Var på kontroll idag. Har nyligen haft ÄL och får förmodligen mens inom ett par veckor. Alla värden var topp. Skönt!
Hur mår ni?
Härligt! Då borde ni hinna med ett försök med ivf innan jul va?
Jag gjorde mig till och tog ett ägglossningstest (hade inget graviditetstest hemma) idag. Dessvärre glömde jag att läsa av det och kom inte på det förrän efter flera timmar. Gör ett nytt försök imorrn. Bara intresserad av att veta om hcg sjunkit nu till normal nivå eller inte men får se imorrn. Vet inte om det är sämre att använda ägglossningstest då istället för graviditetstest, men det var det enda jag hade hemma just nu.
Tack. Har börjat blöda. Och något misstänksamt kom ut också.
Ringde kliniken, och läkaren ringde upp. Han berättade om mina sista blodprov... jag har vävstyp som uppträder oftare hos kvinnor med många missfall och förhöjt värde på antinukleära antikroppar, vilket tyder på att mitt immunförsvar angriper graviditeterna.... så jag ska in och diskutera behandling med honom (när mitt nya jobb kan...).
Lät som om det skulle kunna bli omfattande, med immunglobulin behandling...
puh. Tungt, men lite lättad över att ha ett möjligt svar.
Hur går det, har det fortsatt så du tror det är mens du har fått? Då kom den ju väldigt snabbt för dig i så fall för ägglossningen borde ju inte kommit igång innan hcg var tillräckligt lågt. Men bara att tacka och ta emot om något går som man önskar.
Tog ett graviditetstest nu och det var negativt, så nu borde ju kroppen vara redo att börja om igen. Hoppas på snar ägglossning. Men är rädd att den kan dröja när jag oroar mig så mycket och tänker på det hela tiden. Svårt att låta bli att göra det bara.
Var ändå skönt att få bevis på att hcg sjunkit nu. Det enda som oroar mig desto mer istället är det att brösten fortfarande ömmar. Det är precis på samma ställe på båda brösten som det ömmar vid tryck.
Tack för det. Jag satsar på att kunna börja behandling i januari/februari senast... hoppas på att hinna innan dottern blir 3... blir svårt, då hon blir det i oktober...
Vill bara säga att jag känner sånt oerhört stöd från er alla här i gruppen! Känns som ni blivit mina vänner fast vi inte ens har något ansikte eller namn på varandra. Hoppas vi alla får följas åt under roligare former framöver. Kram på er <3
Vill bara säga att jag känner sånt oerhört stöd från er alla här i gruppen! Känns som ni blivit mina vänner fast vi inte ens har något ansikte eller namn på varandra. Hoppas vi alla får följas åt under roligare former framöver. Kram på er <3
Hej, nu ansluter även jag till er...
efter en extremt turbulent graviditet fick vi idag föda fram vår änglapojke i v 16. Det var det absolut jobbigaste vi varit med om men vi fick fantastisk hjälp på sjukhuset av läkare, kurator samt präst.
Min man är helt förstörd & jag är så rädd att han inte ska klara av att göra ett försök till att få vår efterlängtade sladdis, vi får se, oavsett kommer vi att avvakta ett par månader och bara hämta krafter...
Har inte hunnit läsa in mig i tråden hur det är med er, men hoppas att ni mår lite bättre & att vi snart även få se dom första plussen
Kram på er!
Fast nu är där 8 år mellan mannen och hans storasyster. Visst, de lekte inte ihop som små, men de är rätt tajta nu. Men... inte som mig och mina systrar (har 2 och 4 år till dem)... men med 4 år emellan kan man fortfarande vara supertajt med sitt syskon iaf... så om jag spränger 3-årsgränsen... så missar de lite lek i småbarnsåren, men resten av livet så...