• Mamman2015

    Gravid och precis blivit erbjuden jobb

    Hej!

    Jag har idag två barn och har endast ett vikariat som går ut i oktober. Jag trivs på mitt jobb och min chef är nöjd med mig, han skulle säkert vilja ha mig kvar men det finns inget utrymme för en extra tjänst. Pga att jag bara har ett vikariat och barn som måste försörjas har jag sökt fasta tjänster vilket min chef vet om, han har tom varit min referens. Nu har jag blivit erbjuden en fast tjänst på ett annat jobb med bättre villkor, över 3000 mer i månadslön, men ja, det viktigaste är att det alltså är en fast tjänst utan provanställning. Jag bor i en mindre stad där det inte finns många tjänster att söka därför är jag så otroligt glad och tacksam för denna möjligheten. Nu till kruxet i det hela; jag har precis plussat och beräknas föda i september. Arbetet jag blivit erbjuden börjar 1 april och då med utbildning först. Jag kommer alltså i bästa fall bara kunna jobba några månader innan jag måste gå hem och dessutom kommer jag då redan vara i fjärde mån när jag börjar. Jag vill så gärna ha jobbet men vill inte heller ställa till problem på nya jobbet. Vad hade ni gjort!?

  • Svar på tråden Gravid och precis blivit erbjuden jobb
  • Anonym (Sun)

    På min arbetsplats är det lite si och så med att bryta tidsbestämda vikariat. Hittills har chefen alltid löst det genom att visa god vilja. Men enligt henne så är man skyldig att jobba vikariatet ut.

  • Mamman2015
    Anonym (Sun) skrev 2018-01-27 12:39:19 följande:

    På min arbetsplats är det lite si och så med att bryta tidsbestämda vikariat. Hittills har chefen alltid löst det genom att visa god vilja. Men enligt henne så är man skyldig att jobba vikariatet ut.


    Det har inte varit ett problem, jag har redan pratat med min chef om det
  • Anonym (Sun)
    Mamman2015 skrev 2018-01-27 12:47:25 följande:

    Det har inte varit ett problem, jag har redan pratat med min chef om det


    Tycker du ska ta det nya jobbet. Det hade jag gjort. Grattis och lycka till!
  • Nandez
    lillainna skrev 2018-01-27 10:20:19 följande:
    Jag tycker du ska ta jobbet om det är ett jobb du vill ha, och du behöver ju inte berätta för din nya arbetsgivare förrän du är senare in i graviditeten. Så kör på jobbet och få en fast tjänst säger jag :)
    Precis min åsikt.
  • Inga bekymmer
    Anonym (Sun) skrev 2018-01-27 12:39:19 följande:

    På min arbetsplats är det lite si och så med att bryta tidsbestämda vikariat. Hittills har chefen alltid löst det genom att visa god vilja. Men enligt henne så är man skyldig att jobba vikariatet ut.


    Man har väl en månads uppsägningstid vid vikariat har jag för mig. Klart man måste kunna ta en fast tjänst även om man inte kan fullfölja vikariatet.
  • Anonym (Annie)
    Anonym (abc) skrev 2018-01-26 14:51:39 följande:

    Jag har precis varit i den motsatta situationen, d.v.s. anställt en person som bara kan jobba 6 månader innan föräldraledighet. 

    För det första så uppskattar jag att hon sa till i princip direkt hon själv fick veta om det. Däremot så är jag mindre nöjd med att hon väljer att vara föräldraledig i 15 månader. Det signalerar direkt att de i hennes familj prioriterar mannens jobb framför kvinnans.


    Jag var föräldraledig i 15 mån för att jag ville. Egentligen borde vi delat 50/50 eftersom jag är råfeminist, men jag klarade inte av att vara utan min bebis. Det var mitt andra barn och hon var mig så otroligt nära. Nu när vi båda jobbar vabbar min man mer och är den som ibland får ta ut en ledig dag när dagis är stängt så vi prioriterar inte hans jobb mer. Jag prioriterade mina känslor och tillät mig att vara mamma fullt ut.
  • Anonym (Sarah)

    Har ockaå samma bekymmer. Fick ett jobb, har dock fått tjänstledigt ett halvår för stt prova på nytt jobb. Har sex månaders provanställning på nya jobbet mars-september. Skrev på papprena förra helgen, plussade i onsdags. Bf i slutet på september. Jag har så mycket ångest, därför jag ligger vaken nu, klockan 4 på morgonen. Tycker det känns jättejobbigt. Graviditeten var inte planerad men välkommen, dålig tajming bara.

