BF mars 2019 - stannar på FL

Hej och välkommen!

Är också sjukskriven för bla. foglossning och försöker vila. Har också barn, en son, så vet att det är lättare sagt än gjort! Lycka till imorgon!

Igår var vi på tillväxtultraljud. Det var så häftigt för nu såg man ordentligt att det låg en regäl bebis där inne. Bebisen var inom spec, men såpass stor att hade de satt ett bf så hade jag flyttats två veckor fram (alltså 24e feb). Hoppas den kommer något tidigt, för det skrämmer mig lite med att föda en stor bebis. Någon mer som gjort eller ska göra tillväxtultraljud?

Det roligaste var att vi fick se vad vi väntar, var besviken efter rul när bebisen inte låg tillräkligt still för att kunna se. Och vi ska få en flicka! <3

Det är inga lätta graviditeter vi har åkt på!

Jag är hemma för foglossning och använder kryckor till och från, men känner mig samtidigt friskare och starkare än förra graviditeten. Det är väldigt skönt att det inte är lång tid kvar nu i alla fall! :)

V. 32 och magen sjönk i veckan och det ilar i livmodertappen så tror att den är på god väg att fixera sig :) enda skillnaden är mindre ont i höfterna, och mer ont i blygbenet tyvärr. Jobbigt med havandeskapsförgiftning, hoppas kroppen orkar så länge som möjligt!

Skönt att bebisen vaknade till! Sedan min bebis i magen vände sig tycker jag att hon rör sig på ett helt annat sätt och inte lika stora rörelser, men jag tänker att det börjar bli trångt där inne :) Förut tumlade hon några varv åt gången flera gånger per dag och jag har haft lite blåmärken på ryggen för att hon flexat så hårt på mina revben, så tycker mest det är skönt att det ändrat sig lite! Min son gjorde kullerbyttor ända in i vecka 39 så stor skillnad mellan graviditeterna med :'D

Barnvaktsmässigt så är min mamma på standby hela tiden nu! Har haft så starka täta värkar så har behövt ringa och varna redan, men hoppas att bebisen stannar minst en månad till (bf är 9/3).

Jag blev igångsatt förra gången så har ingen aning hur det blir när kroppen får jobba själv :) Aktiva delen under förra förlossningen var 7 h så det är ju normallångt liksom. Är supertaggad på att förhoppningsvis ta latensfasen hemma, istället för 24 h på sjukhus först som förra gången!

27 dagar kvar och allting är så obekvämt! Kan inte leka på golvet med min son, kan inte sitta i soffan, kan inte ligga på rygg, klarar bara av att stå tio min i taget. Åh! Det ska bli så skönt när bebisen är ute! Hur klarar ni andra er som höggravida? :)

Min bebis ligger fixerat och har sjunkit ner ordentligt mot bäckenbotten, så förhoppningsvis behöver jag inte gå över tiden i alla fall. Försöker tänka på att sova och samla krafter redan nu inför förlossningen. Ni som fött innan, hur känns det nu när det är andra gången? :)

Ha med ordentligt med mat (till din partner) och snacks till er, en igångsättning kan ta lång tid (från att de startade mig tog det 34 h). Det går bra, aktiv förlossning är ju inte hela tiden, men tänk praktiskt så ni har med er mycket mer grejer än man vanligtvis har. Utöver det, läppbalsam, innetofflor, en skön kofta/tröja/kimmono som går ner över rumpan och egen kudde om man är känslig som jag är :)

Kan dela med mig lite av min igångsättning. :)

De startade mig genom att sätta en bard (typ en boll som sitter på insidan av livmodern och blåses upp och ramlar ut när man öppnat sig tre cm). Det gick bra och den ramlade ut efter tre timmar. Eftersom förlossningen var fullbelaggd och jag hade egna värkar (dock ej täta) så bestämde vi och bm oss för att vänta. 24 h efter att de satt in barden och jag haft värkar lika länge men inte öppnat mig mer satte de in värkstimmulerande. Efter ca. 1 h kunde de ta vattnet och då blev värkarna mycket mer intensiva. Bad om eda direkt men narkosläkaren var i opration så fick vänta 2 h (väldigt ovanligt på det sjukhuset att vänta så länge, sällan längre än 15 min). När jag väl fick den undersökte dem mig och såg att jag bara var ca. 4 cm öppen. Somnade mellan varje värk när jag hade edan och efter 1 h kollade de igen och då var jag helt öppen. Sen tog det ca. 1 h till innan jag fick krystvärkar och fick då hålla emot i 1,5-2h innan jag fick krysta. Efter ca. 25 minuter kom min son (och då med len läkare som ruckade på huvudet lite, han hade kilat fast sig)

Nu blev det långt ':) Mina konkreta tips är var beredd på att det tar lååång tid (latensfasen blir ju där, och den gör man ju vanligtvis hemma). Ha mycket snacks med, kanske egen morgonrock (tror jag duschade halva första dygnet innan de satte in stimulerande), saker så ni kan boa in er på rummet och saker som gör dig och din partner så avslappnande som möjligt. Chilla så mycket det går fram tills aktiva fasen, då är det nice med yogaboll och gå bord och allt. Och glöm inte att försöka ha kul. Hade ingen bra första förlossning, MEN jag och min partner har ändå stunder som var roliga och som gör mig rofylld inför att det snart är dags igen.

