Personal/kunder som använder ordet "ni"

Det är ju korrekt att använda begreppet ni om du tilltalar fler personer, så om det är uppenbart att det du det du gör finns väl ingen anledning för irritation.

Att prata om en affär och använda ?ni? eller ?de? är också helt normalt, tex ?Ikea hade slut på servetter? jämfört med ?de hade slut på servetter (på Ikea).

Det där har jag inte alls reflekterat över. På vilket sätt skulle jag ta illa upp om butikspersonaler säger "ni" om mig och mitt sällskap? Och på vilket sätt skulle butikspersonalen ta illa upp om jag frågar om "ni" = affären har produkt X?

Jag får ett kort och milt irritations-ögonblick när butikspersonal/servitörer/andra service-kategorier säger "ni" till mig i singular, men det är ju en helt annan diskussion.

Det är väl det att jag har blivit paranoid efter att en mamma en gång blev irriterad på mig för det trots att hon faktiskt hade sin tonårsdotter bredvid sig när jag sa "ni".
Tack för era svar

Jag tar inte illa upp, men tycker att det känns konstigt. De tror att "ni" är artigt, men när man ville vara artig innan du-reformen sa man fru x/herr x/titel/namn. "Ni" var absolut inte hövligt i tidigare rikssvenskt språkbruk, utan så kunde man tilltala t.ex tjänstefolk 

Jag tar inte illa upp, men jag tycker att det är skitlöjligt och irriterande.

Vi tog bort titlar och niande långt innan jag ens var född och den synen - att folk värderas utifrån titel, ålder, civilstatus etc är verkligen inte något jag vill ha tillbaka.

Jag har fått för mig att framför allt yngre servicepersonal ibland missuppfattar det här med att man som kund refererar till företaget som ni, och tror att man niar dem som person.

Tex så ringde jag en hotellbokning en gång och frågade - som man gör - "har ni ett enkelrum den och den dan?". Ynglingen (ja det hördes på rösten att han var ung) började nia tillbaka. När jag påpekade att han kunde säga du för det var bara jag som skulle bo i enkelrummet drog han en lång harrang om att jag sagt ni först och vad hans chef sagt om det.

För att svara på dina frågor så är "ni" korrekt i båda de beskrivna fallen. Men om det är uppenbart att bara personen med plånboken handlar kanske man bör säga du även om det är flera i sällskapet. Tex på systembolaget om en förälder har ett uppenbart minderårigt barn i sällskap.

Jag läste slarvigt. Förlåt!

Om du vill undvika missförståndet kan du använda samma uttryck som man gjorde på niandets tid:

Önskas något mer?

Var det bra så?

Etc.

Ni=affären är helt normalt. Ni=sällskapet är också helt normalt. Däremot hajar jag till när butikspersonal kallar mig för ni när jag är helt själv. Känns oerhört tillgjort. Jag får lust att säga "vilka andra menar du, jag är bara en person? " Eller något annat drygt, men jag avstår eftersom personen förmodligen menar väl. Å andra sidan kanske det hade varit bra att upplysa dem om att nästan ingen över 35 uppskattar att nias.

Jag är uppvuxen i ett litet "samhälle"/by. Där var det de gamla som stod för uppfostran och hur man beter sig bland folk. (mamma var inte så engagerad och pappa jobbade på sjön) Så jag tilltalar nästan alltid en okänd person för Ni. Jag vet ju hur dumt det låter, men det kommer bara av sig själv, rutin som sitter hårt..

Något annat som blivit inpräntat under barndomen som jag ångrar efter varje gång jag gjort det, det är att jag gör en liten nigning när jag hälsar på någon genom att skaka hand. Måste se jätte dumt ut!

Vissa saker går inte sluta med.

Jag är 32 år :/

Bland det mest oförskämda man kan göra, hade nästan varit bättre om de kallade mig för ett grovt könsord. Att säga "Ni" är i samma nivå som att säga N-ordet i Usa.

Det känns som att jättemånga skiter i att läsa vad jag har skrivit, så er tackar jag inte för era inlägg, men ni andra, Tack!

Om samtliga i sällskapet betalar är det korrekt att säga ni. Men då frågan oftast vänder sig till den som betalar duar man.

Jag blir inte irriterad men tänker att det är en småkorkad person med taskiga kunskaper i svenska språket jag har med att göra. Sen tänker jag att det är tur att det finns arbeten för sådana människor också.

Jag har gjort båda sakerna. Har aldrig fått en märkbar reaktion.

När jag jobbade i butik så sa jag ofta ni till framför allt par men andra sällskap också som handlade, just för att de var flera och jag inkluderade allihop i samtalet. Nu när du säger det så har säkert några av dessa uppfattat det som att jag kallat enskilda personer för ni.

När det kommer till sånt här så är min erfarenhet att det huvudsakligen finns två typer av människor. De som letar efter saker att bli kränkta för och de som tror gott om folk och därför förutsätter att avsikterna varit goda även om något kan tolkas på flera sätt. De sistnämnda är människor jag föredrar att umgås med i alla sammanhang.

Jag säger "du" till alla utom till kungligheter. Sådan är etiketten efter 60-talets stora du-reform, som var en sann välsignelse.
Därest någon titulerar eller niar mig säger jag likafullt "du" till vederbörande. som då vanligtvis duar tillbaka.
Dock, händer att jag skämtsamt använder titel till goda vänner, som inledande tilltal. Därefter "du". Om jag fått höra att en yrkesmilitär eller en präst nyligen stigit i graderna, säger jag kanske, "se goddag löjtnanten/kyrkoherden".