  • Anonym (snigel17)
    Anonym (Annie) skrev 2018-01-27 20:35:50 följande:

    Jag var föräldraledig i 15 mån för att jag ville. Egentligen borde vi delat 50/50 eftersom jag är råfeminist, men jag klarade inte av att vara utan min bebis. Det var mitt andra barn och hon var mig så otroligt nära. Nu när vi båda jobbar vabbar min man mer och är den som ibland får ta ut en ledig dag när dagis är stängt så vi prioriterar inte hans jobb mer. Jag prioriterade mina känslor och tillät mig att vara mamma fullt ut.


    Fast om man nu prioriterar mannens jobb framför kvinnans, är det något fel med det då? Det är väl inte värre än om man hade prioriterat kvinnans jobb "framför" mannens? De allra flesta mammorna vill nog vara hemma med sina barn så länge de kan, inget fel med det.
  • Anonym (Annie)
    Anonym (snigel17) skrev 2018-01-28 07:46:04 följande:

    Fast om man nu prioriterar mannens jobb framför kvinnans, är det något fel med det då? Det är väl inte värre än om man hade prioriterat kvinnans jobb "framför" mannens? De allra flesta mammorna vill nog vara hemma med sina barn så länge de kan, inget fel med det.


    Om man ska uppnå lika lön för lika arbete så krävs det nog att bådas arbete värderas lika högt.

    Jag har några kompisar som bara längtar efter att börja jobba.
  • Inga bekymmer
    Anonym (Sarah) skrev 2018-01-28 03:57:58 följande:

    Har ockaå samma bekymmer. Fick ett jobb, har dock fått tjänstledigt ett halvår för stt prova på nytt jobb. Har sex månaders provanställning på nya jobbet mars-september. Skrev på papprena förra helgen, plussade i onsdags. Bf i slutet på september. Jag har så mycket ångest, därför jag ligger vaken nu, klockan 4 på morgonen. Tycker det känns jättejobbigt. Graviditeten var inte planerad men välkommen, dålig tajming bara.


    Förstår att tajmingen känns dålig men själv blev jag arbetslös i samma veva som jag blev gravid med tredje barnet och hade aldrig kunnat tro att jag inte skulle få nytt jobb tillräckligt snabbt. Välkommet för oss också och abort var inte ett alternativ! Nu i v 25 så känns det rätt omöjligt att få ett nytt jobb... Dock har jag tryggat och jobbat upp min SGI så på så sätt känns det lugnt, mest bara tråkigt att vara hemma så länge och att inte kunna spara mer pengar inför föräldraledighet.

    Du sitter ju iaf säkert om du har ett fast jobb som du får vara tjänsteledig ifrån. I ditt fall om du gärna hellre vill ha det nya jobbet så skulle jag vänta tills de mest osäkra veckorna passerat och sen ta snacket med nya arbetsgivaren ganska snabbt och då förklara att du redan skrivit på pappren när du fick veta att du var gravid, att du gärna vill ha fortsatt jobb, samt att du gärna vill veta om de kommer avbryta pga det. Mars-sept är ju 7 månader, så måste väl va till aug provanställningen sträcker sig?
  • Iowhannah
    Anonym (snigel17) skrev 2018-01-28 07:46:04 följande:

    Fast om man nu prioriterar mannens jobb framför kvinnans, är det något fel med det då? Det är väl inte värre än om man hade prioriterat kvinnans jobb "framför" mannens? De allra flesta mammorna vill nog vara hemma med sina barn så länge de kan, inget fel med det.