Stort LYCKA TILL!

Den var mogen och utplånad när jag kom in. Hade också havandeskapsförgiftning, men fick sent så blev igångsatt 5 dagar efter bf. :)

Snart är det dax för oss alla!

På min kontroll hos bm idag hade magen vuxit lite mycket. Kurvan ska ju plana ut lite, men min stack nu rakt uppåt... Ska på extra kontroll nästa vecka, någon som varit med om detta tidigare?

Annars så säger bm att bebis kommer när som helst, men de sa de förra gången med i fyra veckor innan min son kom! Vågar knappt hoppas!

Grattis! :) Vilket fint namn!

Jag tar vilken dag som helst utom 13:e (är beräknad 9:e), för då fyller min son år!

Mår under omständigheterna (sjukskriven för foglossning) väldigt väldigt bra. Kunde inte skiljt sig mer från förra graviditeten när jag kräktes hela tiden och psyket var riktigt dåligt! Nu känner jag mig positiv, glad och utvilad (Är helt knäppt, borde vara död :)).

Min mage är väldigt stor (5cm större än förra gången och då hade jag gått fyra veckor längre än de tog mått senast) så jag får många kommentarer skämtsamt på om de på ultraljudet verkligen var säkra på att det bara var en bebis. Blivit trött på det nu, så jag svarar att JA det är två... VA?!?!? Utbrister de då, och då säger jag att nej det är såklart bara en. Då brukar de skämmas lite.

Ett tips jag fick av en vännina när man helt enkelt inte orkar med folk och deras välmenade frågor är att lägga huvudet på sne och svara "Hurså?" lugnt och sansat.

Min mage har skenat iväg ännu mer i storlek, så ny glukosbelastning är bokad och tillväxt ultraljud på tisdag... Så nu vill jag få ingång det här!

Husmorsknepen jag tänker försöka med är

1. Superstark mat

2. Anannas

3. Hallonblads te och färska hallon

4. Massa sex med ordentliga orgasmer och utlösning i (tydligen kan sperma stimulera?)

5. Åka över gupp med bilen

6. Motion följt av avslappning

7. Avslappning och beröring för att höja Oxytysinet i kroppen så mycket det bara går.

Det enda jag inte testar är alkohol!

Igår kl. 23:20 kom hon! 4576 gram och 52 cm, en stor liten tjej med näpet ansikte.

Hade molvärk hela måndagen, sen kom första ordentliga värken kl. 01:00 tisdag. Somnade mellan värkarna fram till 05:00, då de var 5-7 min mellan i 1,5-2 h för atr sedan avta en halvtimme och sen komma igen. Sambon stannade hemma från jobbet, han ville inte missa något! Kl. 16:00 hade vi ett tillväxt ultraljud som vi åkte på. Allt såg fint ut, men innan doktorn skulle lägga in tid för igångsättning så fråga han om jag ville att han kände på tappen när jag hade haft värkar. Yes såklart ville jag det, och blev förvånad när jag var 4 cm öppen! Fick ingen tid, utan han sa att det kommer nog igång ordentligt snart så ring in när ni känner er redo (vi bor 4 min från sjukhuset). Vi köpte med oss mat hem, mormor var redan på plats och hade sonen, sedan dröjde till 19:00 innan vi åkte in. Allt sedan förflöt fint och det var lite tufft emellan, men det känns ändå fantastiskt.

Nu hoppas jag att alla ni andra snart får träffa era bebisar!!!

Vi hade bf 9/3. Vi tror att det blir Hanna, men det måste få sjunka in lite mer :D

Jämnfört med första gången så mår jag otroligt bra och har gjort sen start. Förra gången hade jag havandeskapsförgiftning så kroppen var helt slutkörd och jag blev klippt istället och det tog längre tid att läka än nu när jag sprack och fick dubbelt så många stygn som då. Just nu (dag 17) så är jag lite öm längst ner på magen och är irriterad på att de sista stygnen inte lossnat fast såret är läkt. Jag är väldigt förskonad, eller jag inser rättare sagt att förra gången var jag inte det och återhämtningen var lång.

Så kul att läsa om alla bebisar som trillar in och resan dit! Grattis till alla!