• Galet lurad

    Bedragen

    Varnar er alla redan nu för lång text.

    Jag träffade min förra sambo via en gemensam vän för två år sedan. Allt flöt på bra, givetvis med mindre "bråk" ibland som i alla förhållanden men inte så att vi skrikit på varandra. Efter ett och ett halvt år så flyttar vi ihop. Köper en fantastisk bostad och det mesta av möblerna nytt. Livet känns jäkligt bra. Jag har tidigare fått en ny tjänst och hon likaså.

    I våra jobb så krävdes en del resor. Hon var borta några dagar varje vecka och jag en hel vecka med några månaders mellanrum. Detta var för mig helt okej och för henne med. Däremot så när hon fick sin tjänst så pratade hon gott om en kollega. Inte på den nivån att jag var orolig eftersom det lät som att han var omogen (40 bast). Vi runt 30.

    Månaderna gick och det var slut på resorna. I denna vevan var det dags för företagsfest med hotell och paket för hennes del. Jag hade märkt att de hade börjat sms:a privat och jag ska inte gå in på detaljer men jag blev fundersam och ställde vanliga frågor om vem han var. Hon visste inte mycket sa hon men ändå hade de rest i yrket en längre tid. Hon var på festen och jag fick inget svar på ett god natt-sms förrän på förmiddagen dagen efter.

    Vi var sen båda hemma och jag märkte att hon vinklade mobilen när jag var nära, ljudet avstängt, notiser avstängt så hon klickade upp sin mobil hela tiden för att se om där var något.

    Jag tog upp frågan med henne, ingen anklagelse utan bara oro. Det var absolut inget och hon var förstående. Dock flera timmar senare går hon åt mig och hur jag är som person och vad jag gjort mindre bra som sambo och att hon vill kunna skriva till honom eftersom de har bra kontakt.

    Veckan går och jag märker att det fortsätter med konstigt beteende, långa toalettbesök, en del övertid på jobb, mobilen etc.

    Jag tar upp det igen och jag blir attackerad för det är han som skriver till henne. Redan här borde jag lämna? För hon väljer att svara och tycka det är okej och bryr sig inte om mig. Vi sover inte i samma rum den natten.

    Vi går nu runt med viss spänning i luften men känns ändå okej. Kanske hade jag fel? Hon ska träffa en väninna några dagar senare och det är dusch och fix som aldrig förr. Jag får en klump i magen. Tre timmar är hon iväg och beter sig väldigt märkligt när hon kommer hem. Slänger sig i sängen och ska sova men bara stirrar. Jag säger inget.

    Dagarna går och till slut blir jag varse om att de sexmailat och bokat in en träff när hon meddelat mig att hon ska göra annat. Jag ställer frågor. Hon ljuger. Relationen är över och bostaden såld. Jag har fått skit kastad på mig, fortfarande inget erkännande även om jag vet mer än hon tror. Hon har ljugit för vänner eftersom jag hör hur hennes historia går isär, antagligen inför hennes familj också. Vi har noll kontakt.

    Det är väldigt kort av allt som varit. Hade jag gått in mer på detaljer om allt och vardagen där jag blev rejält lurad hade ni blivit konfunderade.

    Ska sägas att jag är den snälla typen, lite försiktig men kan säga ifrån när jag anser att jag har rätt till det. Jag är den som klandrar mig själv givetvis även om jag innerst inne vet att detta är inte okej oavsett vad.

    Jag har blivit bedragen tidigare. Hon har haft det i familjen och varit strängt emot det så hon var den jag litade på.

    Dumt nog går jag nu och undrar hur hon mår, vad hon gör om dagarna (även om jag inser att hon träffar honom), om hon släppt mig redan efter några veckor osv.

    Jag vill inte ha tillbaka henne men det hade varit skönt med bekräftelsen att hon ångrar sig, kommit till insikt, kanske mår lite uselt av detta och framförallt tänker på mig.

    Vad tror ni? Jag har aldrig varit den otrogna så jag vet inte hur tankarna går.

    Men för mig förstår jag inte hur man kan putta ut några års minnen och förhållande och bara gå vidare. Ska också sägas att jag inte vet när allt började. Detta kan ha startat tidigare under resorna. Det kan ha varit hon som tagit första steget etc.

    Men livet känns piss helt enkelt.

  • Svar på tråden Bedragen
  • Galet lurad
    Anonym (Fia) skrev 2018-02-22 20:59:16 följande:

    Sena utgångar, smusslande med mobil , magkänsla osv..men han nekar, men det gör ju ofta otrogna så det säger inget. Har släppt det för tillfället.


    Magkänslan inför sånt här är inget vidare.

