• Jagerika

    Vi som försöker bli gravida med första barnet

    Hej! Det finns så många trådar om detta ämnet men det brukar skena iväg och handla om allt möjligt så därför startar jag en ny.

    Jag och min sambo fyller 26 båda i år, och började försöka med första graviditeten i december 2017. Är det nån mer som vill prata av sig om allt man upplever bara genom själva planeringen? Jag tycker detta är superspännande verkligen :D

    Ska ha mens på söndag ( 12/2 ) och vi prickade in ägglossningen :) jag har mensvärk hela tiden, svider lite i magen så det kanske är nått på gång? Mår illa bara på kvällarna men inga ömma bröst än. Hoppas verkligen :)

  • Svar på tråden Vi som försöker bli gravida med första barnet
  • Ek90
    Ahnonym skrev 2018-03-11 15:00:41 följande:

    Vilken trevlig tråd, har inte läst igenom alla 30 sidor men skrollat och läst en hel del av era inlägg. Ni verkar vara så fina ochödmjuka allihopa så jag kunde inte låta bli att slänga in ett inlägg jag också. Vi slutade med PPiller runt oktober 2017 och blev gravida ganska snabbt, dock slutade det med missfall i vecka 7+4 i början på januari. Vart så sjukt besviken och ledsen, trodde inte alls att jag skulle reagera som jag gjorde då vi hade pratat mycket om att risken alltid finns för missfall och jag trodde då att det förmodligen inte skulle vara hela världen om det hände, vårt sjukskriven en vecka från jobbet den veckan det hände, inget dramatiskt missfall fysiskt för kroppen men det var verkligen psykiskt påfrestande. Vi började försöka igen direkt månaden efter men än så länge ingen lycka. Vi lyckades pricka in ÄL den 26/8 (äl-tester och natural cycles), fick en liten blödning i flytningarna 27/8 som höll i sig i tre dagar. Fick precis likadant när jag blev gravid förra gången så såg det som ett bra tecken. Däremot så fick jag mer blödningar den 5/3 som höll i sig fram till i fredags, sen uppehåll igår men idag har det börjat igen. Är blod i flytningarna, inga klumpar, ingen doft, det droppar inte när jag sitter på toa som när jag har mens, kommer med flytningarna i trosskyddet men inga mängder. Vet inte vad jag ska tro, har inte tagit något graviditetstest ännu, vill vänta ut detta och se om mensen kommer eller inte. Vid missfallet i januari så hade jag likande blödningar i flytningarna från 24/12 fram till själva missfallet så jag är ju orolig att de händer samma nu. Håller fortfarande tummarna :)


    Välkommen till tråden, kul att fler hänger på :D

    Beklagar missfallet :( jag fick också ett tidigt MF förra månaden (var bara precis så jag fått plus sen blev det svagare för jag testade för att se det bli starkare och sen försvann det) men jag blev så jäklar ledsen jag med, trots att det var så tidigt.

    Man tror man är rustad och kan tänka klart om att det ofta kan ske, men självklart tar det på en. Min sambo försökte såklart trösta bäst han kunde men han ser det trots allt ur en annan synvinkel och man kan nog inte klandra honom för att det inte tog lika hårt på honom heller då jag berättade om plus samma dag som MF skedde, för jag hade tänkt överraska honom på alla hjärtans dag med ett digitalt positivt test. Hade planerat allt så blev det bara pannkaka av det. (Förlåt nu blev det en himla massa om mig)

    Skönt du kunde va hemma och bara ta hand om dig själv, även om det såklart inte är roligt att va sjukskriven.

    Får jag fråga om du vet hur din ÄL var nu månaden efter? Jag fick plus på stickan Cd24, hade gett upp ÄL denna månaden då men så kände jag så väl i magen så testade.