    Det vill nog de allra flesta pappor också, men det är sällan man pratar om det.
  • Anonym (Sarah)
    Inga bekymmer skrev 2018-01-28 10:00:13 följande:

    Förstår att tajmingen känns dålig men själv blev jag arbetslös i samma veva som jag blev gravid med tredje barnet och hade aldrig kunnat tro att jag inte skulle få nytt jobb tillräckligt snabbt. Välkommet för oss också och abort var inte ett alternativ! Nu i v 25 så känns det rätt omöjligt att få ett nytt jobb... Dock har jag tryggat och jobbat upp min SGI så på så sätt känns det lugnt, mest bara tråkigt att vara hemma så länge och att inte kunna spara mer pengar inför föräldraledighet.

    Du sitter ju iaf säkert om du har ett fast jobb som du får vara tjänsteledig ifrån. I ditt fall om du gärna hellre vill ha det nya jobbet så skulle jag vänta tills de mest osäkra veckorna passerat och sen ta snacket med nya arbetsgivaren ganska snabbt och då förklara att du redan skrivit på pappren när du fick veta att du var gravid, att du gärna vill ha fortsatt jobb, samt att du gärna vill veta om de kommer avbryta pga det. Mars-sept är ju 7 månader, så måste väl va till aug provanställningen sträcker sig?


    Kan precis, tänker vänta tills efter kub-testet. Nja, ska börja 21 mars - 21 september. Har ju bf 23/9 som det ser ut just nu. Men som sagt, jag har ju min andra anställning och man kan faktiskt inte planera allting i livet. Ibland blir det inte som man har tänkt sig helt enkelt :) tycker ju att familjen är mycket viktigare än vad en arbetsgivare tycker.
  • Khaleesi85

    Jag hade tagit jobbet!

    Jag var på intervju i Nov till en visstidsanställning som skulle vara tills Juni, men sen när jag skrev på anställningsavtalet så hade han gett mig en tillsvidareanställning iaf :)

    Fick veta samma dag att jag var gravid, är nu i v.14 och har ännu inte sagt nått, man vet ju som sagt inte om det går vägen. Förlora en dotter i v.20 i okt-16.

    Har dock ett jobb där det inte blir problem få in vikarie.

    Grattis till jobbet samt graviditeten

  • Inga bekymmer
    Anonym (Sarah) skrev 2018-01-28 13:18:45 följande:

    Kan precis, tänker vänta tills efter kub-testet. Nja, ska börja 21 mars - 21 september. Har ju bf 23/9 som det ser ut just nu. Men som sagt, jag har ju min andra anställning och man kan faktiskt inte planera allting i livet. Ibland blir det inte som man har tänkt sig helt enkelt :) tycker ju att familjen är mycket viktigare än vad en arbetsgivare tycker.


    Aha! Ja,men precis då tänker vi lika. Nej, min man brukar säga att det inte finns nån optimal tajmin, iaf inte i vårt fall:) Vi tycker också att familjelivet går före och är man snart 38 och längtat efter ett tredje barn läänge så går man ju inte och gör abort. Hade iof inte gjort det oavsett.

    Får hoppas att du får en bra arbetsgivare som vill satsa på dig ändå, och i annat fall är det ju kanske bättre med det gamla jobbet iaf..:)
  • fjanten
    Anonym (abc) skrev 2018-01-26 14:51:39 följande:

    Jag har precis varit i den motsatta situationen, d.v.s. anställt en person som bara kan jobba 6 månader innan föräldraledighet. 

    För det första så uppskattar jag att hon sa till i princip direkt hon själv fick veta om det. Däremot så är jag mindre nöjd med att hon väljer att vara föräldraledig i 15 månader. Det signalerar direkt att de i hennes familj prioriterar mannens jobb framför kvinnans.


    Eh? Vad vet du? Hennes man kan ju lika gärna vara hemma i 1,5 år efter henne sedan.
  • Anonym (snigel17)
    Iowhannah skrev 2018-01-28 10:32:33 följande:

    Det vill nog de allra flesta pappor också, men det är sällan man pratar om det.


    Alla familjer får väl göra som de själva vill :)
Svar på tråden Gravid och precis blivit erbjuden jobb