar din abort djupt, har fått en väldig barnlängtan, är avundsjuk på andra som har barn och planerar att inte göra någon fler abort om du skulle bli gravid samt argumenterar för varför det skulle fungera bra för er att ha barn tillsammans även i nuläget. Det är väl lika bra att vara ärlig med dig själv och med oss att du åtminstone vill mer än du inte vill det?

    Och däri ligger ju problemet också, att ni vill olika saker. Lika starkt som du inte vill genomgå en till abort kanske han känner att han inte vill bli pappa med allt vad det innebär. Jag kan tycka att han skulle kunnat uttrycka sig på ett annat sätt men i grund och botten ställer du samma typ av ultimatum då er fortsatta samvaro vid en ev. graviditet isåfall blir beroende av huruvida han är beredd att axla rollen som pappa.
    Kloka ord
Svar på tråden Han gör slut om jag blir gravid...