    Håller alla tummar för att blödningarna bara beror på sköra blodkärl på grund av att en ny byggt bo där inne! :)
  • Ahnonym
    Ek90 skrev 2018-03-11 20:05:39 följande:

    Välkommen till tråden, kul att fler hänger på :D

    Beklagar missfallet :( jag fick också ett tidigt MF förra månaden (var bara precis så jag fått plus sen blev det svagare för jag testade för att se det bli starkare och sen försvann det) men jag blev så jäklar ledsen jag med, trots att det var så tidigt.

    Man tror man är rustad och kan tänka klart om att det ofta kan ske, men självklart tar det på en. Min sambo försökte såklart trösta bäst han kunde men han ser det trots allt ur en annan synvinkel och man kan nog inte klandra honom för att det inte tog lika hårt på honom heller då jag berättade om plus samma dag som MF skedde, för jag hade tänkt överraska honom på alla hjärtans dag med ett digitalt positivt test. Hade planerat allt så blev det bara pannkaka av det. (Förlåt nu blev det en himla massa om mig)

    Skönt du kunde va hemma och bara ta hand om dig själv, även om det såklart inte är roligt att va sjukskriven.

    Får jag fråga om du vet hur din ÄL var nu månaden efter? Jag fick plus på stickan Cd24, hade gett upp ÄL denna månaden då men så kände jag så väl i magen så testade.

    Håller alla tummar för att blödningarna bara beror på sköra blodkärl på grund av att en ny byggt bo där inne! :)


    Tack <3 beklagar ditt missfall också! Det var likadant med min sambo, det blir ju nästan automatiskt att de kanske inte känner likadant som oss eftersom att barnet inte ska "gro" i dem. Klart de blir ledsna också men de hanterar nog det på annat sätt, man är ju aldrig förberedd på ett missfall även fast man vet att det finns chans för det.

    Usch ja de var inte roligt, låg mest och analyserade och funderade på om det var något jag hade gjort som gjorde att det blev missfall, hemska tankar. Hjärnan kan spela en ett rejält spratt många gånger :)

    Kändes som väldigt lätt mensvärk, märker också att jag blir på dåligt humör (dåligt tålamod) när jag har äl, eftersom att vi vill ha barn så hade vi ju sex såfort vi fick tillfälle på ÄL, dagen efter hade jag sjukt ömma bröstvårtor på morgonen och halva dagen. Förra gången jag hade äl, innan denna. Så hade jag likadant med väldigt lätt mensvärk och var lite tjurig.

    Oh jag hoppas verkligen också på det, får avvakta denna veckan och skulle blödningarna sluta så ska jag ta ett gravtest :)
  • Anonym (Lillstrumpan)

    Hej,
    tänker att jag hoppar in här då det känns mer och mer som att jag behöver stöd. Fick min mens idag efter att ha trott att jag kunde vara gravid, 5:e "aktiva försöket".. därför är jag ganska nedstämd idag... men för att sammanfatta lite så får jag väl ta och presentera mig!


    Jag är 27 och min sambo är 31, vi bor i ett perfekt litet radhus, han har ett bra jobb och jag studerar näst sista terminen till mitt drömyrke och arbetar dessutom inom detta. Vi har två hundar och ja.. livet är super helt enkelt! Sedan jag var 15 år så har jag haft spiral, när jag fyllde 17 bytte jag till mirena som jag fortsatt att ha fram till i slutet på Januari-17. När det var dags att byta så kände jag att det är endå dags för barn snart så jag gick över på p-piller som jag sedan slutade med i mars-17 pga hormonrubbningarna. Efter det så använde vi kondom under april månad och därefter utan... i Oktober-17 så skaffade jag Natural Cycles som är satt på "skaffa barn"-inställningen. Sedan dess har jag personligen aktivt försöka bli gravid då min man känner att "det kommer när det kommer", det är inte att han inte vill ha barn, för det vill han... men han går bara efter att det finns ingen mening att stressa fram det, medans jag verkligen har den där längtan så det gör ont inombords.


