Vägrar katt inne

Sambon har haft katt och alla andra djur innan (bonde) så nog finns kunskapen där. Men är mest irriterad på att beslutet togs utan samtal med mig och det dessutom drabbar mamma och min syster.

Uppenbarligen gillar du inte djur eftersom du tycker det är okej att lämna en liten försvarslös kattunge ute så den antagligen blir dödad av rovdjur eller dör plågsamt av skada eller sjukdom. Tycker inte ni förtjänar katt alls. Vidrigt

Jag gillar djur och har gärna fler. Men just denna katt här jag inte fått vara med och bestämma om att skaffa. Därav att jag inte tänker ta ansvar för den. Vill sambon ge sina barn en katt fine, men räkna inte med att jag vill hjälpa till och ta hand om den och gosa mm som jag gör med hunden och fåren.

Man ska inte släppa ut en katt innan den är kastrerad, id-märkt och vaccinerad. Rekommenderar även att den är försäkrad. Helst ska katten vara 1 år, men absolut inte yngre än 6 månader. Vid 12 veckor är den ett litet barn och kan inte ta hand om sig själv ute eller försvara sig om den behöver.

Hade jag bara fått vara med och säga min åsikt hade jag inte varit lika anti. Då hadebjsg krävt av sambons barn att verkligen visa att de kan ta hand om inte bara katten utan annat också. Som det är nu lämnar de disk på bordet, plockar inte in tex smör som dom använt. De blir sura på min 2-åring för att han tar deras grejer fastän vi tjatat i ett år på dom att sådant min son inte får ha ska ligga där han inte når. Kläder kan ligga Hej vilt här hemma, ber jag sambons som om att tex slänga soporna vägrar han. Jag tycker verkligen om mina bonusbarn så tro inte annat. MEN ska dom ha en katt som jag kommer få ha ansvaret för större delen av den tiden barnen inte bor hos oss (varannan vecka) borde jag fått en syl i vädret innan beslut togs.

Självklart skaffar man inte djur utan att man är överens och du har all rätt att vara irriterad på att hans ungar beter sig illa. Låter som att ni skulle behöva ta ett rejält snack om ert förhållande och hur ni ska ha det hemma, men straffa inte katten pg av att din sambo är oansvarsafull och respektlös mot dig och hans ungar ouppfostrade. Släpp inte ut den innan den är minst 6 mån, helst 1 år, kastrerad och id-märkt.

Vårt förhållande är bra och kommunikationen fungerar nästan alltid. Det är egentligen bara denna biten han inte kommunicerat med mig om. Så dina ord om honom tycker jag ändå är att ta i.

Fast i det här fallet är det ju katten som ingen tänker ta hand om drabbas värst. Ni är ju vuxna och bör reda ut era kommunikationsproblem så inte en liten katt släpps ut vind för våg.

Precis som sades ovan:
katten bör vara kastrerad innan den kan släppas ut och det kan man inte göra förrän katten är 6 till 8 månader.
En kattunge under 6 månader kommer dessutom garanterat springa bort och inte hitta hem igen.

(Har haft sk utekatter och inne katter hela mitt liv).

Vår k8mmunikatipn funkar. Det är bara den här grejen med katten som inte funkat. Vi har inte problem när det kommer dit. Men eftersom det nu blir en katt ska jag ändå ta upp att om det blir merarbete för mig den veckan barnen är hos oss Då får katten flytta. De får sköta låda, mat och vatten. Och även deras andra grejer utan massor av onödigt tjat. Jag har en 5-åring och ek 2-åring att ta hand om också liksom.