Men skulle du tala om för arbetsgivaren i v 4 att du är gravid?
Ts, du har ingen skyldighet att tala om det för chefen nu och chefen får inte låta det påverka erbjudandet. Ta jobbet, skriv på pappren och berätta när du kommit över den osäkra perioden. Du är ju precis i början, så att berätta redan nu vore dumt.
Jag hade aldrig klarat att vara så oärlig. Taskigt mot arbetsgivaren.
Det känns skönt att läsa att någon varit i samma sits och att det gått bra. Det känns verkligen inte bra att komma dit i 4 månaden och bara hinna med utbildningen i princip för att sen sluta. Men samtidigt vill jag så otroligt gärna ha jobbet och kan liksom inte tacka nej. Berättar jag nu så kommer de kunna ta tillbaka erbjudandet och skylla på något annat då de inte får göra det pga graviditet. Och jag vill inte berätta nu heller då det är så pass tidigt och jag inte ens vet om det går vägen.. Men jag tänker att jag ringer om någon mån isf och berättar hur det ligger till och hoppas bara på det bästa...
På min arbetsplats är det lite si och så med att bryta tidsbestämda vikariat. Hittills har chefen alltid löst det genom att visa god vilja. Men enligt henne så är man skyldig att jobba vikariatet ut.
Har ockaå samma bekymmer. Fick ett jobb, har dock fått tjänstledigt ett halvår för stt prova på nytt jobb. Har sex månaders provanställning på nya jobbet mars-september. Skrev på papprena förra helgen, plussade i onsdags. Bf i slutet på september. Jag har så mycket ångest, därför jag ligger vaken nu, klockan 4 på morgonen. Tycker det känns jättejobbigt. Graviditeten var inte planerad men välkommen, dålig tajming bara.
Kan precis, tänker vänta tills efter kub-testet. Nja, ska börja 21 mars - 21 september. Har ju bf 23/9 som det ser ut just nu. Men som sagt, jag har ju min andra anställning och man kan faktiskt inte planera allting i livet. Ibland blir det inte som man har tänkt sig helt enkelt :) tycker ju att familjen är mycket viktigare än vad en arbetsgivare tycker.