    Men tjaa.. det känns som att jag inte kommer någonstans, jag har oregelbunden mens numera (den var helt regelbunden efter jag slutade med p-pillren), jag blir "skengravid" och det känns som att nått är fel på mig. Vi har gjort hemmatest på sambon som var u.a, dessutom har han lyckats producera i en tidigare relation (abort). Min mamma fick genomgå hormonbehandling när hon skulle bli gravid med mig och jag undrar nu om det kan vara såpass att jag måste också...


    Så frågor jag har som ni kanske går igenom nu också:
    1) Vem tar man kontakt med om man vill utreda sig för att man inte blir gravid?
    2) Hur fungerar det hela? Måste man ha dokumenterat allt och försökt ett år innan man kan få hjälp?
    3) Vad finns det för tips för att bli gravid "snabbare", några husmorstips? :)


    Jag tar folsyra dagligen, tempar kl 06.00 dagligen och skall from denna cykeln köra på digitala ÄL-tester istället.


    Ursäkta för långt inlägg men, behövde skriva av mig lite :(

  • Ahnonym
    Anonym (Lillstrumpan) skrev 2018-03-12 09:51:06 följande:

    Hej,

    tänker att jag hoppar in här då det känns mer och mer som att jag behöver stöd. Fick min mens idag efter att ha trott att jag kunde vara gravid, 5:e "aktiva försöket".. därför är jag ganska nedstämd idag... men för att sammanfatta lite så får jag väl ta och presentera mig!

    Jag är 27 och min sambo är 31, vi bor i ett perfekt litet radhus, han har ett bra jobb och jag studerar näst sista terminen till mitt drömyrke och arbetar dessutom inom detta. Vi har två hundar och ja.. livet är super helt enkelt! Sedan jag var 15 år så har jag haft spiral, när jag fyllde 17 bytte jag till mirena som jag fortsatt att ha fram till i slutet på Januari-17. När det var dags att byta så kände jag att det är endå dags för barn snart så jag gick över på p-piller som jag sedan slutade med i mars-17 pga hormonrubbningarna. Efter det så använde vi kondom under april månad och därefter utan... i Oktober-17 så skaffade jag Natural Cycles som är satt på "skaffa barn"-inställningen. Sedan dess har jag personligen aktivt försöka bli gravid då min man känner att "det kommer när det kommer", det är inte att han inte vill ha barn, för det vill han... men han går bara efter att det finns ingen mening att stressa fram det, medans jag verkligen har den där längtan så det gör ont inombords.

    Men tjaa.. det känns som att jag inte kommer någonstans, jag har oregelbunden mens numera (den var helt regelbunden efter jag slutade med p-pillren), jag blir "skengravid" och det känns som att nått är fel på mig. Vi har gjort hemmatest på sambon som var u.a, dessutom har han lyckats producera i en tidigare relation (abort). Min mamma fick genomgå hormonbehandling när hon skulle bli gravid med mig och jag undrar nu om det kan vara såpass att jag måste också...

    Så frågor jag har som ni kanske går igenom nu också:

    1) Vem tar man kontakt med om man vill utreda sig för att man inte blir gravid?

    2) Hur fungerar det hela? Måste man ha dokumenterat allt och försökt ett år innan man kan få hjälp?

    3) Vad finns det för tips för att bli gravid "snabbare", några husmorstips? :)

    Jag tar folsyra dagligen, tempar kl 06.00 dagligen och skall from denna cykeln köra på digitala ÄL-tester istället.

    Ursäkta för långt inlägg men, behövde skriva av mig lite :(


    Hejsan. Har tyvärr inga svar på dina frågor men jag känner precis likadant som du med en längtan efter baen, och min sambo verkar ha samma tankesätt som din (jag är 27 och sambon 24, så han känner ju absolut inte att han har bråttom) jag har väl egentligen inte heller bråttom i den bemärkelsen att man känner att tiden tickar för snabbt. Däremot är det många vi umgås med som har barn samt är gravida och jag vill ju så gärna också.

