Hur gör ni?

Beror på varför de inte äter upp. Jag tvingar inte barnen att äta sådant de inte tycker om, däremot vill jag att de smakar på allt så jag uppmuntrar dem att ta även sådant de troligen inte gillar. Vi har inte lördagsgodis men om vi till exempel skulle ha efterrätt skulle jag aldrig någonsin låta ett barn sitta utan och titta på bara för att det inte tyckte om maten.

Om barnet däremot tramsar och flamsar och springer runt istället för att äta är det förstås en annan sak.

Men vadå, ska han äta mer mat än han behöver OCH godis? Hur smart är det ur hälsosynpunkt?

En av de viktigaste sakerna man som förälder har att lära sina barn är att ha en sund inställning till mat. I det ingår att kunna känna hunger och mättnadskänslor. Därför är det viktigt att aldrig tvinga barn att äta upp utan att respektera deras naturligt medfödda mättnadskänslor. (Och att inte ta för mycket mat...)

Sen är det förstås massor av situationer där man måste göra en bedömning on det är så att barnet är ok mätt eller "bara tjafsar"/vill leka beroende på ålder och situation. Och om barnet går på en förskola som tvingar barnet att äta en viss mängd/äta upp, då blir det ännu svårare att hålla i linjen att barnet ska kunna känna själv när det är mätt.

Barn behöver så olika mängd mat. Min son äter ungefär hälften så mycket som min bonus som är lika gammal. Bonusen är lite överviktig. Den andra bonusen är något äldre och äter mycket mer än sin bror - och är smal som en sticka. Alla är i nedre tonåren.

Sen när det gäller godis - man ger knappast så mycket godis att barnet kan äta sig mätt på det ifall barnet nu ätit för lite mat?

Formulera mig fel. Han tog inte en tugga mat. Det var mat han tyckte om och det var en lagom portion utifrån hur mycket han brukar äta

Formulera mig fel. Han tog inte en tugga mat. Det var mat han tyckte om och det var en lagom portion utifrån hur mycket han brukar äta.

Exakt samma här. Hade vi haft lördagsgodis skulle barnet fått det ändå, även om det inte gillade maten. Själv skulle jag tycka det var orättvist om jag blivit bestraffad och inte fått efterrätt för att jag inte gillar tex pölsa. Ett litet barn jag kände brukade ibland köra med att han inte var så hungrig på mat, bara på efterrätt. Hans föräldrar köpte det argumentet, eftersom det bara hände någon gång ibland.

Formulera mig fel. Han tog inte en tugga mat. Det var mat han tyckte om och det var en lagom portion utifrån hur mycket han brukar äta.

Inte tvingat till något. Men äter man inte mat blir det ingen godis enligt min åsikt. Vad lär det barnen?

Ok, så han var inte hungrig, men lite sugen på godis. Lördagar ska hållas trevliga och roliga!

Jag har själv haft problem med mat som barn och tvingar därför aldrig barnen att äta upp allt på tallriken. Oftast äter de upp ändå Att koppla matintag till en belöning (godis) tycker jag är generalfel då det signalerar att man MÅSTE äta även om man själv känner att man inte behöver.
Däremot är jag tydlig med att man mår dåligt av att enbart äta godis, så man måste ha ätit mat innan man äter godis, men jag tror på att man ska äta så mycket som man känner att kroppen behöver och inte mer bara för att det råkar ligga på tallriken.

Jag tycker att hot och mutor kan vara okej till viss del i barnuppfostran, men absolut INTE i samband med mat. Hamnar man i en sits där barnet inte vill äta då det vet att det finns godis finns det många andra alternativ. Ge aldrig barnet godis just efter middagen, exempelvis.