    Jag väntade ett tag innan jag tog upp det och då mådde jag väldigt dåligt. Även efteråt men la också ner det när jag trodde att jag bara fick för mig saker.

    Sen blev det ju som det blev tyvärr så magkänslan var ju rätt.

    Nu tänker man; "jag skulle gjort si, jag skulle gjort så".

    Så låt det inte gå för lång tid om du mår dåligt och fortfarande misstänker något.
  • Galet lurad
    Anonym (Inte ensam) skrev 2018-02-23 06:46:47 följande:

    Beundrar ditt lugn i din text! Förstår att det känns jobbigt. Har själv varit där. Förhoppningsvis kan hon ge dig ett svar såsmåningom på vad som egentligen pågick.


    Tack! Jag försöker.

    Tror dock svaret uteblir men lovar att ni här inne får veta om det kommer någon dag.
  • Galet lurad
    Anonym40 skrev 2018-02-22 21:37:30 följande:

    Hej!

    Hmm,, dessa otrohets historier ser ungefär lika ut och med samma syfte!

    En stark person, en person som mått bra och mår bra under sin uppväxt samt livsgång, gör sällan på detta sätt!

    Man är kapabel till att analysera och problemlösa sina problem i relationen genom kommunikation med sin partner! Ibland krävs tid och distans i en relation det kan även behövas en separation för att komma till insikt!

    Återigen svaga, trasiga personer har svårt att komma till insikt iallafall inte inom en kortare period. Detta sker ibästa fall när dom varit destruktiva mot sig själva och rasat ordentligt!

    Men det finns en fortsättning eller en baksida på denna process oavsett var man än befinner sig i den!

    Finns lite studier gjorda i bla England på par som får legitimt vara otrogna, och många hittar tillbaka till varandra och lever lyckliga många år, i Frankrike är det mera ok och det är en annan mentalitet!

    Jag menar inte att det kanske är ok men det ger en viss förståelse!

    Hur många otrohetsaffärer håller? Däremot bygger ett långvarig förhållande på vänskap som växer sig stark till kärlek! Dessa relationer har en grund att stå på men är personligheterna för olika beroende på uppväxt KAN det ändå vara kört speciellt om problemen gått för långt innan man tar hjälp!! Och då pratar vi hjälp på riktigt ingen familje rådgivning utan riktig terapi skräddarsydd för var och ens enskilda problem!

    Finns lite böcker som är intressanta


    Anonym40 skrev 2018-02-23 10:41:56 följande:

    Ja elände mindre bra beslut tas när man krisar med sig själv! Ett stort problem är att parterna blir känslostyrda mer eller mindre, den som är klokast/sundast går mest levande ut ur dessa situationer! Försök tänk på er själva och gratulera eran partner till dennes beslut även om det är vansinne många gånger! Sätt barn i första rum!!

    Försök tänk bort straff,hot och idiot tänk,,, försök och se den svaga, trasiga person det är! Själv destruktivitet som kanske inte syns från början när ny partner och lycka falsk målas upp! Sexet är fantastisk med en ny person och verklighet är långt bort,,men som ni klar tänkta vet kommer baksidan!

    Inte alltid man styrs av en ny relation utan kan ibland vara en ny relation med sitt inre, makt över sig själv!

    Oftast en kombo där givetvis man söker ny partner för att uppfylla sina behov, bekräftelse, bli hörd o sedd!

    Men även för man helt enkelt inte klarar sig själv tex praktiskt!

    De kommer få tillbaks detta i någon form,, bortkastade år av ens liv!


    Tack för allt du skriver i denna tråd! Hjälper enormt mycket trots att jag inte kan delge allt och att det kan vara svårt att förstå hur det faktiskt var.

    Gjorde hon något mot mig som hon uppfattade att jag tagit illa vid mig så var det ofta närmanden via text och väldigt kryptiskt. Jag fick ofta fråga och förstå själv. Mer eller mindre dra det ur henne.

    Otrohetsaffärer håller sällan kanske men när de är påkomna, har kanske varandra att bolla det med, fortsätta smyga på jobb etc. Gör det inte dom starkare tillsammans?

    De två vänner jag berättat det för tycker ju att jag ska göra det surt för båda två. Både på arbetsplats, inför familj och vänner. Jag fungerar dock inte så! Tänker att det syns (vilket hennes vänner ju skickade och berättade att de inte trodde på henne) ändå till slut och att det på något sätt kommer fram. Hoppas det sker bara så funderingarna kommer på vad de utsatt en annan människa för.

