Bli gravid efter missfall följas åt
Har man rätt att vara deppig och ledsen när man bara har försökt sen januari och just nu blöder ut sitt första missfall (var bara i v4)? Är så ledsen... Hur orkar folk månad efter månad? Vill bara ge upp ibland. Ibland känner jag att det kanske inte är meningen att vi ska ha ett gemensamt barn :( Jag blir så nedslagen varje gång blödningarna kommer... Vet ju att det finns folk som kämpat längre och även fått missfall senare och/eller flera gånger, men kan inte låta bli att känna mig mer och mer deprimerad varje månad... Är 33 år gammal så kanske är det för sent tänker jag :'(
Det är det värsta jag varit med om, blev så deppig, för att inte snacka om oron inför ev ny graviditet, kommer jag bli gravid igen? Kommer det sluta i missfall igen? Kommer vi orka försöka gång på gång utan att tappa bort varann?
Det tär på relationen trots att man försöker hålla humöret uppe. Även om man inte är så gammal så är det hemskt när man anstränger sig och försöker sitt bästa men får negativt gång på gång, eller ännu värre missfall.
Vi är dock uppe i sadeln igen och försöker direkt, en ny graviditet är det enda som kan läka sorgen känns det som :)
Så svårt att koppla bort tankarna och inte stressa över det hela. Man var ju så naiv innan man ville ha bebis, försiktig och trodde att minsta lilla skulle leda till bebis hahaha. Hoppas att vi alla får våra plus snart!!