    Med tanke på att din mamma behövde hjälp med hormonbehandling så kanske det inte är dumt att kolla upp om du också behöver det? Angående dina andra frågor så hade jag tagit kontakt med närmsta kvinnoklinik/mödravård och sökt råd där :) har också funderat på det där med hur lång tid man måste ha försökt skaffa barn innan man kan få hjälp.

    Hoppas allt löser sig för dig, du är inte ensam med att ha de tankarna och den längtan iallafall :)
  • Jessie6

    Jag blir så frustrerad på att min mens inte kommer.. jag slutade med mina p-piller den 1/1 och hade sedan mens 5 dagar senare. Förmodligen är inte min cykel regelbunden och det irriterar mig. För hade den varit de så skulle mensen kommit för 5 veckor sedan, så man kan säga att den hoppat över 1 månad. Och ja, jag har gjort graviditetstest men de visar bara negativt.. ????

    Innan ville man inte ha mens när man gick på p-piller, men nu vill man bara ha den så att man kan hålla koll på sin ÄL och kunna bli gravid. Suck blir så trött på detta..

  • Ahnonym
    Jessie6 skrev 2018-03-12 12:40:04 följande:

    Jag blir så frustrerad på att min mens inte kommer.. jag slutade med mina p-piller den 1/1 och hade sedan mens 5 dagar senare. Förmodligen är inte min cykel regelbunden och det irriterar mig. För hade den varit de så skulle mensen kommit för 5 veckor sedan, så man kan säga att den hoppat över 1 månad. Och ja, jag har gjort graviditetstest men de visar bara negativt.. ????

    Innan ville man inte ha mens när man gick på p-piller, men nu vill man bara ha den så att man kan hålla koll på sin ÄL och kunna bli gravid. Suck blir så trött på detta..


    Känner precis samma som du, när jag gick på ppiller så brukade jag hoppa över mensen en hel del för att det var skönt att slippa den. Nu får den gärna vara regelbunden och egentligen vill jag ju att den inte ska komma då man helst av allt vill plussa :)
  • Ahnonym

    Jahopp då verkar det som att mensen kom idag iallafall, mensvärk från helvetet och mängden blod i blödningarna ökade så att jag fick ta till tampong (är på jobbet, annars hade menskoppen åkt in). Så tråkigt : ( mer än jag som blir deprimerad och på dåligt humör när de inte går som man vill? Hatar att man inte kan påverka det på mer sätt...

  • Anonym (Vanja)

    Jag har försökt i tre månader. Gick in på Apoteket och köpte ett graviditetstest på väg hem från jobbet idag trots att det egentligen är alldeles för tidigt för att testa (ÄL +10). Men man har ju läst om kvinnor som fått riktigt tidiga utslag så here we go! 

  • Jagerika
    Anonym (Vanja) skrev 2018-03-12 17:28:02 följande:

    Jag har försökt i tre månader. Gick in på Apoteket och köpte ett graviditetstest på väg hem från jobbet idag trots att det egentligen är alldeles för tidigt för att testa (ÄL +10). Men man har ju läst om kvinnor som fått riktigt tidiga utslag så here we go! 


    Är också på ÄL + 10 idag och fick negativt idag tyvärr! Men har ont i mina bröst som jag aldrig har annars så ska testa igen i helgen! BIM är på måndag :)
  • Jessie6
    Ahnonym skrev 2018-03-12 16:00:15 följande:

    Känner precis samma som du, när jag gick på ppiller så brukade jag hoppa över mensen en hel del för att det var skönt att slippa den. Nu får den gärna vara regelbunden och egentligen vill jag ju att den inte ska komma då man helst av allt vill plussa :)


    Åhh men eller hur.. hoppas på att den kommer snart..har läst att för vissa tog det flera månader innan mensen kom igång.. jag har inte tålamod till det :(
Svar på tråden Vi som försöker bli gravida med första barnet