    Det är tidigt än kanske från att det tog slut så det är väl dumt att sitta här och tro någon förklaring eller ursäkt ska komma. Den uteblir nog.
  • Anonym (Caroline)

    Det blir alltid smutsigt när en tredje part finns!! Nästan så det bästa är att de blir de två skithögarna som förtjänar varandra så det inte var i onödan om du förstår hur jag menar.... istället för att prata och reda ut saker så slängde hon bort allt.... har som sagt varit med om det själv och man påminns då och då. Det tar verkligen musten ur en!!!! Lågt ocksp när du hade investerat tid, pengar, kärlek etc och ändå ingen vettig förklaring. Usch!!!!!!

    Läser trådar där folk funderar... vissa pratar och vissa lägger iallafall fram att de verkligen funderar..... ditt ex verkar ju inte ha vetat vad hon gjorde!!!!

  • Anonym (Caroline)

    Jobbigt också när man vill att det dära sms:et kommer men som aldrig kommer komma.... eller telefonsamtalet..... eller att personen knackar gråtfärdig på dörren..... och så bara samtal i timmar!!!!

    Men det går också över. Hon är snart ute ur ditt liv helt och hållet och sen är du redo att träffa någon som flrtjänar dig för det gjorde inte hon!!!!

  • Anonym40
    Anonym (Caroline) skrev 2018-02-25 19:29:26 följande:

    Det blir alltid smutsigt när en tredje part finns!! Nästan så det bästa är att de blir de två skithögarna som förtjänar varandra så det inte var i onödan om du förstår hur jag menar.... istället för att prata och reda ut saker så slängde hon bort allt.... har som sagt varit med om det själv och man påminns då och då. Det tar verkligen musten ur en!!!! Lågt ocksp när du hade investerat tid, pengar, kärlek etc och ändå ingen vettig förklaring. Usch!!!!!!

    Läser trådar där folk funderar... vissa pratar och vissa lägger iallafall fram att de verkligen funderar..... ditt ex verkar ju inte ha vetat vad hon gjorde!!!!


  • Anonym40

    Jag instämmer att när man påminns om dessa saker tar det musten ur en,,,en stor hjälp för mig var att vi hann med djupgående terapi både ihop och enskilt så man förstod varför och vad som kommer hända framöver!!

    Men visst blir man känslostyrd och det är väl högst normalt!!!

    Detta med att slänga bort allt,,istället för att kämpa,har jag funderat mycket på!!

    Det tror jag beror på att vi bla är olika personligheter vissa bygger en relation genom den kunskap vi har, man ger mycket till relationen kanske utan att veta om det!

    Man är trygg, säker i sig själv och mår bra, man bygger med barn o partner!!

    Den andra parten har andra saker som styr och det ser man inte i relationen, vissa problem märker man men blundar för der är bekvämast och tänker att det löser sig!

    Dom bygger absolut inte upp relationen så den blir stark när svackor kommer, för det kan dom inte, vet inte hur man gör, dom bara är i den och konstaterar saker och kör på! Inget eget problemresonemang med sig själv utan löser problem när dom står akut inför ett!!

    Jag tog tom upp massa saker på ett bra och sunt sätt i relationen där jag ville skapa en förändring och stå bredvid min kvinna som stöd! Under 20 år!!Men Vi gödde bara våra olikheter som skapats under uppväxt!!

    Jag tycker det är självklart att alla som blivit bedragna ska stå stolta med raka ryggar, försöka se sunt på saken, ni är förståndigare/klokare och har mycket bättre förutsättningar att få ett fint och sunt nytt förhållande!!

  • Galet lurad
    Anonym (Caroline) skrev 2018-02-25 19:29:26 följande:

    Det blir alltid smutsigt när en tredje part finns!! Nästan så det bästa är att de blir de två skithögarna som förtjänar varandra så det inte var i onödan om du förstår hur jag menar.... istället för att prata och reda ut saker så slängde hon bort allt.... har som sagt varit med om det själv och man påminns då och då. Det tar verkligen musten ur en!!!! Lågt ocksp när du hade investerat tid, pengar, kärlek etc och ändå ingen vettig förklaring. Usch!!!!!!

    Läser trådar där folk funderar... vissa pratar och vissa lägger iallafall fram att de verkligen funderar..... ditt ex verkar ju inte ha vetat vad hon gjorde!!!!


    Ja det går upp och ner. Ibland önskar jag att det blir dom två och ibland önskar jag att hon sitter ensam resten av sitt liv. Känner mig nästan hemsk som tänker så. Men tänker också att eftertanke kommer enbart om hon är ensam. Kollegan och jobbet innebär att hon inte kommer vara ensam. Om det är som partners eller KK kvittar men båda kommer finnas i varandras liv.
    Anonym (Caroline) skrev 2018-02-25 19:35:33 följande:

    Jobbigt också när man vill att det dära sms:et kommer men som aldrig kommer komma.... eller telefonsamtalet..... eller att personen knackar gråtfärdig på dörren..... och så bara samtal i timmar!!!!

    Men det går också över. Hon är snart ute ur ditt liv helt och hållet och sen är du redo att träffa någon som flrtjänar dig för det gjorde inte hon!!!!


    Jag önskar att sms:et kommer. Jag önskar att telefonsamtalet kommer. Jag önskar att hon står rakt framför mig och gråter men jag vet också att det inte kommer ske. Det är som att vi inte känner varandra. Det är en främling som avskyr mig för att jag kom på henne och hon inte fick göra det på sitt sätt.
  • Galet lurad
    Anonym40 skrev 2018-02-26 09:13:36 följande:

    Jag instämmer att när man påminns om dessa saker tar det musten ur en,,,en stor hjälp för mig var att vi hann med djupgående terapi både ihop och enskilt så man förstod varför och vad som kommer hända framöver!!

    Men visst blir man känslostyrd och det är väl högst normalt!!!

    Detta med att slänga bort allt,,istället för att kämpa,har jag funderat mycket på!!

    Det tror jag beror på att vi bla är olika personligheter vissa bygger en relation genom den kunskap vi har, man ger mycket till relationen kanske utan att veta om det!

    Man är trygg, säker i sig själv och mår bra, man bygger med barn o partner!!

    Den andra parten har andra saker som styr och det ser man inte i relationen, vissa problem märker man men blundar för der är bekvämast och tänker att det löser sig!

    Dom bygger absolut inte upp relationen så den blir stark när svackor kommer, för det kan dom inte, vet inte hur man gör, dom bara är i den och konstaterar saker och kör på! Inget eget problemresonemang med sig själv utan löser problem när dom står akut inför ett!!

    Jag tog tom upp massa saker på ett bra och sunt sätt i relationen där jag ville skapa en förändring och stå bredvid min kvinna som stöd! Under 20 år!!Men Vi gödde bara våra olikheter som skapats under uppväxt!!

    Jag tycker det är självklart att alla som blivit bedragna ska stå stolta med raka ryggar, försöka se sunt på saken, ni är förståndigare/klokare och har mycket bättre förutsättningar att få ett fint och sunt nytt förhållande!!


    Musten ja! Minst sagt. Vissa dagar tillbringas enbart i sängen. Det kommer tas kontakt med psykolog men inte just nu. Jag orkar inte helt enkelt.

    För mig kändes det som att jag gav mycket. Hon också givetvis. Men jag värdesatte allt. Om det var att gå en promenad eller en fika någonstans så var det lika viktigt som att resa ihop. Till och med handla mat tillsammans var stort för mig. För henne var det bara något som skulle finnas med. Inget konstigt. Hon var bara i det har jag insett nu.

    Jag såg en relation, en framtid och att varje dag betydde något. Även om det blev slentrian ibland. Hennes tålamod visslade dock om annat.

    Anonym40/

    Får jag fråga dig hur det gått till och vart allt står idag?
  • Anonym (Caroline)
    Galet lurad skrev 2018-02-26 19:21:49 följande:

    Musten ja! Minst sagt. Vissa dagar tillbringas enbart i sängen. Det kommer tas kontakt med psykolog men inte just nu. Jag orkar inte helt enkelt.

    För mig kändes det som att jag gav mycket. Hon också givetvis. Men jag värdesatte allt. Om det var att gå en promenad eller en fika någonstans så var det lika viktigt som att resa ihop. Till och med handla mat tillsammans var stort för mig. För henne var det bara något som skulle finnas med. Inget konstigt. Hon var bara i det har jag insett nu.

    Jag såg en relation, en framtid och att varje dag betydde något. Även om det blev slentrian ibland. Hennes tålamod visslade dock om annat.

    Anonym40/

    Får jag fråga dig hur det gått till och vart allt står idag?


    Du verkar ha sunda värderingar utefter vad du skriver...... även om det är jobbigt nu så tror jag att du kommer gå stärkt ur detts medan hon tittsr på och undrar vad som hände..... hoppas hon är ärlig mot familj och bekanta till slut så de inte har ändrst uppfsttning om dig!!!

    Lpter som en klyscha ksnske men du kommer hitta någon som förtjänsr dig. Någon som uposksttar dig och hur du är som person.... sen kan hon sitts där med sin kollegs isåfall. Han är väl döhäftig nu för han tog henne men innerst inne är han ingen bra person!!!
Svar på tråden Bedragen